Diskussion och avslutande kommentarer - En samhällsekonomisk analys av MTFC : Kostnader för kri

Analysen visar på ett resultat som överensstämmer väl med resultatet från den danska kostnadsnyttoanalysen. Detta som förväntat, då dessa nordiska länder har en liknande nationell kontext. Kostnaden för MTFC-programmet är i princip densamma i de två länderna men något högre i Sverige.44_{Med ett NPV på drygt 1 miljon kronor per deltagare och en nyttokostnadskvot}

på 3,3 tycks insatsen skapa mervärde jämfört med traditionella behandlingsmetoder även i Sverige. Detta är ej förvånande med tanke på att MTFC, förutom att ge upphov till minskade ungdomsvårdinsatser och en reduktion av antalet våldsbrott som begås av unga, dessutom är billigare än vissa traditionella insatser som särskilda ungdomshem.45

Det finns dock några övergripande brister med studien. Estimerade kostnader för rättsväsende baseras till störst del på myndigheters årsrapporter och det råder viss osäkerhet kring vad som ingår i dessa resultatposter. Dessa siffror bör således kvalitetssäkras för att ge resultaten ökad validitet. Det är vidare troligt att nyttan av insatsen är underskattad på grund av svårigheten i att prissätta indirekta kostnader av brott. De indirekta kostnadsestimaten baseras på schablonmässiga ersättningskostnader till brottsoffer för våldsbrott och kan inte förväntas spegla brottsoffers sanna betalningsvilja för att undvika att bli utsatta för brott. Resultaten av studien visar även att de direkta kostnaderna för brott är större än de indirekta kostnaderna för brott. Tidigare studier har snarare visat att indirekta kostnader för brottsoffer överstiger de

44_{1 050 000 och 1 368 000 SEK för en 10-månaders behandlingsperiod i Danmark respektive Sverige.}

45_{Där totalkostnaden för MTFC är cirka 1,4 miljoner medan särskilda ungdomshem har en totalkostnad på cirka}

direkta kostnader för brott som belastar rättssystemet, vilket är ytterligare en indikation på att indirekta brottsofferkostnader är kraftigt underskattade i denna studie. Samtidigt föreligger en risk att nyttan av insatsen kan vara överskattad, då kostnadsestimaten i vissa fall är baserade på genomsnittskostnader snarare än marginalkostnader.

Tidigare samhällsekonomiska analyser av MTFC grundas på metaanalyser av ett antal effektstudier, medan denna studie endast bygger på effektstudien av Bergström och Höjman (2016). Detta är dock motiverat på grund av att uppsatsen ämnar utvärdera programmet i en svensk kontext. Effekter från internationella studier av MTFC förväntas inte vara överförbara till inhemska förutsättningar, och tidigare svenska effektstudier mäter enbart en reducering av beteendemässiga symptom och inte några direkta utfall, såsom en reducering av antalet begångna våldsbrott och färre dagar på låst institution. Fler effektstudier av MTFC och liknande program efterlyses därför.

En annan potentiell brist är att analysen ej tar hänsyn till några långsiktiga effekter av programmet. Tidigare svenska studier av MTFC-programmet visar även på ett antal mindre signifikanta effekter såsom till exempel minskat alkohol-/narkotikamissbruk och minskade kriminella kontakter (Bergström & Höjman, 2016; SBU, 2018). WSIPP (2018a) har även skattat andra positiva effekter såsom förbättrade skolresultat och färre tonårsgraviditeter. Sådana effekter har (troligtvis) stor betydelse för individers framtida utveckling i termer av förväntad livsinkomst och inkludering av dessa i analysen skulle således resultera i ännu större samhällsekonomiska vinster av MTFC och liknande preventiva insatser för barn och unga. Framtida studier som önskar värdera effekter av MTFC och liknande program bör således även ta hänsyn till mer långsiktiga effekter.

Trots ovan nämnda brister med studien visar resultaten på stora vinster av MTFC och det torde således stå klart att investeringar i programmet som ett alternativ till socialtjänstens traditionella insatser är lönsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Referenser

Andrée Löfholm, C., Olsson, T., Sundell, K. (2014). Utvärdering av multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Resultat efter fem år. Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19606/2014-11-20.pdf [2019-03-12]

Andrews, D., Bonta, J. (2010). The psychology of criminal conduct. 5. uppl. Cincinnati: OH, Anderson.

Aos, S. (2015). What Is the Bottom Line?. Criminology & Public Policy, 14 (4), ss. 633–638. Arrow, K. J. (1951). Social Choice and Individual Values. 2 uppl. New Haven & London: Yale University Press.

