Detta arbete har syftat till få ett individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord.
Att genomföra en kvalitativ undersökning och att använda en feministiskt inriktad metod har varit givande eftersom flickornas synpunkter kunnat fördjupas i en mera intim och informell situation. Dock har undersökningen varit begränsad till ett fåtal personer, vilket betyder att inga allmänna slutsatser med säkerhet kan dras.
Teorin, som spänt över flera områden har på olika sätt bidragit till förståelsen av flickornas synpunkter. Många gånger har teorin passat som ”handen i handsken” med empirin, eftersom flickorna i flera avseenden gett uttryck för ett relationellt och kontextuellt tänkande, helt i linje med framförallt de amerikanska forskarnas/skribenternas resultat. Naomi Klein (2004, s. 158) menar att marknadsförarna är besatta av en enda tanke: att förmedla en tredje form av nationalitet - varken amerikansk eller lokal, utan en som förenar båda - shoppinggemenskapen. Enligt denna undersökning har de lyckats, även om flickorna framförde viss kritik.
Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individen, som enligt detta synsätt själv måste bestämma över vem hon vill vara/bli och vilka önskningar och drömmar hon ska ha. Flickorna fördjupade sig i diskussioner kring individens frihet och kring vikten av att själv välja livsstil, snarare än att de sökte politiska eller kollektiva lösningar på exempelvis ”kvinnofrågan”. Deras reaktioner och synpunkter förde tankarna till dem som beskrivs i Modern filmteori 2 (1995, s.29): ”Flera – både veteranerna från 60-talet och de yngre – har känslan av att feministisk film- och medieteori idag förlorat kontakten med sitt politiskt radikala ursprung”. Amerikanskorna Janet Bergstrom (University of California och Mary Ann Doane (Brown University) menar att postmodernismen och postfeminismen helt hotar att röja undan kvinnors intressen från den intellektuella scenen (och kanske även politiska scenen). Om detta stämmer så stämmer kanske även antagandet att allt per definition som kvinnor företer
63
sig är ett uttryck för emancipation och feminism, oavsett om de ägnar det mesta av sin vakna tid åt konsumtion eller åt funderingar över sina relationer till det motsatta könet. Det råder delade meningar bland eleverna kring huruvida filmen förmedlar ett feministiskt budskap eller inte. En del tycker att den tar upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserar på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ”manliga sexualvanor”, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle.
Andra elever irriterar sig över att filmen egentligen inte är särskilt nydanande, eftersom den förmedlar samma gamla stereotyper och förväntningar på kvinnliga egenskaper, utseenden och beteenden som tidigare, eftersom kvinnorna i filmen gör allt för att vara männen till lags. Samtidigt förutsätter karaktärernas hämningslösa konsumtion, utan någon manlig plånboks inblandning, ett visst mått av frihet, anser eleverna, även om flera av dem uppfattar denna som orealistisk och som en ren fantasi.
Denna postmoderna kvinnosyn innehåller en palett av livsstilar där valet står mellan ett Charlotte-, Miranda-, Carrie- eller Samantha-paket. Några elever anser att kvinnofrågan handlar om att stå för sin person och inte för sitt kön. Bortsett från en hel del stereotypiska drag så anser alla elever att det går att relatera till filmen. Några elever reagerar över den vidlyftiga livsstilen och över att karaktärerna aldrig ägnar sig åt sitt arbete, men samtidigt menar flickorna att det skulle vara tråkigt att se. De attraheras av filmens glamour och anser att den är sagoaktig. De visar i diskussionerna ofta en distans till karaktärernas ageranden, även om de i stort instämmer med filmens överskridande postmodernistiska och kommersiella budskap. De anser, vidare, att filmen är både sagoaktiv men även realistisk och bekräftar därmed delvis den rysk-amerikanske filosofen Sjavoj Zizeks tankar om ett modernt västerländskt samhälle, där många människor upplever att de alltmer förlorar kontakten med verkligheten. Det enda människan kan vara säker på existerar är det som filtreras genom medierna. På så sätt blir medierna ett slags hyperrealitet, en verklighet som är verkligare än verkligheten (Janson, 2003). Endast en elev ifrågasätter filmkaraktärernas vidlyftiga materiella konsumtion. Flera elever upplever filmens personliga livsstilar som
64
delvis realistiska och diskuterar dessa utifrån människors fria val. Detta visar att de i stort saknar ett djupare och mera nyanserat perspektiv kring vilka valmöjligheter människor/kvinnor i verkliga livet har.
