Barn som växer upp i familjer med missbruk är en utsatt grupp, riskerar konsekvenser både på lång och kort sikt, och att de undersökningar som genomförts tyder på att barn i denna situation själva uttrycker ett behov av att bli upptäckta (Alexandersson & Näsman 2019), finns det ett stort värde i att på ett tidigt stadium följa upp och utvärdera material och metoder som har till syfte att upptäcka eller stödja dessa barn vilket är just vad syftet med Ludde är. Barn som växer upp i familjer med missbruk är en utsatt grupp och behovet av material för att upptäcka dessa barn är stora. Som Junis kommunundersökning tyder på, erbjuds det stöd, men brister i upptäckt av barnen (Wannberg 2019).
Materialet Ludde som undersöks i denna studie har som en del i sitt syfte att skapa förståelse hos utsatta barn för att de inte är ensamma i sin situation samt förståelse hos barn som inte lever under dessa förhållanden för att det finns barn som har föräldrar som dricker för mycket alkohol vilket kan göra att om de möter dessa barn så finns förståelse. I föreliggande enkätundersökning framgår att Ludde har använts i viss mån av de som utbildats i materialet, och att Ludde upplevs som meningsfullt för
målgruppen. Dock ger undersökningen också vid handen att det faktiska användningsområdet för Ludde främst tycks vara stöd till redan upptäckta barn, snarare än som verktyg för att upptäcka de barn vars problem inte tidigare känts till. Därtill hör aktörerna som utbildats och använt materialet inte till skola eller förskola, där materialet skulle kunna få störst genomslag. Sammantaget tyder detta på att
användningen av Ludde, åtminstone hittills, inte har kunnat göra mycket för att åtgärda det nämnda problemet med brister i att upptäcka barn. Datamaterialet är dock begränsat, både i tid och kvantitet, och framtida uppföljningar skulle kunna leda till andra slutsatser.
Materialet Ludde som utvärderas i denna studie har ytterst som syfte att upptäcka barn till föräldrar som dricker för mycket alkohol. Bland annat sker det genom att bidra till förståelse hos utsatta barn för att de inte är ensamma i sin situation, liksom förståelse hos barn som inte är direkt utsatta, för att det finns barn som lever under dessa omständigheter. Detta kan antas stärka komponenten begriplighet. Ett direkt syfte med materialet Ludde är vidare att förse det utsatta barnet med både yttre och inre resurser för att hantera sin situation. Yttre genom att barnet upptäcks och får stöd av personer i barnets närhet; inre genom att förse barnet med exempel på hur det kan agera. Detta kan antas stärka komponenten
hanterbarhet. Att barnet ses och bekräftas, får möjlighet att delta i sociala sammanhang, samt tillägna
sig verktyg för att begripa och hantera sin situation kan vidare antas stärka komponenten
meningsfullhet.
Denna utvärdering av materialet Ludde syftar delvis till att kunna klargöra om och i vilken omfattning dessa teoretiska kopplingar mellan materialet Ludde och KASAM hos barn verkar realiseras, så som det uppfattas av de aktörer som har utbildats i och använt materialet Ludde. Dels genom att undersöka i vilken utsträckning materialet Ludde alls har använts, dels genom att undersöka hur erfarenheterna av
42 att använda materialet kan kopplas till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos de barn de mött.
I intervjuanalysen går det att läsa om en av intervjurespondenterna som berättar om att Ludde kan vara ett verktyg för att stärka barn i sin nuvarande situation, då barn som växer upp i en familj med missbruk kan känna sig svikna och ensamma. I relation till Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) kan man tänka att Ludde stärker barns känsla av sammanhang på ett par sätt. Dels genom att det utsatta barnet begriper sin egen situation, dels genom att andra barn omkring också förstår hur det utsatta barnets situation kan te sig, och därmed utgör yttre resurser i form av socialt nätverk, vilket ökar det utsatta barnets möjligheter att hantera sin situation. Föreliggande intervjuundersökning ger stöd för att användning av materialet Ludde faktiskt stärker barns känsla av sammanhang på dessa sätt.
Undersökningsmaterialet är dock litet, och fler intervjuer med användare av Ludde vore värdefullt för att utforska dessa kopplingar.
Bortfallet i enkäten är delvis stort på grund av avsaknaden av e-postadresser, det finns en klar utvecklingspotential i att säkerställa kontaktvägar till de som deltar på utbildningsinsatserna för att kunna fortsätta det viktiga utvärderingsarbetet. Implementeringen av Ludde är dock i ett tidigt stadium, det har genomförts utbildningar under ungefär två terminer. Det kan också vara viktigt att förbereda deltagarna på utbildningen på att de förväntas utvärdera sitt användande av materialet, detta kan också vara viktigt då Ludde är projektfinansierat och det kan finnas en önskan hos projektfinansiärerna att projektet utvärderas av dem som deltagit på utbildningarna. Att fortsätta utveckla materialet, kanske stärka den teoretiska kopplingen i materialet och fortsätta utvärderingen känns som viktiga nycklar för projektägaren att fundera över. Det är fortsatt många utsatta barn i Sverige som behöver stöd och hjälp och kampen för att hjälpa dessa barn är inte över utan behöver fortgå.
