Diskussion av kontextuella intervjuer

Resultatet av intervjuerna jag genomförde under mina fältstudier i samband med mina observationer och fältanteckningar blev att jag fick information om några av park besökarnas uppfattning om parken och vilka som använde sig av informationen på platsen. Tre av de jag intervjuade svarade på frågan vilka de trodde mest använde sig av informationen i parken att de hade uppfattningen om att mest turister använde sig av informationen. En av besökarna i Kungsparken sa att hon trodde inte så många malmöbor tittade på skyltarna eller informationen i parken eftersom man hade sett den förr. De tyckte idéen med att designa om informationen för att göra den mer synlig och iögonfallande var en bra idée ifall syftet var att få dem mer uppmärksamma på

informationen. Två personer i den äldre åldersgruppen av de jag intervjuade i Kungsparken sa att hon hade uppfattningen om att det var många personer i alla åldrar som besökte parken året om och att det skulle vara bra med mer information i parken om parkens historia. De trodde heller inte att teknik skulle störa deras parkbesök i parken men kanske om den fanns i parken, vilket också skulle bero på vilken park de besökte.

3.4

E_​nkätresultat

12 personer svarade i undersökningen med enkäten på sociala medier som jag skickade ut via Facebook. I undersökningen var 75 procent kvinnor och 25 procent män. 50 procent av de som svarade i undersökningen var över 50 år, 33,3 procent var i åldern mellan 21 till 30 och 16,7 procent var i åldern mellan 41 till 50. Resultatet av enkäten var att de flesta i undersökningen besöker parker ibland och att även de flesta använder sig av informationen i parken ibland. De flesta i undersökningen hittar sin information om vad som händer i parken på andra sätt än de alternativen som fanns med i undersökningen vilket var för några i undersökningen genom vänner eller bekanta. Av de alternativen i undersökningen som fanns med visade det sig att de flesta tog reda på informationen hemma via internet. Resultatet och frågorna finns att se under bilagor längre ner i arbetet.

4.5

Storyboard

För att lättare kunna förklara och diskutera designkonceptet för och med andra när jag hade mer klart för mig hur ett scenario med konceptet kunde se ut skapade jag olika storyboards (se figur 6.2). Storyboarden i figuren nedan visualiserade två olika scenarion där användarna interagerar med en interaktiv informationsskärm och fördelarna med konceptet av att vara interaktiv med möjligheterna att kunna navigera sig fram genom informationen på plats med information på skärmen om vad som är aktuellt med plats kontextet i en offentlig parkmiljö.

Figur 5_{​: Scenarion med storyboards​.}

Den visar hur två personer saknar informationen tills de upptäcker skärmen och möjligheterna med att kunna se aktuella event på plats och därmed få ett informativt värde genom designen. Ingen av personerna har tillgång till informationen genom tekniska lösningar eller genom annan informationskälla innan de ser informationen på skärmen och därmed beslutar sig om att de vill interagera med den och få informationen på plats. De bestämmer sig även för att ett av eventen är intressant och vill delta i det med andra eftersom det är relevant i tiden och för platsen.

4.6

Moodboard

För att skapa en grafisk profil till projektet baserat på inspirerande designkoncept skapade jag även en moodboard, alltså en form av collage med bilder som jag associerade med nyckelorden inom ramen av ämnet för projektet med interaktiv respons med användare i offentliga miljöer. Det gjorde jag också för att ta fram en känsla och en ton att anslå i det

tilltänkta designkonceptet i arbetet (Arvola 2014 sid 130).

Figur 6_{​: Moodboard med ett visuellt bildspråk för arbetet.}

Mood boards (Figure 5.12) är också menade för designers att utforska det emotionella landskapet av en produkt eller tjänst (Saffer 206 sid 149). Jag vill förtydliga att

moodboarden skapades i början av arbetet innan jag kom med fler insikter till arbetet om hur jag kunde smalna av konceptet inom området med design lösningen och därför skulle den sett annorlunda ut efter avslutat arbete när fler insikter gjordes med

undersökningarna. Den här grafiska profilen kan ses som inspirationsmaterial till arbetet och jag har därför ändå ansett att den är viktig att ta med i arbetet för att visa vart idéerna till konceptet utvecklades ifrån.

4.7

Workshop

I samband med arbetet anordnade jag en Workshop då jag bjöd in deltagare genom sociala medier genom Facebook för att delta.

Figur 7_{​: Bilder tagna under workshopen på orkanenbiblioteket.}

Detta gjorde jag eftersom jag ville skapa kreativa övningar för att komma med nya möjligheter till arbetet och för att vi tillsammans skulle kunna diskutera kring möjligheterna med grundkonceptet. Workshopen ägde rum på Orkanenbiblioteket i ett

deltagarna var väldigt engagerade över sin roll i Workshopen och tyckte det var ett spännande koncept att diskutera idéer kring möjligheterna med ett interaktivt och informativt utrymme i offentliga parkmiljöer. Jag inledde Workshopen med att förklara tanken bakom mitt arbete och varför jag hade bjudit in deltagarna. Jag visade även skisser jag gjort tidigare i arbetet för att de skulle få en bild av grundkonceptet av det Workshopen var skapad av. Jag bad deltagarna skissa upp den ultimata informationsskärmen för dem i en offentlig park. Jag bad dem även svara på frågan samt erbjöd dem att skissa upp hur en informationsskärm skulle kunna fånga deras uppmärksamhet i en park på bästa sätt. Jag förklarade att interaktionen och responsen kunde se olika ut och att det viktiga var att de förklarade eller skissade hur och varför, exempelvis kunde de uppmärksamma skärmen genom respons av ljud, ljus eller rörelse på skärmen.