Hur uppfattar deltagarna i studien representationen av kvinnor i filmen Sex and the city, The Movie? och Vad styr deras val? är alltså frågor som jag försökt besvara i detta arbete, men som jag inte kunnat ge några entydiga svar på, eftersom eleverna visserligen var överens om mycket men samtidigt kritiska till annat utifrån olika utgångspunkter. Receptions- och medieforskningen behöver dock fortsätta att försöka hålla jämna steg med mediernas snabba utveckling. Samma sak gäller för den medieforskning som utgår från ett didaktiskt perspektiv. Det händer mycket inom detta område, som upptar en hel del av de ungas tid. Att de unga ska påverkas, både kommersiellt och ideologiskt är ett syfte med lanseringen av en film som Sex and the city, The Movie. Producenterna lyckas också, skulle jag vilja påstå, även om jag redan har konstaterat att detta arbete inte kan generaliseras. Dock menar jag att intervjuerna tillsammans med den tidiga forskningen, som detta arbete lyfter fram, kan ge nya insikter i hur unga flickor kan tänka kring en populärkulturell text och att en hel del av deras tankar är påverkade av den nyliberala anda som denna postmoderna film är ett exempel på. Arbetet kan således bidra till att fördjupa diskussionen om skolans och elevernas samhällssyn, kultursyn och syn på genusfrågor.
Mitt förra arbete, TV-serier, sitcoms och såpor - en studie om tonårsflickors TV-vanor, en uppsats jag skrev på magisterutbildningen 2008, vid Malmö högskola, visade att populärkulturella TV-program, som angår eleverna och som anknyter till deras tillvaro, med fördel kan användas för att få igång en diskussion eller skapa ett intresse för till exempel litteraturen. Genom denna studie har jag kommit till ytterligare insikt om att diskussioner kring en populärkulturell film verkligen kan beröra eleverna på djupet eftersom denna kan väcka angelägna frågor.
Kan ökade kunskaper om elevernas syn på populärkulturen, representerad av filmen Sex and the City, vara en tillgång för lärare i skolans samtal om könsroller och livsstilar eller vid ämnessamverkan, till exempel mellan svenska, samhällskunskap och filmkunskap? Vad medför fältets (ungdomskulturen) tvärvetenskapliga karaktär för problem och möjligheter
65
för oss inom skolan? är ytterligare några frågor som väcks under ett projekt som detta. Styrdokumenten i svenska talar om vikten av att eleven får möjlighet att utveckla förmågan att förstå sig själv och andra i ett kulturellt och historiskt sammanhang. För detta krävs en kreativ tolkning av det vidgade textbegreppet så att kursplanens intentioner, när det gäller att låta eleven ”få uppleva och diskutera texter som både väcker lust och utmanar åsikter” (bilaga 9.1), kan tillgodoses. Styrdokumenten blir därmed ett hjälpmedel i denna process eftersom de ger eleverna en större rätt till skolans kultur, vilket även Thomas Ziehe betonar som viktigt för att det didaktiska/pedagogiska innehållet ska kunna starta en bildningsprocess.