Bergström, M, Höjman, L (2016). Is multidimensional treatment foster care (MTFC) more effective than treatment as usual in a three-year follow-up? Results from MTFC in a Swedish setting, European Journal of Social Work, 19(2), ss. 219-235.

Biehal, N., Ellison, S., Sinclair, I. (2011). Intensive fostering: An independent evaluation of MTFC in an English setting. Children and Youth Services Review, 33, ss. 2043–2049.

Blumstein, A., Farrington, D. P. & Piquero, A. R. (2003). The Criminal Career Paradigm. Crime

and Justice, 30, ss. 359-506.

Borduin, C., Dopp, A., Taylor, E. (2013). Evidence-based interventions for serious and violent

juvenile offenders. I Craig, L., Dixon, L., Gannon, T. (Red.), What works in offender rehabilitation. An evidence-based approach to assessment and treatment (ss. 192–210). Chichester: John Wiley & Sons.

Boardman, A. E., Greenberg, D. H., Vining, A. R., Weimer, D. L. (2018). Cost-Benefit Analysis

– concepts and practice. 5 uppl. Cambridge: Cambridge University Press.

Brenig, M., Proeger, T. (2018). Putting a Price Tag on Security: Subjective Well-Being and Willingness-to-Pay for Crime Reduction in Europe. Journal of Happiness Studies, 19(1), ss. 145–166.

Brottsoffermyndigheten (2019). https://www.brottsoffermyndigheten.se/ersattning [2019-03- 12]

Brå (2015). Utdömda strafftider för nio brottstyper. Brottsförebyggande rådet. https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2015-08-18-utdomda-strafftider-for- nio-brottstyper.html [2019-05-23]

Brå (2017). Kostnader för brott. En litteraturöversikt över metoder, resultat och utmaningar i

forskningen om kostnader för brott (Brottsförebyggande rådet; Brå, rapportserie 2017:8). Stockholm.

Brå (2018). Brott i nära relationer bland unga (Brottsförebyggande rådet; Brå, rapportserie 2018:6). Stockholm.

Brå (2019). Sveriges officiella kriminalstatistik. Brottsförebyggande rådet. https://www.bra.se/statistik.html [2019-04-3]

Cohen, M. A. (1990). A Note on the Cost of Crime to Victims. Urban Studies, 27 (1), ss. 139- 146.

Cohen, M. A. (1998). The Monetary Value of Saving a High-Risk Youth. Journal of

Quantitative Criminology, 14 (1), ss, 533.

Cohen, M. A., Piquero, A. (2009). New Evidence on the Monetary Value of Saving a High Risk Youth. Journal of Quantitative Criminology, 25 (1), ss, 2549.

Czabański, J. (2009). The Feasibility of Cost of Crime Estimations in Eastern Europe – The Case of Poland. European Journal On Criminal Policy & Research, 15(4), ss. 327–342. Dishion, T. J., McCord, J., Poulin, F. (1999). When interventions harm: peer group and problem behavior. American Psychologist, 54, ss. 755–764.

Dodge, K. A., Dishion, T. J., Lansford, J. E. (2006). Deviant Peer Inﬂuences in Programs for Youth: Problems and Solutions. New York: Guilford Press.

Domínguez, P. och Raphael, S. (2015). The Role of the Cost-ofCrime Literature in Bridging the Gap Between Social Science Research and Policy Making. Criminology & Public Policy, 14(4), ss. 589–632.

Ellis, D. A. och Renouf, K. J. (2018). Predicting fear of crime: Personality outperforms prior victimization. Journal of Forensic Psychiatry and Psychology, 29(20), ss. 1-16.

Feldman, I., Wellander, L., Sampaio, F., Wells, M., Sarkadi, A. (2014). Med många bäckar att stämma i – hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden? En förstudie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Socialpediatrik, Uppsala universitet.

Stockholm: Skandia, Idéer för livet. https://www.ideerforlivet.se/globalassets/pdf/rapporter/utanforskapetspris.pdf [2019-03-12]

Glaubitz, C., Steglich, F., Koch, M., Klodt, H., Klatt, T., Hausmann, B. och Bliesener, T. (2016). Was kostet Jugendkriminalität? Eine Annäherung. [The costs of youth crime in Germany. An approximation.] Monatsschrift Für Kriminologie Und Strafrechtsreform, 99(2), ss. 123–139.

Hansson, K., Olsson, M. (2012). Effects of multidimensional treatment foster care (MTFC): Results from a RCT study in Sweden. Children and Youth Services Review, 34, 1929-1936. Hessle, S., Vinnerljung, B. (1999). Child Welfare in Sweden – an Overview. Socialhögskolan, Stockholms Universitet.

