Diskussion

Kompositionerna i artefakten spelades upp i en bestämd ordning för alla respondenter.

Tanken var från början att använda tre olika artefakter med musik i randomiserad ordning.

Som redan nämnt tidigare hade det varit utdraget, men i efterhand hade det inte varit nödvändigt i och med att få respondenter deltog i undersökningen. Om undersökningen skulle utföras i ett större sammanhang hade det kunnat varit mer aktuellt att låta olika grupper spela artefakten med musik i slumpad ordning. Det hade då varit intressant att se huruvida testdeltagarnas svar hade skilt sig beroende på vilken ordning musiken spelades, eller om resultatet hade varit detsamma. I denna undersökning deltog fyra personer. Även

om de var få gav de liknande svar. I och med detta väcks frågan om det nödvändigtvis hade behövt vara ett stort antal deltagare.

Eftersom artefakten genomgick en relativt stor förändring efter pilotstudien, då studien gick från att handla om spelkaraktärer till spelmiljöer, ställde vi oss kritiska till valet av metod. Vi frågade oss själva om vi behövde skapa en helt ny artefakt eller om vi kunde behålla grundmodellen. Då spelfigurerna var enkla att ta bort från spelbanan, blev lösningen att behålla samma artefakt. Intervjufrågorna behövde dock genomgå en större revidering.

Eftersom många frågor berörde spelkaraktärerna blev ett par exkluderade, medan andra kunde bearbetas till att istället handla om spelmiljöer. För att försäkra oss ytterligare om att de nya frågorna och den reviderade artefakten skulle fungera i den slutliga undersökningen hade vi behövt genomföra en andra pilotstudie. På grund av tidsbrist utfördes inte en sådan.

Möjligheten finns att resultatet från denna studie har påverkats på ett negativt sätt på grund av detta.

Den visuella aspekten i artefakten hade avsikten att vara enkel och neutral. Vi reflekterade över hur uppfattningen av musiken skulle påverkas om estetiken sett annorlunda ut. Ett exempel är om spelet hade utspelat sig utomhus, där träd och växter syntes för deltagarna.

Hade detta kunnat påverka uppfattningen? Ett annat exempel skulle kunna vara att artefakten skildras i en undervattensvärld eller från ett specifikt land. Det sistnämnda exemplet hade troligtvis fått en stor inverkan på hur deltagarna uppfattar de olika kompositionerna.

Testdeltagare 3 reflekterade över hur de musikaliska klichéerna hade möjlighet att effektivt placera spelaren på ett specifikt område, men diskuterade även att det finns en ökad risk för att kompositionerna då kan låta generiska. Detta är någonting som kompositörer får reflektera över när de skriver musik. Att musik låter generisk behöver inte betyda att den är av sämre kvalitet, dock uppfattar vi att ordet ‘generisk’ kan ha en negativ klang. I den sista frågan reflekterade testperson 2 över att klichéer kan skapa förväntningar på spelare.

Eftersom klichéer är utnötta uttryck (Nationalencyklopedin 2021b) kan detta vid frekvent användning leda till förväntningar på hur musiken “bör” låta. En risk som kan uppkomma är om estetiken i ett spel använder klichéer från den viktorianska tiden, kan detta då skapa en förväntning hos spelaren att musiken “bör” låta på ett visst sätt? Om den inte gör det, kommer spelaren då känna sig besviken eller kanske lättad?

7.2.1 Samhälleliga och etiska aspekter

Klichéer överlag kan innefatta uttryck eller andra aspekter som använts så ofta att man kan säga att de förlorat lite av sin mening. Vi reflekterade emellertid om det finns en möjlighet att en överanvändning av vissa klichéer kan leda till att en stereotyp skapas, och därmed en sorts förväntning på människor. Till exempel den asiatiska slingan, “The Oriental Riff”, kan

klassas som en musikalisk kliché, och om den skulle användas i hög grad i olika medier, skulle detta kunna skapa en stereotypisk bild av människor med asiatiskt ursprung? Detta skulle vara ett exempel på en mycket skadlig stereotyp, då det kan ge många negativa och oförtjänta konsekvenser för människor. Med detta i åtanke, är det etiskt korrekt att använda klichéer för att skildra områden och miljöer i spel för att förstärka spelupplevelsen? Vi anser att kompositörer har ett ansvar för att hitta en balans mellan autentisk musik och musik som innehåller klichéer. Med det sagt bör man närma sig klichéer med försiktighet.