Innehållet är enligt honom beroende av kontexten – den kulturella, den biografiska och den situativa. Han anser till och med att kontexten är nyckeln (Ziehe, 1986, s. 182) om man som pedagog vill söka efter det som engagerar. Eleven bör ges stora möjligheter till igenkänning i ämnet. Samtidigt bör hon få möjlighet att distansera sig och neutralisera en hotfull del av tematiken (ibid., s. 216). Det bör alltså inte skapas en situation där eleven antingen måste svälja allt som läraren förmedlar, alternativt definiera sig själv som mer eller mindre oduglig inom ämnet. Ziehe kritiserar den traditionella pedagogiken utifrån tre aspekter; att undervisningens mål och elevernas upplevda verklighet kan likställas. Man ger förklaringar med utgångspunkt i de ändamål man har med undervisningen. Han är även kritisk till att levnadsålder och levnadskompetens likställs, vilket innebär att de äldre anses ha kunskap som de yngre saknar.
Slutligen förkastar han det faktum att processer mellan människor jämställs med observerbara naturförlopp, vilket ger en statisk bild av eleverna. Pedagogiken bör, enligt Ziehe, träna de unga i självreflektion, som motvikt till mediernas sexualiserade ungdomsbild (ibid., s. 216f.). I detta sammanhang kan även en film som Sex and the City, The Movie användas som exempel i diskussionen kring konsumtionskulturen och den nyliberala ideologin.
Magnus Persson (Lektor i svenska vid MAH) beskriver i sin vetenskapliga rapport Kulturaliseringen av litteraturstudiet i skola och högre utbildning (Persson, 2005) det kulturella inflytandet som en komplicerad historia eftersom all kultur både influeras inte
66
bara av ideologi utan också av estetik, vilket kräver reflekterade responser och förhållningssätt, som i sin tur måste diskuteras utifrån samhälleliga processer, där kulturen har en framträdande ställning.
Filmen Sex and the city, The Movie handlar om design och därmed också om estetik och denna estetiska problematik kommer inte eleverna undan. Ett stort misstag gör den som bara betraktar filmen som något ytligt, tillhörande känslolivet. I filmen framträder estetiken också i val av händelser och i hur dessa iscensätts och transformeras till upplevelser i tittarnas och läsarnas huvuden. Därför är det viktigt att även diskutera själva storyn, vilket eleverna gör.
Språk, litteratur och bildmedier kan bidra till mognad och personlig utveckling eftersom dessa utvecklar tänkandet och den kreativa analysen. Eleverna får i jämförelsen mellan en klassisk text som Madame Bovary och en modern text som Sex and the City upptäcka kulturarvet och placera detta i relation till en text producerad i en annan tid men med liknande tematik. Båda texterna uppmuntrar till identitets-, livsstils- och genusdiskussioner. Man kan därmed med fog påstå att svenskämnet genom en sådan syntes uppfyller styrdokumentens krav på kommunikation och kulturalisering, eftersom kulturarvet, den kulturella identiteten, det vidgade textbegreppet och det antropologiska kulturbegreppet behandlas på en och samma gång.
67
Referenser
Litteratur
Ambjörnsson. Fanny, I EN KLASS FÖR SIG, Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront förlag, Stockholm 2008
Andersson, Lars, Gustaf, Hedling, Erik (red.), Modern filmteori 2, Studentlitteratur, Lund 1995
Ang, Ien, Watching Dallas (1985) Soap opera and the melodramatic imagination, London: Methuen, 1985.
Barker, Chris, Cultural Studies, Theory and Practice, Alden Press Limited, Osney Mead, Oxford 2006
Beauvoirs (de), Simone, Det andra könet, Norstedts förlag, Stockholm 1995
Bergman, Lotta, Gymnasieskolans svenskämnen. En studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser, Holmbergs, Malmö 2007
Bergsten Staffan & Elleström Lars, Litteraturhistoriens grundbegrepp, Studentlitteratur, Lund 2004
Bergstrom, Janet, Doane, Mary Ann, ”Den kvinnliga åskådaren: kontexter och tendenser”, hämtad ur Andersson/Hedlings: Modern filmteori 2, Studentlitteratur, Lund 1995
1995
68
Bourdieu, Pierre, Kultur och kritik, Anföranden av Pierre Bourdieu, Daidalos AB, Göteborg 1991
Bourdieu, Pierre, Kultursociologiska texter, I urval av Donald Broady och Mikael Palme, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1994
Boyle Karen (Curran, James; Gurevitch, Michael, red), “Feminism without men: Feminist media studies i a post-feminist age”, hämtad ur Mass media and society, Hodder education, London 2005
Bourdieu, The field of Cultural Production, Essays on Art and Litterature, Polity Press 1993
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Daleke Grafiska AB Malmö 2006.
