Resultat

I detta avsnitt presenteras studiens resultat utifrån den genomförda enkäten och intervjuerna. Analysen har gjorts i två olika delar då den insamlade datan består av både enkäter och intervjuer. Enkätdatan har hanterats genom bearbetning av statistiska delar samt kodning av fritextsvar och slutligen har dessa olika delar sammanställts, i vissa fall har datan tydliggjorts genom användandet av diagram. I den andra delen återfinns analysen av de genomförda intervjuerna där intervjuerna i viss mån har sammanfattats samt att respondenternas berättelser har tydliggjorts genom citat.

Den inledande delen av analysen består av enkätanalysens svar som är uppdelade utifrån olika teman i enkäten. Sammanställningen av enkäten är gjord i den ordning enkäten besvarades.

Den andra delen består av intervjuanalysen som är uppdelad i några olika teman: Där beskrivs vilka som har deltagit i intervjuerna och deras bakgrund, följt av materialets användningsområden,

beskrivningar av att Ludde ses som ett av flera pedagogiska verktyg i respondenternas verktygslådor, beskrivningar av vilken utvecklingspotential materialet anses ha hos respondenterna samt vilka uppfattningar om materialet som respondenterna anser sig ha uppfattat hos målgruppen.

Luddes användningsgrad och användningsområde

Här följer en sammanställning över studiens kvantitativa och i viss mån kvalitativa del, det vill säga sammanställningen över enkäten. Den kvantitativa delen består av frågorna med fasta svarsalternativ och den kvalitativa delen består av frågorna med fritextsvar.

Hur många har använt materialet Ludde?

Av de 63 svarande så angav 21 personer att de hade använt materialet minst en gång, övriga 42 angav att de inte använt materialet av olika anledningar, dessa återkommer vi till längre fram i analysen. Uppenbarligen har materialet inte använts i den grad som man hade kunnat hoppas på, syftet med studien är dels att undersöka materialets användandegrad. När materialet inte används så nås heller inte barnen av metoden.

32 Varför har materialet Ludde inte använts och vad skulle göra att materialet börjar användas?

Bland dem som angav att de inte använt materialet så fanns det möjlighet att ange flera skäl till detta, se nedanstående diagram som beskriver de olika skälen. Totalt svarade 41 av 42 personer på frågan, några angav flera svar så totalt finns 46 svar. Det näst vanligaste skälet till att materialet inte har använts tycks vara bristen på barngrupp att använda materialet i. Denna kategori återkommer även i viss mån bland de som besvarat frågan med ”annat”.

De 28 fritextsvaren under svarsalternativet ”Annat” har bearbetats och kategoriserats i en form av

tematisk analys. Denna bearbetning gav tre kategorier, dessa är:” tidsbrist”, ”Corona (covid-19)” och ”möjligt framtida bruk”. I kategorin ”tidsbrist” ingår svar som beskriver att tiden till att använda materialet i verksamheten inte finns, detta kan exemplifieras genom följande citat ”Planerar att starta

till höstterminen, inte haft tid att implementera”. Svaren som inkommit i det som kategoriserats som

”Corona (Covid-19)” handlar om att pandemin inte har möjliggjort möten med barngrupper eller att det på andra sätt inte varit möjligt att använda materialet till exempel för att verksamheter fått prioritera om. Detta synliggörs till exempel genom följande citat ” Jag har inte hunnit pga coronasituationen” och ”

Corona satte stopp för vår gruppaktiviteter”. Den tredje kategorin ”möjligt framtida bruk” handlar om

två olika spår, dels att en del respondenter har planerat för att använda materialet under hösten och antingen verkar det bara vara så eller så beror det på att de nyligen har fått ta del av materialpaketet, det beskrivs till exempel så här i enkäten ”Har nyligen fått utbildningspaketet” eller ”Vi ska köra igång till

hösten”. Det andra spåret handlar om att respondenterna inte upplever att de har något eller några barn i

sin verksamhet som behöver materialet just nu, detta kan beskrivas så här ” Inte haft behov i gruppen