Hicks, J. (1939). The Foundations of Welfare Economics. The Economic Journal, 49(196), 696–712.

Hindriks, J., Myles, G. D. (2013). Intermediate Public Economics. 2 uppl. Cambridge: MIT Press.

Hultkrantz, L. (2015). Att utvärdera sociala investeringar. Stockholm: SNS Förlag. https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/07/att_utvardera_sociala_investeringar.pdf [2019-03-12]

Kaldor, N. (1939). Welfare Propositions in Economics and Interpersonal Comparisons of Utility. The Economic Journal, 49(195), 549–552.

Khyle Westermark, P., Hansson, K., Olsson, M. (2011). Multidimensional treatment foster care (MTFC): results from an independent replication. Journal of Family Therapy, 33, 20–41. Kriminalvården (2019). Årsredovisning 2018 (Kriminalvården: årsredovisningar). Norrköping. Lipsey, M. (1995). What do we learn from 400 research studies on the effectiveness of treatment

of treatment with juvenile delinquents? I McGuire (Red.), What works: Reducing reoffending guidelines from research and practice (pp. 63–78). McGuire, NJ: John Wiley & Sons.

McCollister, K. T., French, M. T., Fang, H. (2010). The Cost of Crime to Society: New Crime- Specific Estimates for Policy and Program Evaluation. Drug and Alcohol Dependence, 108(1- 2), 98–109.

Nilsson, J., Sahrblom, F. (2017). Returns to education: En analys av de nordiska länderna. (Kandidatuppsats). Örebro universitet, Handelshögskolan. http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1119010&dswid=-3701 [2019-02-19]

Nilsson, I., Wadeskog, A. (2006). Det sociala företaget och samhället. Socioekonomiska

bokslut för Vägen ut! Kooperativen och Basta Arbetskooperativ. Stockholm: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK).

Nilsson, I., Wadeskog, A. (2011). Gatuvåldets ekonomi. Del 1 – individer och förlopp. SEE och Hjärnkraft. http://www.socioekonomi.se/Texter/AktaHuvudet/AktaHuvudet_SocEk_Del1_20110529.pdf [2019-03-12]

Nilsson, I., Wadeskog, A. (2012). Gatuvåldets ekonomi. Ett kommunalt perspektiv. Stockholm: Skandia Försäkringsaktiebolag. https://www.ideerforlivet.se/globalassets/pdf/rapporter/gatuvaldsrapporten-130123.pdf [2019- 03-12]

Nilsson, I., Wadeskog, A. (2013). Trygghetens värde – sociala risker ur ett ekonomiskt

perspektiv. Rapport 2013:15. Länsstyrelsen Dalarnas län. http://www.seeab.se/Dalarna/Dalarna_2013.pdf [2019-03-12]

Olsson, T. M. (2010). MST with conduct disordered youth in Sweden: Costs and benefits after 2 years. Research on Social Work Practice, 20 (6), ss. 561–571.

Olsson, T. M. (2012). Economic evaluation as a component of quality effectiveness research: Methodological and practical benefits. Child Youth Care Forum, 41 (2), ss. 137–148.

Polisen (2019). Årsredovisning 2018 (Polismyndigheten: årsredovisningar). Stockholm. Rättshjälpsmyndigheten (2016). http://www.rattshjalp.se/Vad-ar-rattshjalp/ [2019-04-1]

Sallnäs M, Vinnerljung B, Kyhle Westermark P. (2004). Breakdown of teenage placements in Swedish foster and residential care. Child and Family Social Work, 9, ss. 141-152.

SBU (2018). Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment

Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU

Utvärderar, 2018:279.

SiS (2017). Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2017. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS). Institutionsvård i fokus, 2017:7.

SiS (2018). SiS i korthet 2017. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS). SiS årliga statistik. Social – og Integrationsministeriet (2012). Analyse af de økonomiske konsekvenser på området

for udsatte børn og unge. Köpenhamn: Rambøll Management Consulting.

Socialstyrelsen (2009) Barn och unga – insatser år 2008. Stockholm: Sveriges officiella statistik (SOS). http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8312/2009-125- 20_200912520.pdf [2019-03-12]

Svensson, M. (2019). Hälsoekonomisk Utvärdering – Metod och Tillämpningar. Lund: Studentlitteratur.