Carter Cynthia, Steiner, Linda (edited), Critical readings: Media and Gender, Bell & Bain Ltd., Glasgow 2004
D’Acci, Julie, “The Television, representation and gender”, hämtad ur Robert C. Allens: The Television Studies Reader, Routledge, New York 2006,
Esjaaer, Mikkel, Helles, Rasmus, Mediernas realitet – en introduktion til Luhmanns teori om massmedierna, Sekvens 2000, Mediesociologi, KØbehavns Universitet 2000
von Feilitzen, Cecilia (editor), Young people, soap operas and reality TV, Grafikerna Livréna i Kungälv AB, 2004
Fornäs, Johan, Boëthius, Ulf & Cwejman, Sabina (red.), ”Narcissus och det Andra, Könsordningens särskiljanden och sammanfogningar”, hämtad ur Kön och identitet i
69
förändring, av Johan Fornäs, FUS-rapport nr 3, Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB, Stockholm/Stehag 1991
Gledhill, Christine, “Genre and gender: The case of soap opera”, hämtad ur Stuart Halls: Representation, Cultural Representations and Signifying Practices, Sage Publications, Ltd, London 2007
Greer, Germaine, Kvinnan i sin helhet, Norstedts förlag, Stockholm 1999
Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle, Bokförlaget Daidalos AB, Uddevalla 2000
Grochovski, Tom, “Neurotic in New York: the Woody Allen touches in Sex and the City”, hämtad ur Kim Akass och Janet Mccabes Reading Sex and the City, I B Tauris & Co Ltd, London 2003
Hall, Stuart, ”Feminism och psykoanalys, Den kvinnliga åskådaren, kontexter och tendenser”, hämtad ur Andersson/Hedlings: Modern filmteori 2, Studentlitteratur, Lund 1995
Hall, Stuart, Representation, Cultural Representations and Signifying Practices, Sage Publications, Ltd, London 2007
Hartman, Jan, Vetenskapligt tänkande, Från kunskapsfilosofi till metodteori, Studentlitteratur, Lund 2007
Henry, Astrid, “Orgasms and empowerment: Sex and the city and the third wave feminism”, hämtad ur Kim Akass och Janet Mccabes Reading Sex and the City, I B Tauris & Co Ltd, London 2003
70
Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former, Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, 2003
Jenkins, Henry, Konvergenskulturen, Där gamla och nya medier kolliderar, Daidalos AB Göteborg 2008
Klein, Naomi, No logo, Märkena, Marknaden, Motståndet, Ordfront, Stockholm 2004
Klockar Linder, My, När kultur var i rörelse, Kulturbegreppets förändring under sextiotalet, speglad genom tidskriften Ord & Bild, Idéhistoria, Södertörns högskola, VT 2006
Leverette, Marc, L. Ott, Brian, IT’S NOT TV; WATCHING HBO IN THE POST TELEVISION ERA, Taylor and Francis Group, New York 2008
Liliequist, Marianne, Våp, bitchor och moderliga män, Kvinnligt och manligt i såpoperans värld, Boréa Boréa bokförlag 2000
Lindén Claudia, Milles Ulrika (red.) Feministisk bruksanvisning, Norstedts förlag, Smegraf, Smedjebacken 1995
Lindgren, Simon, Populärkultur – Teorier, metoder och analyser, Liber AB, Malmö 2005
Longhurst, Brian, Introducing Cultural Studies, Longman 2008
McLuhan, Marshall, Media, Människans utbyggnader, Norstedts förlag, Stockholm 1999
71
Nilsson, Per, Fritid i skilda världar, En undersökning om ungdomar och fritid i ett nationellt och kontextuellt perspektiv, Ungdomsstyrelsen, Stockholm 1998