33 Följdfrågan till denna fråga handlade om vad som skulle göra att respondenterna började använda materialet. Här är det intressant att kategorisera svaren i de övergripande skälen huruvida det är något med själva materialet som behöver åtgärdas (interna orsaker), eller om det är förhållanden som inte har med själva materialet att göra (externa orsaker). I kategorin ”interna orsaker” finner vi till exempel svar som handlar om att det just nu inte upplevs finnas några barn med problematik i barngrupperna

respondenterna möter samt att om det fanns barn som man anade hade en problematik skulle materialet användas mer. Dessa klassificeras som ”interna” därför att materialet Ludde är tänkt att användas inte bara som hjälp att prata med barn där det finns konstaterade eller misstänkta missbruksproblem, utan främst för att upptäcka dessa barn från början, så att materialet inte används med hänvisning till att man inte upptäckt några barn, antyder en missuppfattning eller begränsning av materialets syften. Några andra interna orsaker gavs inte av respondenterna. I kategorin ”externa orsaker” återfinns till exempel en väntan på att skolorna i Finland skulle öppna igen, planering för att materialet kommer användas nästa läsår eller behov av att köpa in utbildningspaketet då detta ej fanns inköpt sedan tidigare. Som synes överlappar kategorierna ”tidsbrist” och ”Corona (covid-19)” en del med varandra, men utöver det antyder svaren att enkäten kanske skulle behöva skickas ut igen efter något år, för att kunna se i vilken grad materialet kommer till användning efter lite längre tid detta då främst skolor verkar ha en lång startsträcka för att implementera ett nytt material och/eller arbetssätt.

Användningsfrekvens

På de följande frågorna i enkäten för de som svarade ja på huruvida de har använt materialet så är svarsfrekvensen olika, som lägst 16 personer och som högst 18 personer.

Bland enkätsvaren som inkommit från dem som har använt materialet så varierar

användandefrekvensen. På frågan hur många gånger materialet har använts så har 16 personer besvarat enkätfrågan (av de 21 som svarat att de alls har använt materialet). Dessa 16 personer har tillsammans använt materialet 98 gånger och i medeltal 6 gånger per person. Användandefrekvensen varierar från ett par gånger per person upp till 30 tillfällen som materialet har använts.

I vilken åldersgrupp och i vilket sammanhang har materialet använts?

Nästa fråga handlar i vilken åldersgrupper materialet har använts, även här har 16 personer besvarat enkätfrågan. Flest har använt materialet i gruppen 7–9 år. Ett mindre antal respondenter har använt materialet i lägre åldersgrupper samt i andra åldersgrupper.

34 Nästa fråga beskriver i vilket sammanhang materialet har använts, här går att se att det inte finns några respondenter i gruppen skola och/eller förskola. Givet att ett syfte med materialet Ludde är att fler barn i familjer med missbruk ska upptäckas och att skolan är ett forum som möter alla barn utifrån den svenska skolplikten tyder detta på att färre barn blir upptäckta genom användande av materialet. Ideell förening är vanligast som användningsområde tätt följd av stödgruppverksamhet. Användande i stödgrupp kan bidra till materialets kanske mer sekundära syfte då barn i stödgrupp redan har blivit upptäckta och erbjudits stöd, det vill säga att genom Ludde skapa begriplighet för den egna situationen (Antonovsky 2005, s136). Sammanfattningsvis kan också ovanstående tyda på att trösklarna för att börja använda materialet kan vara lägre i ideella verksamheter som inte följer läroplaner eller andra verksamheter som i viss mån handlar om myndighetsutövande.

Är materialet inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat?

De följande tre frågorna som handlar om hur inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat

materialet är har 16 svaranden. På frågan i vilken grad materialet upplevs som inspirerande svarade alla respondenter att de tycker att materialet är inspirerande eller mycket inspirerande. Liksom en majoritet

35 tycker att materialet är lätt att använda och en majoritet tycker att materialet är anpassat för målgruppen 5–9 år.

