1
385 000 barn att upptäcka och
stödja!
En kvalitativ och kvantitativ utvärdering av
materialet Ludde som stöd för samtal med barn
om vuxna som dricker för mycket alkohol
Av: Linda Tjälldén
Handledare: Magdalena Elmersjö
Södertörns högskola | Institutionen för socialt arbete Kandidatuppsats 15 hp
2
Sammanfattning
Materialet Ludde är ett verktyg och en metod för att hjälpa vuxna som möter barn i sin profession eller i sina ideella uppdrag att prata med barn om vuxna som dricker för mycket alkohol. En kombinerad enkät och intervjustudie genomfördes för att ta reda på om, hur mycket och i vilket sammanhang Ludde har använts, samt hur anpassat det upplevs vara för målgruppen. Vidare undersöktes på vilka sätt materialet Ludde fungerar som stödjande för barn, med avseende på Aaron Antonovskys teori om
känsla av sammanhang. Resultaten visade att materialet används och upplevs väl anpassat för
målgruppen men att bortfallet var stort framförallt beroende på avsaknad av kontaktuppgifter till deltagarna på utbildningarna. Framtida utbildningar i materialet rekommenderas att integrera utvärderingsmomentet i utbildningen. Resultaten visade också på ett visst stöd för att Ludde verkar stärkande på barns känsla av sammanhang, men datamaterialet är litet, och ytterligare undersökningar skulle vara värdefullt.
Nyckelord: Missbrukande föräldrar, alkohol, barn, KASAM och tidig upptäckt.
3
Abstract
Ludde is a tool and a method intended to help adults who meet children in their profession or non-profit work in order to talk to children about adults’ problematic alcohol consumption. A study using both a survey and interviews were carried out to find out how often Ludde has been used, in what context, and how well suited Ludde is for the target audience. Further, the interviews aimed to explore in what ways Ludde is seen as supportive of children, with regard to Aaron Antonovsky’s theory of
Sense of Coherence. The results show that the material is used and perceived to be well suited, but the
non-response rate was high, mostly due to missing contact details. Future Ludde course events are recommended to consider the need for subsequent evaluation. The results also gave some support to the notion that Ludde supports children’s Sense of Coherence, but the dataset is small, and further studies would be valuable.
Keywords: parental substance misuse, alcohol, children, sense of coherence (SOC) and early detection.
4
Förord
Till alla maskrosbarn.
Att få möjlighet att skriva en uppsats om en fråga som ligger mig varmt om hjärtat är verkligen en ära och jag hoppas att jag på något sätt, hur litet det än må vara, kan bidra till att fler barn som växer upp i en familj med missbruk upptäcks och erbjuds stöd.
Tack till alla som har tagit sig tid att besvara enkäten och ett extra tack till er som ställt upp på intervjuer. Utan er hade det inte funnits en uppsats!
Tack till min korrekturläsande och rättstavande make Martin.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
Problembakgrund ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 9
Syfte ... 9
Frågeställningar ... 9
Studiens avgränsning och definitioner ... 9
Bakgrund ... 10
3. Tidigare forskning ... 12
Konsekvenser av att växa upp som barn i en familj med missbruk ... 12
Behovet av att upptäcka barn i familjer med missbruk ... 14
Instanser som har möjlighet att upptäcka barn som växer upp i en familj med missbruk ... 16
Kritisk reflektion ... 16
4. Teorin Känsla av sammanhang (KASAM) ... 18
Bakgrund till KASAM ... 18
Viktigaste faktorn för känsla av sammanhang ... 18
KASAM:s tre komponenter ... 19
5. Metod ... 21
Förförståelse ... 21
Hur den tidigare forskningen samlades in ... 21
Val av metod ... 22
Tillvägagångssätt enkätundersökning ... 23
Urval enkätundersökning ... 23
Enkätens utformning ... 23
Enkätens svarsfrekvens och bortfall ... 24
Tillvägagångssätt intervjuer ... 25
Intervjuernas urval, förberedelser och genomförande ... 25
Intervjuernas urval och bortfall ... 26
Forskningens relevans och giltighet ... 26
Forskningsetiska överväganden ... 28
Analysprocess kvantitativa del ... 29
Analysprocess kvalitativa del ... 29
6. Resultat ... 31