Olesen, SØren Gytz, Pedersen MØller Peter (red.), Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv, En presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas Luhrman, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens, Studentlitteratur 2004
Ott, Brian, L., Cara Louise Buckley, “Fasion(able)/ing) selves: Consumption, identity and Sex and the city”, hämtad ur IT’S NOT TV; WATCHING HBO IN THE POST TELEVISION ERA, av Leverette, Ott, Buckley, Brian Taylor and Francis Group, New York 2008
Persson, Magnus, Populärkulturen i skolan, Studentlitteratur, Lund 2000
Thornham, Sue, Purvis, Tony, Television Drama, Theories and Identities, Palgrave Macmillan Ltd., New York 2005
Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund 2005
Vetenskapsrådet (2006) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm: Elanders Gotab
Williams, Raymond, Keywords. A vocabulary of culture and society, Fontana, London 1976
Williams, Raymond, Television, Technology and cultural form, Routledge, New York 2003
Ziehe, Thomas, Ny Ungdom. Om ovanliga läroprocesser. Norstedts, Malmö 1986 Film
72
Sex and the City, The Movie, i regi av Michael Patrick King, Home Box Office (HBO),
2008
Internet
Vetenskapliga artiklar
Carlgren, Ingrid, Marton, Ference, Läraren har nyckeln till framtiden (2000),
http://www.lararfor bundet.se/web/papers.nsf/Documents/002A 6919, hämtad från
Internet 2009-05-03
Chandler, Daniel, Marxist Media Theory, (2000), http://www.aber.ac.uk/media/ Documents/marxism/marxism11.html, hämtad från Internet 2009-01-27
Edwards, Phil, Culture is ordinary: Raymond Williams and cultural materialism (1999), (http://www.users.zetnet.co.uk/amroth/scritti/williams.htm, hämtad från Internet 2009-04- 18
Ganetz, Hillevi, Cultural Studies (2009), http://www.gender.uu.se/en/node232, hämtad från Internet 2009-04-08
Gill, Rosalind, Postfeminist media culture: elements of a sensibility (2007),
http://eprints.lse.ac.uk/2449/1/Postfeminist_media_culture_(LSERO).pdf, hämtad från Internet 2009-04-03
Hutcheon, Linda, Feminism and postmodernism, (1989), https://tspace.library, utoronto. ca/bitstream/1807/9503/1/TSpace0039.pdf, hämtad från Internet 2009-04-04
73
http://www.unisa.edu.au/com/minisites/ csaa/files/Isbister_edited_version.pdf, hämtad från Internet 2009-04-02
Kleberg, Madeleine, Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, (2008),
http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800083398/isbn_41-3.pdf, hämtad på Internet 2009-04-03
Negra, Diane, ”Quality postfeminism?” (2004), http://www.genders.org/g39/g39_negra. html” , hämtad från Internet 2009-04-03
Paul, Suzanne, FeminismfPostmodernism (1990), http://www.humanismtoday.org/vol8/ paul.pdf, hämtad från Internet 2009-04-04
Persson, Magnus, Kulturaliseringen av litteraturstudiet i skola och högre utbildning, (2005), http://www.ep.liu.se/ecp/015/064/ecp015064.pdf, hämtad från Internet 2009-05-18
Persson, Sjöberg, Barns TV-tittande: Flera timmar varje dag framför TV:n,
http://www.scb.se /Pages/PressRelease____153768.aspx, hämtad från Internet 2009-07-29
Zimic, Sheila, Ungdom och ungdomskultur: grundläggande begrepp och forskning (2006),
http://www.kulturforokarna.se/feature.php?n=kunskap&id=62, hämtad från Internet den 2009-02-04
Övriga artiklar