Frågan som handlar om hur inspirerande materialet är går att översätta till Aaron Antonovskys (2005) komponent meningsfullhet från hans teori om KASAM, det vill säga att om någonting upplevs som inspirerande så är det meningsfullt att arbeta med och därmed också att delta i. Komponenten

begriplighet går att likställa med hur lättanvänt materialet är, detta kan vara ett exempel på begriplighet.

Den avslutande frågan som handlade om huruvida materialet är målgruppsanpassat går att på ett liknande sätt översätta till komponenten hanterbarhet.

Utveckling av materialet Ludde

Åtta personer besvarade fritextfrågan om det finns något som skulle göra materialet mer anpassat för respondenten och dennes verksamhet, några av respondenterna svarade att de var nöjda som det var men de konkreta förslagen som inkom var:

- Ludde som film

- Luddes kompisar Mira och Zorro som dockor - Fler berättelser med olika teman

Ludde, ett uppskattat stöd för begriplighet och hanterbarhet i samtal med barn

Nedan följer en analys av de två genomförda intervjuerna, det vill säga en del av den kvalitativa delen av studien.

Materialet Luddes användande

Respondenterna anger att de har använt materialet främst i enskilda samtal i åldersgrupperna 6–9 år och 4–9 år. En av respondenterna har provat materialet i enskilda samtal med äldre barn samt tagit med sig tankarna från materialet till samtal med tonåringar. En av respondenterna har provat att använda materialet i yngre grupper men upplevde att tålamodet hos barnen med berättelserna inte var tillräckligt stor. ”Jag provade läsa som högläsningsbok men boken är lite

för allvarlig för att passa som högläsningsbok när barnen är så små”

Samma respondent beskriver också att barnens ålder har spelat in i användandet av material, hon upplever att yngre barn hade svårt att förstå vikten av att det som sägs i gruppsamtalet stannar där och inte pratas vidare om vilket tolkas som att det främst handlar om barnens ålder och mognadsnivå. Ludde, ett av flera pedagogiska verktyg för respondenterna

Båda respondenterna beskriver att materialet Ludde är ett av flera verktyg i deras pedagogiska verktygslådor i sina respektive roller. Respondenten som är professionell gick utbildningen med

36 vetskapen om att hon i sin tjänst idag inte har barngrupper men möter barn i enskilda samtal där hon upplever att metoden är ett bra verktyg. Även respondenten som möter barn på ideell basis beskriver goda erfarenheter av att använda materialet enskilt med ett eller två barn ofta då på barnens eller barnets initiativ: ”Vi har aktiviteter väldigt många dagar i veckan;

Ludde har varit med då, och händer det att det är något barn som drar en i armen och vill prata – det händer varje aktivitet,

1–2 stycken barn – då tar jag med mig Ludde och då är vi enskilt och pratar.”

I den verksamheten som beskrivs ovan har handdockan Ludde blivit en trygghet och en kompis för barnen, Ludde uppfattas som en meningsfull del av verksamheten. Ludde verkar stärka barns initiativförmåga och förmåga att uttrycka sig till närvarande vuxna, detta kan kopplas samman med komponenten hanterbarhet som återfinns inom Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (Antonovsky 2005, s136).

Respondenten beskriver att Ludde ofta får följa med på äventyr i verksamheten, respondenten beskriver Luddes roll så här:”Jag har berättat om Ludde och skapat en levande karaktär,

han hittar på bus här hemma och är duktig på att hålla hemligheter. Det man säger stannar hos honom.”

Ludde har blivit en form av kamrat till barnen i verksamheten, Ludde verkar används i verksamheten i ett bredare perspektiv än vad materialets syfte är. Ludde verkar i högre grad bli en enskild

samtalspartner som fungerar som en förtrolig kamrat för barnen som möter hen. Båda respondenterna beskriver hur materialet används i enskilda samtal, inte i första hand i grupper vilket också kan tyda på att materialet har ett bredare användningsområde än tänkt eller att materialet inte använts på det sätt som det är tänkt vilket kan bidra till att det inte uppfyller sitt syfte i lika hög grad.