Hur många har använt materialet Ludde? ... 31
6
Användningsfrekvens... 33
I vilken åldersgrupp och i vilket sammanhang har materialet använts? ... 33
Är materialet inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat? ... 34
Ludde, ett uppskattat stöd för begriplighet och hanterbarhet i samtal med barn ... 35
Materialet Luddes användande ... 35
Ludde, ett av flera pedagogiska verktyg för respondenterna ... 35
Luddes utvecklingspotential ... 36
Ludde, ett material som är uppskattat hos målgruppen ... 37
Slutsatser ... 38
I hur hög grad har materialet använts och på vilka sätt har materialet använts? ... 38
I hur hög grad har materialet upplevts som meningsfullt för målgruppen? ... 38
Vilka aktörer har utbildats i och använt sig av materialet? ... 38
Vilka erfarenheter har respondenterna av att använda materialet? ... 38
Utifrån respondenternas erfarenheter, hur kan användande av materialet Ludde ha en stärkande effekt på barns känsla av sammanhang? ... 39
Några andra viktiga slutsatser som har dragits under arbetets gång ... 39
7. Diskussion... 41
Förslag på vidare forskning... 42
Källförteckning ... 44
Bilaga 1 Enkätfrågor ... 47
7
1. Inledning
Problembakgrund
Många barn växer både i Sverige och i världen upp i familjer med missbruk. Att växa upp som barn i en familj där en eller båda föräldrarna har ett missbruk är förknippat med flera olika riskfaktorer och utsatthet. Barn som växer upp i en familj med missbruk löper en ökad risk att inte lämna grundskolan med fullständiga betyg vilket ger konsekvenser både just då men också senare i livet (Alexandersson & Näsman 2019). En annan konsekvens är att 31% av de barn vars mamma uppvisade indikationer på missbruk har någon gång blivit placerade utanför hemmet (Hjern, Berg, Rostila & Vinnerljung 2013). Något som också är värt att nämna är att missbruk och psykisk ohälsa är vanligare bland vuxna i familjer som beviljats försörjningsstöd och där föräldrarna har en kortare utbildning (Hjern et.al 2013). Barn som växt upp med minst en förälder med missbruksproblem har i högre grad utsatts för någon form av misshandel än barn som inte växt upp under sådana omständigheter, dessa barn var också utsatta för en grövre och mer systematisk misshandel visar en studie gjord av Landberg, Jernbro & Jansson 2018. Det finns inte så många studier i Sverige där barns röster görs hörda. De studier som finns visar på en diskrepans mellan barns och vuxnas upplevelse av den vuxnes missbruk. Barn beskriver utsatthet, ensamhet och ett behov av att bli sedda och upptäckta. Föräldrarna beskriver oftare en
nedtonad bild där barnen i liten eller ingen utsträckning berörts av missbruket. Sammanfattningsvis kan man säga att barn som växer upp i en familj med missbruk riskerar ett stort antal konsekvenser och det är av vikt att dessa barn upptäcks, ges stöd och möjlighet att få berätta om sina erfarenheter. Detta för att minska risken för långtgående konsekvenser som påverkar barnet i nuet, under tonåren och sedermera i vuxenlivet (Alexandersson & Näsman 2019).
8 behöva ökas i viktiga yrkesgrupper så att fler har tillräcklig kunskap. Ett material som tagits till Sverige och anpassats till svenska förhållanden av barnorganisationen Junis är Ludde (Junis u.å.c). Materialet och metoden ger vuxna som träffar barn mellan fem och nio år verktyg för att prata med barn om hur det är att leva med någon som har en beroendeproblematik (Junis u.å.c). Materialet hjälper barnen att förstå sin situation och uppmanar dem att prata med någon vuxen som de litar på (Junis u.å.c).
Ett sätt att förstå människors (barns) reaktioner när de konfronteras med problematiska förhållanden och situationer är Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, också kallad för KASAM (Antonovsky 2005). Teorin handlar om människors förmåga att hantera situationer de ställs inför samt tvingas hantera och teorin har sin grund i det salutogena perspektivet som handlar om hur människor bibehåller hälsan (Antonovsky 2005, s16). I kommande kapitel kommer en fördjupning ske kring kopplingar mellan KASAM och de specifika problem som gäller för barn som växer upp i familjer med missbruk.
