Diskussion av workshop

Workshopen avslutades med diskussion av skisserna och nya tankar som kommit under Workshopen. Deltagarna ville att det som hände i parken skulle vara med tydligt och även övrig information om exempelvis parkens historia eller byggnader i Parken som kunde vara intressant att veta mer om. En av deltagarna ville det skulle finnas en karta som man dessutom skulle kunna bära med sig från informationsskärmen i mobilen när man lämnat informationsskylten. En av deltagarna föreslog också (och skissade) att det hade kunnat vara roligt för barn som inte når upp att läsa på skylten kunde ägna sig åt någon form av aktivitet längst ner på skärmen ifall den hade passande höjd som kunde underhålla dem under tiden de vuxna eller äldre ägnade sig åt information högre upp. På så vis skulle de vuxna få mer tid att läsa informationen medan barnen ägnade sig åt området på skärmen längst ner under tiden mer anpassat för dem. Samma deltagare ansåg även att det skulle finnas mycket färg under någon tid i interaktionen med skärmen eller hela tiden för att skapa en intressant användarupplevelse och ansåg att det passade i

kontextet.

4.8 Telefonintervjuer

Det är ibland svårt att träffa alla man vill intervjua ansikte mot ansikte. Därför har jag även använt mig av telefonintervjuer samt mailat frågor till personer inom ramen av området för arbetet för att få svar på frågor som jag ansett varit viktiga för projektets utveckling. De personer jag valde att kontakta med telefon intervjuerna var viktiga intressenter för mitt designkoncept och alltså inte min målgrupp för arbetet. Dessa personer jag kontaktade ville jag skulle kunna bidra till expertis inom området för hur informationen idag såg ut i parkerna. En av de personer jag ansåg var viktig att få kontakt med för arbetet var bland andra landskapsarkitekten Camilla Andersson som är ansvarig för extern samt intern kommunikation i Malmö Stad och är ansvarig för utformningen av informationsskyltarna i Malmö Stads parker. I intervjun frågade jag angående hur de tänkt när de utformade informationsskyltarna i parkerna och ifall de kunde tänka sig använda sig av mer teknisk och interaktiv kommunikation för parkernas event för att kunna nå en större målgrupp för informationen. Hela intervjun kan läsas i appendix, bilaga 1. Camilla sa under intervjun att parkerna i Malmö stad ska ses som en fristad och vara fria från urbana element som stör medborgarna under parkbesöken. Informationen som finns ska vara diskret i omgivningen

“Övrig information om vad som händer i parken får man leta själv efter exempelvis på

nätet_{​”, säger Camilla Andersson.}

Jag frågar då också om hon ser möjlighet för bättre användarvänlighet av

informationstavlorna ifall de var placerade i början av området och därför också i så fall skulle undvika störningsmoment för besökarna väl inne på området exempelvis genom att vara placerade på utsidan av parkområdet men vid parkens entré.

“_{​Nej jag tycker inte det ska finnas någon sådan teknisk information vid entrén. Det är} inte så mycket event i våra parker, så det behövs inte en digital skylt för informationen. Jag ser en fördel med att det går snabbt med teknik att uppdatera event men tycker i så

fall att det ska gälla generella event i malmö och inte för parkerna_​.”

När vi diskuterade vidare såg hon i alla fall en möjlighet för sådana informations möjligheter i Folkets Park som är den park i Malmö som har flest event som kan vara intressanta för besökarna att veta mer om. Därför hänvisade hon mig vidare till Birgitta hjärtberg, kommunikatör på malmö stad. extern-intern kommunikations ansvarsområden inom malmö stad för vidare frågor för att få bättre svar angående mina frågor kring projektet. När jag sedan kom i kontakt med Birgitta Hjärtberg frågade jag angående hur hon såg på teknisk interaktiv kommunikation i samband informationsskyltar med park events. Hela intervjun kan läsas under bilagor i arbetet, bilaga 1.

"_{​För målgruppen i parken har vi utgått från att alla har inte smartphones med appar,} många har inte internet och alla förstår inte hur de får informationen därifrån.. Det kommer nog mer digitalt i framtiden men jag tror det är bättre målgrupp för parkerna

med tryckta skyltar_​”

4.9

Uppgiftsanalys

För att kunna identifiera varje interaktion med användaren och system från någon form av visuell design och på så vis också skapa en överblick över alla stegen i interaktionen mellan användaren och systemet med konceptet i arbetet skapade jag därför en

uppgiftsanalys (Engelska: Flowchart, se tabell 8). Uppgifts analysen beskriver dels när användaren interagerar med skärmen genom att vilja veta mer om vad som visas på skärmen genom att navigera sig fram till mer information om ett event på skärmen samt ett alternativ då användaren väljer att inte vilja interagera med informationen mer på

skärmen. Ett möjligt scenario är då att användaren inte finner informationen hjälpsam, alternativt har användaren fått informationen den behövde genom att se informationen på startsidan eller genom att trycka på ett alternativ. Flowcharten visar även hur systemet reagerar på användaren interaktion genom hyperspot sensorer då användaren är i närheten och då startsidan förändras genom att användaren är inom området för sensorerna att känna av användarens närvaro. Nästa steg då systemet svarar och skärmbilden ändras är alltså ifall användaren väljer att interagera mer med systemet genom att trycka på skärmen genom skärmens anvisningar med förklarande text eller visuella

representationer. I den här uppgiften analysen visar jag endast funktionen av att kunna se aktuella event och inte vidare utvecklingarna med konceptet vilket jag går in mer på senare i arbetet med att skärmen även kan ha ett område med aktiviteter för barn mellan åldern 3-7 år.

Tabell 1_{​ : Flowchart över en händelse då användaren interagerar med skärmen.}

5

Prototyper