Förslag på vidare forskning
Materialet Ludde är en spännande metod som har potential att få stor spridning och det finns flera intressanta forskningsområden inom själva materialet. Dels att följa upp de som går utbildning både på kort och lång sikt för att se om de använder materialet, på vilket sätt och i vilken åldersgrupp samt med vilket mottagande. Det skulle också vara intressant att tydligare forska och arbeta med kopplingen mellan Ludde och barns känsla av sammanhang (KASAM).
I relation till den här studien kan det vara intressant att göra en uppföljning på deltagarna i den här studien då ett stort antal respondenter svarade att de inte hade använt materialet men planerade att göra detta under till exempel den kommande höstterminen. Det vore intressant att följa upp om dessa personer började använda materialet och då med vilket resultat. Det är också viktigt att utvärdera barnens upplevelser av materialet, fungerar det och hur tas det emot av barnen? Ett förslag på
43 experimentell studie skulle kunna vara att undersöka om materialet Ludde ger en ökad känsla av
sammanhang och på så sätt blir en skyddsfaktor för barn, främst då barn som växer upp i ett hem med missbruk (eller någon annan form av dysfunktionalitet). Ur ett etiskt perspektiv kan det finnas
tveksamheter i en sådan studie men det skulle också kunna finnas ett stort värde i att få konkreta mätresultat på barns känsla av sammanhang och framtida mående om en vill tänka sig en långsiktig studie där en kanske följer barn till vuxen ålder.
Andra frågeställningar kan vara om materialet bidrar till att fler barn som växer upp i familjer med missbruk upptäcks och på sikt får stöd? Det finns också potential att jämföra resultat mellan olika länder, både i fråga om användande och resultat av användningen.
Barn som växer upp i familjer med missbruk är ett eftersatt forskningsområde, mer forskning behövs kring barnens egna upplevelser där barnen får stå i fokus både i ett nationellt och internationellt
perspektiv (CAN 2019). Skiljer sig barns situation på olika platser i världen? Skiljer det sig i var i världen som barn upptäcks? Finns det fler goda exempel att sprida mellan länderna?
44
Källförteckning
Alexandersson, K., & Näsman, E., (2015) Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga: Barn,
ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b0122a193219489c8e8cab2531282b01/slutrapport-2015-barndom-och-foraldraskap-i-missbrukets-skugga.pdf (2020-06-11)
Alexanderson, K. & Näsman, E., (2017). Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört: “Alltså det är svårt att må bra igen.” Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(5), pp.400–414.
Alexandersson, K. & Näsman, E., (2019). Upptäckt och stöd. Om barn till föräldrar med
missbruksproblem. Upplaga 1:1. Studentlitteratur: Lund
Antonovsky, A., (2005). Hälsans mysterium. Andra utgåvan. Åttonde tryckningen. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.
Boby (u.å.) Boby https://boby.suchtschweiz.ch/ 2020-06-06
Bryman, A., (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Liber: Stockholm
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Red Mats Ramstedt. (2019) Hur många
barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? Sammanfattning av rapport 185. ISBN
978-91-7278-302-7 https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-185-hur-manga-barn-vaxer-upp-med-foraldrar-som-har-alkoholproblem.pdf (2020-04-30)
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Martina Zetterqvist. (2017) Att upptäcka
barn i missbruksmiljö. En studie om grundlärares utbildning kring barn som lever i en familj med missbruk. https://www.junis.se/wp-content/uploads/2020/04/rapportjunis.pdf (2020-06-15)
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Martina Zetterqvist. (2017)
Förskollärarstudenters utbildning kring barn i missbruksmiljö. En undersökning om blivande förskollärares utbildning kring barn som växer upp i familjer med missbruk.
https://www.junis.se/wp-content/uploads/2019/07/rapportforskollararutbildningen.pdf (2020-06-15) CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Martina Zetterqvist. (2018) Att bemöta
barn i missbruksmiljö – en osäkerhet hos socionomstudenter.
https://www.junis.se/wp-content/uploads/2019/07/rapportsocionomutbildningen.pdf (2020-06-15)
Cuijpers, P., Steunenberg, B., & van Straten, A., (2006) When children of problem drinkers grow old:
Does the increased risk of mental disorders persist? Addictive Behaviors, 31(12), pp.2284–2291.