Organisationen Junis har tillsammans med Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) genomfört tre undersökningar på tre olika utbildningar: grundlärarutbildningen,
socionomutbildningen och förskolelärarprogrammet. Fokus för undersökningarna var vilken kunskap studenterna inom ramarna för sin utbildning ges om barn som växer upp i familjer med missbruk. Gemensamt i undersökningarna är en avsaknad av kunskap hos studenterna samt en känsla av att inte vara förberedd för det som de kan komma att möta i sitt yrkesliv. Bilden hos de programansvariga var att missbruk dels inte är prioriterat i utbildningarna och i vissa fall fokuserar utbildningen på den myndighetsutövande delen av mötet med människor och inte så mycket förmågan och kunskapen att upptäcka barn som riskerar att fara illa.
9
2. Syfte och frågeställning
Syfte
Syftet är att undersöka i vilken utsträckning materialet Ludde har använts och vilka erfarenheter som finns av att använda materialet samt lägga grund för vidare utveckling av materialet.
Frågeställningar
• I hur hög grad har materialet använts och på vilka sätt har materialet använts? • I hur hög grad har materialet upplevts som meningsfullt för målgruppen? • Vilka aktörer har utbildats i och använt sig av materialet?
• Vilka erfarenheter har respondenterna av att använda materialet?
• Utifrån respondenternas erfarenheter, hur kan användande av materialet Ludde ha en stärkande effekt på barns känsla av sammanhang?
Studiens avgränsning och definitioner
Den här studien är avgränsad till att undersöka den grupp av utbildade personer vars e-postadresser tillgängliggjordes av projektets projektledare då undersökningen primärt bygger på en
10 Bakgrund
Barnorganisationen Junis är en ideell organisation som bedriver ledarledd barnverksamhet.
Organisationen har 12 000 medlemmar och 2000 ideella ledare (Junis u.å.a). Junis är en del av IOGT-NTO-rörelsen. Det finns omkring 200 Junis-föreningar över hela Sverige som bedriver verksamhet i olika former, allt från pyssel till innebandy och lägerverksamhet (Junis u.å.a). Utöver
föreningsverksamhet bedriver Junis påverkansarbete för att skapa opinion och påverka beslutsfattare utifrån ett perspektiv som fokuserar på att stärka barns rättigheter. Prioriterade områden för
organisationen att bedriva påverkansarbete inom är barns rätt till en meningsfull fritid, att barn skyddas från alkohol och andra droger i sin miljö, förebyggande och tidiga insatser för barns bästa med särskilt fokus på barn i missbruksmiljö (Junis u.å.b) Junis har sedan 2002 genomfört en årlig
kommunundersökning där organisationen frågar kommuner vilket stöd barn som växer upp i familjer med missbruk får. 2019 års rapport visar att endast 1% (3 200) av alla barn som växer upp i en familj med alkoholmissbruk får hjälp och stöd (Wannberg 2019). Däremot anger 95% av Sveriges kommuner i undersökningen att de erbjuder någon form av stödverksamhet, vilket antyder att det brister i upptäckten av barn. Stödformerna finns och kommer i olika format i olika kommuner men kommunerna lyckas inte identifiera alla barn som skulle behöva erbjudas hjälp och stöd (Wannberg 2019).
Materialet Ludde togs till Sverige av Junis 2018. Materialet utvecklades i Schweiz och importerades sedan till Skottland. I Schweiz går det under namnet Boby och ges ut av Sucht Schweiz, som är ett nationellt kompetenscenter för beroendesjukdomar och missbruk. Den första upplagan gavs ut 2007 och omarbetades och släpptes på nytt 2016 (Boby u.å.). Den svenska versionen har samma illustrationer som materialet från Schweiz men den svenska användningen liknar mer det skotska materialet. I Skottland heter materialet Rory och användes först av verksamma inom socialt arbete men har framför allt fått stor genomslagskraft på skolor för barn i åldern 5–11 år (Rory u.å.). Rory togs fram i samråd med praktiker inom fältet socialt arbete och började användas 2007 i Skottland. 2012 utvärderades materialet i
Skottland av det oberoende företaget TASC och efter det utökades materialet och fick en ökad spridning. Fram till dags dato har materialet använts i över 350 skolor och över 500 personer har utbildats i materialet. TASCs utvärdering 2012 avgränsades till användandet i skolor, och drog slutsatsen att materialet bidragit till att fler lärare har ökat sin kännedom och uppmärksamhet för att upptäcka barn i familjer med missbruk (Morrison & Stinson 2012). Ingen utvärdering av materialet i Schweiz har gått att finna.