Eftersom kompositörer har ett ansvar över vad som inkluderas och exkluderas i musiken, bör det forskas mer om hur det kan påverka andra människor. I synnerhet om kompositioner innehåller musikaliska klichéer. Möjligheten finns att dessa klichéer kan uppfattas som bakåtsträvande, eftersom de är äldre idéer som används om och om igen. Vi lägger en stor vikt vid att försöka eftersträva ett respektfullt komponerande, som inte leder till att skadliga stereotyper uppstår. En undersökning som denna kan nyttjas av spelutvecklare för att få en bredare förståelse över musikens påverkan på människor, såväl positiva som negativa aspekter. På liknande sätt kan undersökningen även väcka medvetande hos samhället om hur klichéer i musik används, och hur de kan vara skadliga för människor med ursprung ur var de musikaliska klichéerna härstammar från. Vetskapen om att musikaliska klichéer har möjligheten att förenkla människor kan därmed påverka tänkandet och agerandet hos samhället i stort. Exempelvis kan människor medvetet avstå från att använda musikaliska klichéer, vilket i sin tur kan leda till att fördomsfulla stereotyper reduceras.

7.2.2 Problematisering av studien

Efter att undersökningen genomförts kände vi oss kritiska till valet av intervjuform. Under intervjuerna var det ett flertal gånger då deltagarna började gå in på ämnen som egentligen skulle komma i nästföljande fråga. Det uppstod en del fraser som “[...] har vi ju varit inne på redan [...]”, “[...] som sagt [...]” och upprepningar överlag. Vi hade kunnat tydliggöra många av frågorna för att få fler specifika svar. Begrepp som ‘uppfattning’ kan tolkas på flera sätt, vilket gjorde att många av svaren skilde sig från varandra. Ett annat alternativ hade varit att hålla en ostrukturerad eller en mer semistrukturerad intervjuform. Då hade vi exempelvis kunnat hoppa över vissa frågor eller sätta ihop två frågor till en, så att deltagarna inte hade behövt upprepa sig. Ett tredje alternativ hade varit att utesluta vissa frågor, då några av dem inte bidrog mycket till datainsamlingen för undersökningen. Exempelvis kunde fråga två uteslutits, då många av deltagarna vid senare frågor upprepade vissa aspekter som de beskrivit under den frågan. Majoriteten av respondenterna gav kortfattade svar på den första frågan. Testdeltagarna nämnde mestadels att artefakten upplevdes tom. Dock var avsikten att frågan skulle figurera som en lättare inledning till intervjun eftersom att vi inte ville ställa de mer djupgående frågorna först.


Då alla deltagare upplevde att inledningen av spelet var tom och simpel hade det varit intressant att reflektera över hur responsen på intervjufrågorna hade påverkats. Dessutom spelades ingen musik i början, utan den började när spelaren hade gått omkring en liten stund i artefakten. Två av respondenterna berättade att den enkla estetiken påverkade dem på något sätt. Den ena deltagaren upplevde att musiken inte passade till spelet och därför uppfattades som fristående kompositioner, medan den andra tyckte att det visuella gjorde att hen kunde koncentrera sig mer på musiken. Det hade därför varit intressant att genomföra studien med fler deltagare. Ett annat alternativ hade kunnat vara att dela upp undersökningen till två olika studier, där den ena bibehåller den nuvarande artefakten medan den andra får någon typ av ambience (bakgrundsljud). Detta hade kunnat skapa en starkare immersion för testdeltagarna, men det hade också kunnat påverka det första intrycket både för artefakten i sig och för de olika kompositionerna.

När samtliga deltagare spelade igenom artefakten blev de ombedda att tänka högt. Vi uppfattade emellertid att testdeltagarna verkade osäkra på vad de egentligen skulle prata om. De flesta berättade inte mycket, utan de kommenterade kort när det kom ett nytt musikstycke. Någon uppfattade att det första musikstycket lät som klassisk musik, medan en annan trodde att den sista kompositionen hade ursprung i Asien. Men dessa svar upprepades senare i den andra intervjufrågan. Någonting som vi hade kunnat göra annorlunda är att vara tydligare i våra instruktioner till respondenterna. Exempelvis hade vi kunnat uppmana deltagarna att beskriva vad de ser och hör på ett tydligt sätt, men även be dem redogöra för deras första intryck av artefakten och av musiken. Detta hade kunna ha en inverkan på intervjufrågorna, då den första och andra frågan hade kunnat exkluderats.

Någonting som vi kunnat gjort på ett annorlunda sätt är förstudierna. Eftersom svaren visade på spretade resultat gällande musiken med de afrikanska klichéerna hade det varit användbart att genomföra en förstudie, där undersökningsdeltagare hade fått lyssna på de olika kompositionerna. I Hevners (1935) studie fick testdeltagarna lyssna på olika kompositioner och samtidigt fylla i ett formulär där känslor redan stod nedskrivna.

Respondenterna kryssade i de känslor som de tyckte passade till styckena. Vi hade kunnat utföra förstudien på ett liknande sätt. Då hade artefakten inte nödvändigtvis behövt användas som medium, utan respondenterna hade kunnat lyssna på musikexemplen och samtidigt skriva ner associationer och första intryck som de får. Dessutom hade en sådan förstudie kunnat göras flera gånger vid behov och med många fler respondenter. På detta sätt hade vi kunnat känna oss mer säkra på att de musikaliska klichéerna som vi var ute efter verkligen uppfattas av testdeltagarna. Detta hade möjligtvis också lett till mindre spretande svar angående den aspekten.