Elgán, T., & Leifman, H., (2010). Barn i missbruksmiljö. En studie kring policy och praktik på svenska
skolor. STADS rapportserie, rapport nr 43.
http://stad.org/sites/default/files/media/STAD-rapport-43_rev.pdf (2020-06-14)
Folkhälsomyndigheten (2016). Barn i familjer med missbruk, pyskisk ohälsa eller våld. Resultat och
erfarenehter från ett utvecklingsarbete.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53abc1662c974bf498c5c16715ce4010/barn-familjer-missbruk-psykisk-ohalsa-vald-16042-webb.pdf (2020-06-14)
45
Shaping the SOC of Male and Female Adolescents. Journal of Happiness Studies; Dordrecht Vol. 15,
Iss. 6, 1267-1287.
Gassne, J., (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Lund Dissertations in social work, Vol.30. Hjern, A., Berg, L., Rostila, M. & Vinnerljung, B., (2013). Barn som anhöriga – hur går det i skolan. Rapport 2 projektet ”Barn som anhöriga”, CHESS. Stockholm: Stockholms universitet/Karolinska institutet. https://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Rapporter_kunskaps%C3%B6versikter/Bsa-Rapport-2013-3_Chess2_Skolan.pdf (2020-06-06)
Hjern, A., Arat, A., & Vinnerljung, B., (2014)., Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem
eller psykisk sjukdom – hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Rapport 4 projektet ”Barn som anhöriga”,
CHESS. Stockholm: Stockholms universitet/Karolinska institutet
https://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Rapporter_kunskaps%C3%B6versikter/BSA_Chess-4_webbNy.pdf (2020-06-11)
Hovstadius, B,. Ericson, L., & Magnusson, L., (2015)., Barn som anhöriga – hälsoekonomisk studie av
samhällets långsiktiga kostnader. 2015:8 NKA och Linnéuniversitet.
http://www.anhoriga.se/Documents/BSA/ekonomisk_analys.pdf (2020-06-14)
Johnson, R.B., Onwuegbuzie, A.J. & Turner, L.A., (2007). Toward a definition of mixed methods
research, Journal of Mixed Methods Research, Vol. 1 No. 2, pp. 112-33.
Junis (u.å.a) Om Junis https://www.junis.se/om-junis/ (2020-06-06) Junis (u.å.b) Vi tycker https://www.junis.se/vi-tycker// (2020-06-06) Junis (u.å.c) Ludde https://www.junis.se/ludde// (2020-06-06)
Kroll, B., (2004). Living with an elephant: Growing up with parental substance misuse. Child & Family
Social Work, 9(2), pp.129–140.
Landberg, Å., Jernbro, C., & Jansson, S., (2018). Våld löser inget! Sammanfattning av en nationell
kartläggning om våld mot barn. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2018/01/V%C3%A5ld_l%C3%B6ser_inget.pdf Lindgaard, H., (2005). Adult children of alcoholics - are they different? Nordisk Psykologi, 57(2), pp.107–29.
Malmgren, L., Ljungdahl, S., & Bremberg, S., (2007). Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion – hur
hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Psykisk-Ohalsa-och-Alkoholkonsumtion.pdf (2020-06-11)
Maskrosbarn (2019). Skolkurage. ”Fråga hur vi mår, inte hur det går.” En rapport om elevers och
skolpersonals upplevelser av att kunna ge, respektive få, stöd för att trygga betyg och psykisk hälsa.
https://vuxen.maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2019/10/Ladda-ner-rapporten-h%C3%A4r.pdf (2020-06-13)
46
Scotland. http://www.roryresource.org.uk/info/rory/evaluation-report/
Peleg-Oren, N. & Teichman, M., (2006). Young Children of Parents with Substance Use Disorders
(SUD): A Review of the Literature and Implications for Social Work Practice. Journal of Social Work
Practice in the Addictions, 6(1–2), pp.49–61.
Raninen, L., & Leifman, H., (2014). Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård – en
kartläggning av hur de mår och vilka som får stöd. Rapport 143. Stockholm
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-143-barn-till-foraldrar-i-missbruks-och-beroendevard.pdf (2020-06-12)
Rory (u.å.a) About Rory http://www.roryresource.org.uk/ (2020-06-06)
Rory (u.å.b) Rory resoure http://www.roryresource.org.uk/info// (2020-06-06)
Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-3-11.pdf (2020-08-07)
Sohlberg,B-M., & Sohlberg, P., (2019) Kunskapens former. Vetenskapsteori, forskningsmetod och
forskningsetik. Fjärde upplagan. Liber AB Stockholm.
SCB (2015). Statistikskolan: Mer bortfall i statistiken. Strandell, G & Westling, S. Nr 2015:131 Trost, J., & Hultåker, O., (2016). Enkätboken. Studentlitteratur AB. Lund.
Trost, J., (2010). Kvalitativa intervjuer. Fjärde upplagan. Studentlitteratur AB. Lund.
Vinnerljung, B., Berlin, M., & Hjern, A., (2010) Kapitel 7. Skolbetyg, utbildning och risker för
ogynnsam utveckling hos barn.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-3-11.pdf (2020-06-11)
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm Sverige.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (2020-06-17) Wannberg, H., (2019). Det funkar! Om kommuners stöd till barn som växer upp i familjer med
47