Under 2018 tog Junis materialet till Sverige genom ekonomiskt stöd från Stiftelsen ansvar för
11 som finns översatta och anpassade till svenska förhållanden får vi följa Ludde som är en glad hund men som har en husse som dricker för mycket alkohol. Berättelserna beskriver Luddes känslor och tankar kring den situation han befinner sig i och tanken är att barn ska kunna relatera till Ludde och känna igen sig. Junis som anpassat materialet till svenska förhållanden beskriver i sitt informationsmaterial att syftet inte är att användaren ska ta ansvar för barnens problematik utan syftet är att prata med barn om
alkoholmissbruk på ett sätt som inte pekar ut enskilda barn. Detta utifrån vetskapen om att många barn i familjer med missbruk aldrig upptäcks och erbjuds stöd. Materialet Ludde består av två böcker med totalt fem olika historier, en handdocka och känslokort som stöd i användandet. För att få använda och ta del av materialet genomgår mottagaren en utbildning som består av två delar, dels en allmän del med syfte att öka kännedomen om barn som växer upp i familjer med missbruk och en del som handlar om hur själva materialet används. Utbildningen kan genomföras på olika sätt, antingen genom en längre utbildning samma dag fysiskt eller vid två olika tillfällen då första delen har fokus på kunskap om barn som växer upp i familjer med missbruk och den andra delen har fokus på Ludde. Utbildningarna genomförs av några olika personer som arbetar eller är förtroendevalda på Junis.
Junis har sedan maj 2019 då utbildningarna började genomföras fram till och med mars 2020 hållit 19 utbildningar där sammanlagt 321 personer från olika professioner över hela Sverige samt i Vasa,
Finland 1 deltagit. 104 Ludde-paket har beställts och skickats ut i verksamhet till och med mars 2020. Projektet finansieras av Stiftelsen ansvar för framtiden. Det finns ingen tidigare systematisk uppföljning gjord på i vilken utsträckning materialet används och inte heller vad de som använder materialet tycker om det eller hur materialet tas emot av målgruppen.
12
3. Tidigare forskning
Området barn som växer upp i familjer med missbruk är ett eftersatt forskningsområde i hela världen. Det finns få studier där barns egna röster bärs fram vilket är problematiskt när det gäller ett område där många barn är utsatta. Att barns egna röster får komma fram är mycket viktigt. De artiklar och rapporter som har valts ut, har valts med syfte att belysa barns situation ur olika perspektiv samt för att beskriva barns situation utifrån rådande kunskapsläge. Rapporterna är genomgående genomarbetade och
publicerade av seriösa aktörer, ofta på olika former av regeringsuppdrag för att kartlägga barns situation.
Konsekvenser av att växa upp som barn i en familj med missbruk
I problembakgrunden nämndes några av de konsekvenser barn som växer upp med en eller två missbrukande föräldrar kan drabbas av. Barn upplever konsekvenser både i sin befintliga situation men också senare i tonåren och sedermera i vuxenlivet, vilket behöver synliggöras och åtgärdas
(Alexandersson & Näsman 2019, s13). Konsekvenser eller problem kommer i olika former och i olika stadier. Barn som växt upp med en eller två missbrukande föräldrar löper högre risk att utveckla sociala, emotionella, kognitiva eller beteendeproblem, och denna risk verkar vara något högre för barn vars föräldrar använder droger (Peleg-Oren & Teichman 2006). Men det är också så att barn som växt upp i en familj med missbruk löper fyra till sju gånger så hög risk att själva utveckla ett eget missbruk (Hjern, Arat & Vinnerljunga 2014). Bland unga vuxna där minst en förälder vårdats på sjukhus för psykisk sjukdom och/eller alkohol- och/eller narkotikamissbruk under barndomen (det vill säga 0–17 år) rådde totalt sett en tre gånger högre risk för dödsfall före 35 års ålder (Hjern et al 2014). Men det rådde också två till tre gånger högre risk för att få ekonomisk ersättning från samhället för kronisk sjukdom och/eller funktionshinder, två till tre gånger högre risk att ha varit patient inom psykiatrisk specialistvård och tre gånger så hög risk för sjukhusvårdade självmordsförsök för barn som växt upp i en familj med missbruk (Hjern et al 2014). Ett annat exempel på möjlig konsekvens av att växa upp som barn med en minst förälder med missbruksproblem är en ökad risk att drabbas av ångest, depression, ätstörningar,
självmordsbeteende, låg självkänsla eller svårigheter med nära relationer (Lindgaard 2005). Risken för att drabbas av psykisk ohälsa i någon form är vanligt för barn som växt upp med en eller två
missbrukande föräldrar vilket kan leda till andra konsekvenser i vuxenlivet. Att ha vuxit upp som barn med en missbrukande förälder kan dessutom ge konsekvenser långt upp i åldrarna, en studie visar att problemen inte försvinner ens vid hög ålder, utan det finns en fortsatt förhöjd risk för depression ända upp i 85-årsåldern (Cuijpers, Steunenberg & van Straten 2006) vilket tyder på långtgående
konsekvenser.