Luddes utvecklingspotential

När det kommer till materialets utvecklingspotential, så föreslår respondenterna dels att materialet kompletteras med fler handdockor. Det vill säga dockor för Luddes kompisar Mira och Zorro som återfinns i berättelserna, en av respondenterna anger att barnen själva har frågat efter detta:

”Det jag saknar däremot är var Luddes kompisar Mira och Zorro är? Varför finns inte dom som dockor?”

Detta kan handla om en önskan hos barn att få hjälp att uttrycka sig, att genom användning av flera handdockor få möjlighet att föra en dialog genom en förtrolig part. Detta sätt att utrycka sig leder till ett utforskande av olika perspektiv där barns begriplighet ökar vilket leder till en ökad känsla av

sammanhang (Antonovsky 2005, s132-133). Genom att använda en handdocka (och i viss mån

37 möta ett annat perspektiv på sin situation.

Respondenten som arbetar professionellt anger en önskan om fler berättelser:

” Det jag ibland tänker är att när barn lever i dysfunktionella miljöer så kommer det och går och så länge barnet är kvar i miljön finns alltid risken för återfall. Det jag har tänkt ibland är att det skulle kunna finnas en berättelse där det blir jobbigt igen. Vad händer då? Mer liksom, vad händer med Ludde då? Kommer han på att så här har det varit förut, så jag tänker att husse får ett återfall…”

Respondenten berättar vidare om sina erfarenheter och barns besvikelse över vuxnas brutna löften och att barns upplevelse kan vara att dysfunktionaliteten kommer och går men så länge barnet finns kvar hos den missbrukande föräldern finns risk för återfall och att det skulle kunna vara en hjälp för barn att få möta en berättelse där det blir jobbigt hemma igen (det vill säga att den missbrukande föräldern tar ett återfall). Att förstå sin situation är begriplighet inom KASAM (Antonovsky 2005, s44). Att ge barn en ökad känsla av sammanhang genom insikten att missbruk inte är ett problem som nödvändigtvis kan åtgärdas bara en gång och sedan är det bra för alltid är också viktigt.

Ludde, ett material som är uppskattat hos målgruppen

När det kommer till reflektioner om hur barnen tog emot materialet så är båda respondenternas uppfattning att barnen i målgruppen uppskattar materialet och gillar Ludde. En av respondenterna beskriver att materialet kan vara ett verktyg för själva barnet:

” jag tänker att det hjälper mig som barn att få tillgång till mina tankar och känslor”.

Det som beskrivs genom respondenten kan tyda på att begripligheten som ett led i förståelsen för sin situation kan öka genom att använda ett material som Ludde (Antonovsky 2005, s44). Den andra respondenten som möter barn i ideell verksamhet där Ludde har blivit lite av en maskot eller kompis beskriver att Ludde tagits emot med öppna armar av barnen och att många uppskattar sin nya kompis Ludde. Valpen Ludde tycks upplevas som en meningsfull del av verksamheten av målgruppen. Kamratrelationer har tidigare beskrivits som en viktig del i att stärka barns känsla av sammanhang, kanske att detta går att applicera även på ett mjukisdjur? Kamratrelationer kan komma i många former och prägla barn på olika sätt. Att ha vänner som har kännedom om och förstår ens livssituation kan vara viktigt och stärka barns känsla av sammanhang. Barn som växer upp i familjer med missbruk är ofta experter på att hålla hemligheter och att inte berätta om sin hemsituation. Att i trygga sammanhang få möta både viktiga vuxna men också sina vänner och en mjukis-kompis skulle kunna vara en gynnsam kombination för barns känsla av sammanhang.

38 Slutsatser

Enkäten har av olika skäl tidigare redogjorts besvarats av endast ett fåtal respondenter, detta

tillsammans med att det endast varit möjligt att genomföra två intervjuer gör att underlaget för att dra slutsatser är mindre än önskat. Detta är viktigt att ha med sig i den fortsatta läsningen då det är svårt att veta om slutsatserna är generaliserbara för alla som genomgått utbildning för att använda sig av

materialet Ludde.