Bäck, Anna, I love you, but I love me more (2008), http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id =131036&lookfor= &sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10, hämtad från Internet 2009-05-16
74
Höjer, Henrik, "Sex and the City" ger falsk bild av verkligheten (2008), http://www. fof.se/tidning/2009/4, hämtad från Internet 2009-03-05
Janson, Malena, Vår kollektiva voyeurism (2003), http://www.fof.se/tidning/2003/4/var- kollektiva-voyeurism, hämtad från Internet 2009-03-05
Lasch, Christopher, Ironic Detachment as an Escape from Routine (1979), http://www.auto
didactproject.org/quote/cynlasch.html, hämtad från Internet 2009-03-29
Fagerström, Eskil, Kapitalismen har ett pris (2009),http://sydsvenskan.se/kultur-och- nojen/article408448/Kapitalismen-har-ett-pris.html, hämtad från Internet 2009-03-29
Myrstener, Mats, BIS-BLOGGEN DEN 23 JULI 2008 Feminism och feminism och Sex and the City, MAGNUS LIND HAR SKRIVIT HUR MÅNGA SOM HELST Såpor är en kurs i konsten att leva (1999), http://sob.btj.se.support.mah.se/sb/BoolSearch, hämtad från Internet 2009-04-07
Ramqvist, Karolina, Vågade heterosexuella brudar inte umgås utan män och prata om killar och kläder innan de fick se det på tv från New York (2008),
http://www.dn.se/kultur-noje/vagade-heterosexuella-brudar-inte-umgas-utan-man-och- prata-om-killar-och-klader-innan-de-fick-se-det-pa-tv-fran-new-york-1.606909, hämtad från Internet 2009-04-20
Siirtola, Soile (ansv. utgiv.), SEX AND THE CITY: NU SLÄPPS BILJETTERNA! (2008),
http://plaskis.se/wp/about/, hämtad från Internet 2008-12-27
Muntliga källor
Gruppintervju 1 i ett klassrum på Malmö gymnasieskola den 9 febr. 2009 klockan 14.30 Med Sara, Iris, Alice, Sonja och Doris.
75
Gruppintervju 2 i ett klassrum på Malmö gymnasieskola den 5 februari 2009 klockan 14.00. med katarina, Lena, Olga och Karina
(Transkriptionerna av gruppintervjuerna förvaras hos författaren.)
Bilder
1.http://macappleboy.com/wp-content/uploads/2008/05/1280x1024_satc_2.jpg, hämtad från Internet 2009-05-29 2.http://www.tidningenhennes.se/ImageProvider/upload/tinymce/hs/36/pG01- 4583098dt__b370m.jpg, hämtad från Internet 2009-05-29 3.http://socialitelife.celebuzz.com/images/2008/05/sex-and-the-city-movie-reviews- 050608-03.jpg, hämtad från Internet 2009-05-298. Bilagor
Bilaga 8.1 Skolans styrdokument:
76
Ämnets syfte
1. Utbildningen i ämnet svenska syftar till att hos eleverna stärka den personliga och kulturella identiteten, att utveckla tänkandet, kreativiteten och förmågan till analys och ställningstagande. Den syftar vidare till att bidra till framgång i studierna och förmågan att kommunicera med andra.
2. För den personliga identiteten och för samhörigheten mellan människor har språket stor betydelse. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund, kön och intressen. Utbildningen i ämnet svenska syftar till att utveckla förmågan att tala och skriva väl samt att öka lyhördheten för andras språk och sätt att uttrycka sig i tal och skrift.
3. Den kulturella identiteten uttrycks bl.a. i språket och litteraturen. Mötet med språk, litteratur och bildmedier kan bidra till mognad och personlig utveckling. Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att ta del av och ta ställning till kulturarvet och att få uppleva och diskutera texter som både väcker lust och utmanar