13 på att barn som växer upp i en familj med missbruk får problem i skolan. Barn med föräldrar som har en missbruksproblematik är överrepresenterade bland dem som inte får med sig fullständiga betyg från grundskolan eller bland dem som riskerar att inte få behörighet till gymnasiet (Hjern et.al 2013). En skolgång med ofullständiga betyg är en riskfaktor i sig, till exempel så är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder åtta till tio gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel eller höga betyg (Vinnerljunga, Berlin & Hjern 2010).
Familjefaktorer beskrivs i Socialstyrelsens Sociala rapport från 2010 som något som kan ha betydelse för barns skolresultat. Det kan handla om föräldrars utbildning eller att en dysfunktionell barndom med brister i omsorg kan öka risken för sämre betyg (Vinnerljung et al 2010). Problem i skolan eller
ofullständiga betyg kan i viss mån handla om att barnens missbrukande förälder/föräldrar inte är närvarande och utifrån det har barn inte möjlighet eller tid att fullfölja sin skolgång, men det kan också handla om att föräldrarna är frånvarande på ett sådant sätt att de inte upptäcker att barnen själva
utvecklar olika typer av problem som stör skolgången (Alexandersson & Näsman 2019, s26-27). I boken ”Upptäckt och stöd - Om barn till föräldrar med missbruksproblem” kommer barn och unga själva till tals för att beskriva sin situation utifrån ett antal teman. Ett exempel under temat ”Brist på
rutiner och familjeliv” är Inga Bäck 17 år som berättar ”Ja, men mamma har ju inte varit en förälder direkt” följt av ”Ja, hon… hon brydde sig inte vad man gjorde. Som andras föräldrar dom hör ju av sig och säger till när det är mat och när dom ska vara hemma och, ja, det har inte hon gjort”
(Alexandersson & Näsman 2019, s28). Det här ett exempel som beskriver barns utsatthet när förälderns omvårdnad brister. Det går att se att relationen mellan barn och förälder tar skada av att föräldern missbrukar, och en viktig faktor för tonåringar (och barns) hälsa och känsla av sammanhang är relationen till föräldern samt relationerna till jämnåriga kamrater (García-Moya, Moreno & Rivera 2014). I relation till skolan så kan föräldrars omsorgsbrist handla om att bristen på vardag, rutiner och krav leder till problem i skolan. I skriften ”Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga. Barn,
ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har
missbruksproblem” som också är skriven av Karin Alexandersson och Elisabeth Näsman beskrivs att
14 att det finns rutiner på skolan för vad de ska göra när ett barn far illa hemma (Maskrosbarn 2019). Men 58% uppger att det är mer svårt än lätt att identifiera en förälder som lider av missbruk eller psykisk ohälsa eller som utövar våld mot barnet (Maskrosbarn 2019). Detta tyder på att problemet är att identifiera snarare än att åtgärda.
Barn har långsiktiga behov av att läka även efter att en förälder har slutat missbruka, det kan handla om att barn fortsatt känner ansvar för sin förälder samt en oro över ett eventuellt återfall. Förälderns missbruk kan under lång tid ha varit i fokus för barnet vilket lett till att barnet åsidosatt sig själv och sina behov. I en artikel av Alexandersson och Näsman (2017) ges uttryck för detta genom följande citat av Evy 18 år ”…jag sätter inte mig själv eller min kropp i fokus någonstans, och det har mycket att göra
med att jag… Jag var så fokuserad på hur han kände, och hur han mådde, och det har gjort att effekten så att idag liksom… jag försöker ju att känna hunger, och jag går ju på toa, och försöker göra det oftare så, men jag har fortfarande kvar det på något sätt”. Barn beskriver att de långt efter att föräldern har
slutat missbruka har många negativa känslor kopplade till sig själv och/eller sin förälder (Alexandersson och Näsman 2017).