I hur hög grad har materialet använts och på vilka sätt har materialet använts?

Materialet har om än i låg grad faktiskt använts. Materialet har enligt respondenterna i de två

genomförda intervjuerna använts främst i enskilda samtal och inte i gruppverksamhet. Utifrån enkäten går det inte att dra några säkra slutsatser om på vilket sätt materialet har använts, det finns kommentarer som antyder att materialet var planerat att användas i gruppverksamhet.

I hur hög grad har materialet upplevts som meningsfullt för målgruppen?

Respondenterna i enkäten fick besvara tre olika frågor, där de fick ta ställning till huruvida materialet var inspirerande, lättanvänt samt anpassat för målgruppen. En majoritet av de sexton respondenterna som besvarade dessa enkätfrågor ansåg att materialet i hög grad var inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat. En tolkning av detta är att materialet upplevs som meningsfullt för målgruppen. Detta styrks av de intervjurespondenternas svar där de beskriver mottagande barns reaktioner på materialet.

Vilka aktörer har utbildats i och använt sig av materialet?

De aktörer som har utbildats i materialet är både professionella och ideella. I det professionella fältet har det utbildats anställda inom socialtjänst, skola, förskola, stödgruppsverksamhet med mera. I resultatdelen går det att se att det främst är aktörer inom stödgruppsverksamhet och ideella föreningar som har använts sig av materialet. Ingen aktör inom skola och/eller förskola har enligt enkäten ännu använt sig av materialet.

Vilka erfarenheter har respondenterna av att använda materialet?

Materialet upplevs som inspirerande och lättanvänt av de som har använt materialet. Tanken med Ludde har varit användning i olika gruppverksamheter till exempel skola, förskola, ideella föreningar med mera. Det finns en tendens i datamaterialet att man kan se att Ludde används mer som ett stöd till barn i behov av just stöd än som ett verktyg för att upptäcka barn i familjer med missbruk i grupper.

39 Båda intervjupersonerna anger till exempel att de främst använt materialet i enskilda samtal där en problematik redan kan finnas.

Intervjupersonernas erfarenheter säger att barn knyter an till Ludde. Hunden Ludde blir som en kompis, och som en förtrolig vän till barnen.

De uttrycker också att förtrolighet i grupp kan vara svårt bland yngre barn vilket gör att det kan vara enklare med enskilda samtal eller väldigt små grupper med barn.

Men framför allt ger intervjupersonerna uttryck för att hunden Ludde fungerar som en dörröppnare som uppmuntrar barn att prata med vuxna om sina problem. Ludde används helt klart av barnen som en resurs för att hantera sin omgivning, vilket ingår i Antonovskys (2005) definition av hanterbarhet.

Utifrån respondenternas erfarenheter, hur kan användande av materialet Ludde ha en stärkande effekt på barns känsla av sammanhang?

Via att betraktas som en resurs av barnen, stärker alltså användningen av Ludde barns hanterbarhet. Men i och med att barnen bevisligen pratar med Ludde om sina problem eller funderingar, har de också

förstått att något kan vara ett problem att dela med Ludde. Vidare känner barnen till hunden Luddes

egen problematiska historia, och att de accepterar den som rimlig tyder på att barnen får hjälp att förstå att andra kan ha den sortens problem som en familj med missbruk kan innebära. Sammantaget tyder detta på att materialet Ludde också stärker begripligheten för barnen.

Materialet Ludde används alltså och upplevs som anpassat för målgruppen, inspirerande och lättanvänt av respondenterna. Materialet Ludde gynnar komponenten hanterbarhet hos barnen som möter Ludde, genom att barnen ges exempel på hur de kan agera för att hantera sin utsatta situation. Materialet Ludde gynnar komponenten begriplighet framför allt genom att genom att barn i familjer med missbruk kan förstår sin situation eller att barn får en ökad förståelse för sina kamrater som kan växa upp i en familj