Sveriges domstolar (2017). Rättshjälp och taxor 2018 (Domstolsverket, 2017). Jönköping. Trafikverket (2018). Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn, ASEK. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och- analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/analysmetod-och-

samhallsekonomiska-kalkylvarden-for-transportsektorn-asek/ [2019-03-25]

WSIPP (2018a). Multidimensional Treatment Foster Care Juvenile Justice. Olympia,WA. https://www.wsipp.wa.gov/BenefitCost/ProgramPdf/20/Multidimensional-Treatment-Foster- Care [2019-02-11]

WSIPP (2018b). Benefit-cost technical documentation. Olympia, WA: Hirsch, Michael. https://www.wsipp.wa.gov/TechnicalDocumentation/WsippBenefitCostTechnicalDocumentat ion.pdf [2019-03-20]

Welsh, B. C. och Farrington, D. P. (2015). Monetary Value of Early Developmental Crime Prevention and Its Policy Significance. Criminology & Public Policy, 14(4), ss. 673–680. Welsh, B. C., Farrington, D. P. och Raffan Gowar, B. (2015). Benefit-Cost Analysis of Crime Prevention Programs. I Tonry, M. (red.), Crime and Justice: A Review of Research, 44(1), ss. 447– 516. Chicago: University of Chicago Press.

Åklagarmyndigheten (2019). Årsredovisning 2018 (Åklagarmyndigheten: årsredovisningar). Stockholm.

Appendix

Bilaga 1.

Tabell A. Styckkostnader för estimerade effekter av MTFC i Danmark

Typ Pris Pris omvandlat till svenska

kronor1

Kriminalitet

Våldsbrott, brott mot vapenlag,

narkotikabrott 37 643 DKK per dom 52 817 SEK per dom Inbrott, stöld, vandalism 25 458 DKK per dom 35 720 SEK per dom Mindre överträdelser (trafikbrott etc.) 12 694 DKK per dom 17 811 SEK per dom Frihetsberövande 1 386 DKK per dygn 1 945 SEK per dygn

Hälso- och sjukvård

Generella vårdomkostnader Ej prissatt

Rehabiliteringskostnader för missbrukare 234 DKK per dygn 328 SEK per dygn Kostnader för psykoterapi Ej prissatt

Andra insatser

Behandlingsfamiljer 1 061 DKK per dygn 1 489 SEK per dygn Släkt- och nätverksplaceringar 320 DKK per dygn 449 SEK per dygn Uppehällesbostäder för barn och unga 2 027 DKK per dygn 2 844 SEK per dygn Förebyggande insatser 706 DKK per dygn 991 SEK per dygn Droginstitutioner 2 964 DKK per dygn 4 159 SEK per dygn

Transfereringar Förtidspension Ej prissatt Försörjningsstöd Ej prissatt Sjukpeng Ej prissatt Arbetslöshetsersättning Ej prissatt Ökad sysselsättning/utbildning

Förväntad inkomst Ej prissatt

2. DKK/SEK (XXR-DKKSEK-SPOT): 1,4031 https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/53292/dkk-sek Källa:Rambøll Management Consulting (2012) på uppdrag av Social – og Integrationsministeriet Danmark

Bilaga 2.

Beräkningar NPV och nettonuvärdeskvot:

Den samhällsekonomiska nyttan av insatsen beräknat som nettonuvärdet av programmet baserat på estimerade effektstorlekar av Bergström och Höjman (2016) är

ΔQ1-3Låst = (0,44-0,26)19 = 3,42

ΔQ1-3Våld = (0,41-0)19 = 7,79

P Låst = 2 494 800

P Våld = 258 842

C = (1 727 024 – 1 368 000)19 x 1,3 = 6 821 456 x 1,3 = 8 867 893 Införande av dessa värden i ekvation 1 ger

NPV = [((3,42 x 2 494 800) + (7,79 x 258 842)) / 1,0351_{] + [((3,42 x 2 494 800) + (7,79 x 258}

842)) / 1,0352_{] + [((3,42 x 2 494 800) + (7,79 x 258 842)) / 1,035}3_{] – [8 867 893 / 1,035}0_{] =}

20 685 440

eller 20 685 440 / 19 = 1 088 707 per individ. Beräkning av nettonuvärdeskvoten ger

B/C= [(((3,42 x 2 494 800) + (7,79 x 258 842)) / 1,0351_{) + (((3,42 x 2 494 800) + (7,79 x 258}

842)) / 1,0352_{) + (((3,42 x 2 494 800) + (7,79 x 258 842)) / 1,035}3_{)] / [8 867 893 / 1,035}0_{] =}

In document En samhällsekonomisk analys av MTFC : Kostnader för kriminalitet: nyttan av en tidig preventiv insats mot ungdomsbrottslighet (Page 36-43)