Som nämnts tidigare i avsnittet så riskerar barn som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar att själva utveckla en riskfylld alkoholkonsumtion eller ett missbruk samt att ha en relation med en missbrukande person (Lindgaard 2005). Enligt en rapport från NKA skulle kostnaderna för samhället kunna minska med 35 miljarder per år om inte barn som växt upp med en missbrukande eller psykiskt sjuk förälder själva utvecklade ett missbruk eller drabbades av psykisk ohälsa (Hovstadius, Ericson & Magnusson 2015). En skyddsfaktor för att skydda barn och unga generellt från att utveckla ett missbruk är ett gott föräldrastöd. Det vill säga att förbättra samspelet mellan föräldrar och barn då detta minskar risken för att utveckla olika typer av beteendeproblem. Det finns också ett visst stöd för att en god föräldra-barn-relation kan minska risken för att utveckla andra problem som ett alkohol- eller
drogmissbruk i vuxen ålder, börja röka eller annan typ av ohälsa (Malmgren, Ljungdahl och Bremberg 2007). Som tidigare har nämnts är barn som växer upp i en familj med missbruk en utsatt grupp som skulle vara i behov av en stärkt känsla av sammanhang, den viktigaste faktorn för känsla av
sammanhang hos tonåring (barn) är föräldrarelationen men just den tar skada när föräldern har ett missbruk (García-Moya, Moreno & Rivera 2014).
Behovet av att upptäcka barn i familjer med missbruk
15 tendenser där forskning visar att äldre barn får mer hjälp än yngre barn (Raninen & Leifman 2014). Det kan vara så att åtgärder sätts in för sent, det vill säga när barnen redan har utvecklat en egen problematik istället för att arbeta förebyggande med syfte att barnen ska klara skolan och minska negativa
beteendemönster och känslor (Raninen & Leifman 2014). Fokus på missbruket hos den vuxna leder ofta till att barnen blir osynliga för dem som har som syfte att skydda barn. Det kan handla om
socialtjänstpersonal, skolpersonal och andra myndighetsutövande funktioner (Kroll 2004). I
beskrivningen över hur barnen upplever sin uppväxt med en missbrukande förälder beskrivs en barndom med mycket hemligheter, förnekelse av den vuxnes missbruk och våld, övergrepp och rädsla (Kroll 2004). Alexandersson och Näsman skriver ”En utgångspunkt bör vara att alla berörda barn behöver få
möjlighet att berätta om sina problem och att få den hjälp de behöver” vilket kan sättas i sammanhanget
av att det tycks finnas barn som har växt upp med en eller två missbrukande föräldrar som uppfattar detta som påfrestande men ändock inte uppvisar några problematiska beteenden (Alexandersson & Näsman 2019, s 15). Det finns sällan eller aldrig någon systematik inbyggd i olika system med syfte att upptäcka barn när vuxnas missbruk uppdagas, det ställs inte frågor i varken socialtjänstens utredningar eller av elevhälsan (Alexandersson & Näsman 2019, s 15). I ett av Folkhälsomyndigheten finansierat projekt framkommer en tydlig önskan från både barn samt föräldrar om att missbruk ska upptäckas tidigare och en önskan om stödinsatser skulle satts in tidigare. Detta trots att det upplevs som vanligt att varken föräldrar eller barn vill att problemen initialt ska avslöjas. Tidig hjälp är också en starkare motivation för att bryta negativa beteendemönster (Folkhälsomyndigheten 2016). Skolan och lärarnas roll lyfts också upp, skolpersonal måste fråga många gånger då det inte är säkert att problemen avslöjas på en gång (Folkhälsomyndigheten 2016).
I inledningen nämns den undersökning som Junis har gjort under 17 år med fokus på kommunernas stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk. Undersökningen har gjorts i form av en enkät till kommuner och känns relevant att återkomma till. Fokus är att kartlägga vilka stödinsatser som finns i kommunerna samt hur många barn som nås av stödet. En slutsats i rapporten är att många kommuner erbjuder någon form av stödinsats, det kan vara stödgrupp, stödsamtal, kontaktfamilj eller någon annan form av stöd (Wannberg 2020). Här har det under åren skett en positiv utveckling samt att stödformerna har förändrats till att bli fler (Wannberg 2020). En annan slutsats i rapporten är att 2019 deltog minst 3 244 barn i någon form av stödinsats. De senaste åren uppges det i rapporten att antalet barn har svängt mellan 2 000 och 3000 barn (Wannberg 2020). Det är rimligt att anta att det finns ett mörkertal i antalet barn som får stöd i kommunerna men diskrepansen är ändå stor mellan antalet barn som deltagit i
16 Instanser som har möjlighet att upptäcka barn som växer upp i en familj med missbruk
Det finns olika instanser och därmed olika professioner som i sina funktioner har möjlighet att upptäcka barn som växer upp i en familj med missbruk eller på andra sätt far illa. Utöver vården, myndighetsutövande funktioner samt skola finns också föreningslivet som möter många barn varje dag och därigenom har möjlighet att upptäcka barn som far illa. Tidigare i texten har det presenterats studier som tyder på att barn som själva utvecklar problem är de barn som upptäcks samt i viss mån barn vars föräldrar får hjälp eller stöd för sitt missbruk eller när andra svårigheter kan komma att upptäckas. Förskola och skola lyfts i olika studier och rapporter som aktörer som både kan upptäcka barn samt vara en stöd- och skyddsfaktor för barn. Lärare och annan personal lär känna barnen (samt möter barnen regelbundet) och har utifrån det förmåga att upptäcka barn som far illa (Folkhälsomyndigheten 2016). Kombinationen handlingsplan och kompetensutvecklad personal är en lyckad och framgångsrik
kombination för att skolan ska upptäcka fler barn som växer upp i familjer med missbruk (Elgán och Leifman 2010). Studien från STAD visar också att barn med en eller två missbrukande föräldrar oftare upptäcks på grundskolor och kommunala skolor än annars (skillnaden mellan kommunala och friskolor går i viss mån att förklara med att kommunala skolor är större) (Elgán och Leifman 2010).
Kritisk reflektion
17 heltäckande på sitt sätt men kan också komma att präglas av myndigheternas ingång eller det som
myndigheterna önskar få fram.
En annan sak som är värd att nämna är Junis kommunrapport vars undersökning har genomförts under flera år men saknar extern validering gjord på materialet eller enkätdata. Detta till trots känns
18
4. Teorin Känsla av sammanhang (KASAM)
Bakgrund till KASAM
Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som har sitt ursprung i Aaron Antonovskys salutogena teori om hälsa, teorin fokuserar på vad som är ursprunget till hälsan och vad som får en person att gå från hälsa till ohälsa (Antonovsky, 2005, s16). I KASAM ingår tre olika komponenter, begriplighet, hanterbart och meningsfullhet (Antonovsky 2005, s48-49). KASAM och det salutogena perspektivet tar sin början när Aaron Antonovsky genomförde en undersökning om hur israeliska kvinnor inom olika etniska grupper anpassat sig till klimakteriet och en av frågorna i undersökningen var om någon av dessa kvinnor varit i koncentrationsläger. När den psykiska hälsan hos de kvinnor som befunnit sig i koncentrationsläger jämfördes med en kontrollgrupp visade det sig att 29 % av dem som suttit i koncentrationsläger ansåg sig ha en god allmän hälsa jämfört med 51 % i kontrollgruppen. Det kan vara fantastiskt att 29% av kvinnorna som överlevt koncentrationsläger hade en generellt god tillfredsställande psykisk hälsa (Antonovsky, 2005, s15). Denna studie lade grunden för KASAM och det salutogena perspektivet. Vad det är som gör att människor trots att de utsätts för påfrestande
situationer kan bibehålla sin hälsa är det som är i fokus för det salutogena synsättet. Antonovsky menar att det går att förklara varför människor som utsätts för svåra situationer ändå lyckas bibehålla en god hälsa och ett välmående. Antonovsky hävdar att kopplingen mellan KASAM och välbefinnande finns i hur ”jag” upplever mitt eget sätt att fungera. KASAM är mätbart till exempel genom olika former av självskattningsenkäter, ju högre känsla av sammanhang ju lättare kan du ha att hantera svåra situationer i livet och i högre grad uppleva god hälsa (Antonovsky 2005, s246). Personer med god tro på sin förmåga att hantera svårare upplevda situationer upplever mer sällan icke-önskvärda känslor som till exempel stress (Antonovsky 2005, s48-49).
Viktigaste faktorn för känsla av sammanhang
Den viktigaste faktorn för känsla av sammanhang hos tonåringar är enligt en spansk studie från 2014 relationen till föräldern, en annan viktig faktor som nämndes var relationen till jämnåriga kamrater (García-Moya, Moreno & Rivera 2014). KASAM kan uppstå i ett möte mellan genetiska och sociala påverkansfaktorer och då kan till exempel skola, ideell föreningsverksamhet eller andra liknande verksamheter bidra med mycket positivt. I en genomgång av tidigare forskning om KASAM och
19 KASAM:s tre komponenter
De tre komponenterna i KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 2005, s43). De tre komponenter samverkar för att existera (Antonovsky 2005, s48-49).
Begriplighet handlar om att människor som förstår varför olika situationer uppstår lättare kan hantera dessa. Fokus är på att situationerna upplevs som strukturerade, förutsägbara och begripliga. Personer med en hög känsla av begriplighet förväntar sig att situationer de möter är förutsägbara eller har en förklaring. Situationerna som människor ställs inför kan vara både önskvärda och icke-önskvärda (Antonovsky 2005, s44). Barnets utveckling sker i samspel med barnets omvärld. Förutsägbarheten som leder till komponenten begriplighet utvecklas allt eftersom barnet blir medvetet om den kontinuitet som finns inneboende i de sociala relationerna, det vill säga att ett barn kan se någon försvinna men förstå att personen kommer tillbaka. Barn anstränger sig för att fånga upp sin omvärld och hur den ser ut för att den ska bli begriplig (Antonovsky 2005, s132-133).
Hanterbarhet handlar om människors resurser som är tillgängliga för hantering av svåra situationer i
livet. Resurserna kan vara ens egna men det kan också vara resurser runt omkring personen i form av familj eller kollegor. Fokus är att människor utsatta för svåra situationer inte ska se sig som ett offer utan som människor som kan agera. Målet är att hantera motgångarna istället för att motgångarna ska kontrollera dig (Antonovsky 2005, s45).
Meningsfullhet handlar om motivation och att se situationerna som en ställs inför som värda att
hantera och investera sin tid, sitt engagemang och sin energi i. Personer med en hög känsla av meningsfullhet försöker att hitta en mening med de situationer och händelser som livet består av (Antonovsky 2005, s45-46). Vad som upplevs meningsfullt är individuellt och olika personer behöver inte anse att samma saker är meningsfulla. Meningsfullhet uppstår när ett barn får känna sig delaktig och medbestämmande i socialt värdesatta situationer. Barnet tillåts delta i olika sammanhang och det visar sig genom uttryck på olika sätt, det kan handla om lek, beröring, omtanke och tonfall som förmedlar att hen är viktig. Barn känner att det som de gör är meningsfullt. Vuxnas bemötande i relation till barnet kan vara förutsägbart men allt annat än tillfredsställande (Antonovsky 2005, s135).
20 visar en egen vilja kan föräldern eller andras vuxnas gensvar vara olika, barnet kan mötas med
avvisande eller uppmuntran (Antonovsky 2005, s137). Detta i sig kan bli problem när barnen blir äldre då informationskällorna blir fler, det kan handla om föräldrar, lärare, kompisar eller andra utomståendes reaktioner. Detta resulterar i motstridighet och kan ge en brist i känslan för förutsägbarhet (Antonovsky 2005, s137).
I tidigare avsnitt (se avsnittet Tidigare forskning) beskrivs hur barn och missbrukande föräldrars relationer präglas av oförutsägbarhet vilket kan förväntas leda till låg känsla av sammanhang. En faktor som däremot har konstaterats stärka barns känsla av sammanhang är goda kamratrelationer (García-Moya, Moreno & Rivera 2014).
21
5. Metod
Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökning och det finns många fördelar med att välja en kombinerad metod. De tre främsta anledningarna kan vara att skapa bredd, djup förståelse och bekräftelse. En av flera positiva saker med att arbeta med en blandning av två metoder är att de kan ge forskningen en än mer utförlig förståelse av det som studeras samt att de generar ett större förtroende för slutsatserna som kan dras (Johnson, Onwuegbuzie & Turner). Den kvalitativa delen kan fördjupa förståelse för fenomen som undersöks och ge uppslag till vidare forskning som är värdefulla inför framtiden. Men den kan också förankra den kvantitativa delen av studien. Den kvantitativa delen av studien är viktig för att den kan besvara frågor om hur många tillfällen materialet har använts och andra typer av mer sifferbaserade fakta.
Att välja en kombination av två metoder kan anses ambitiöst men i en så pass viktig forskning som i detta fall då det rör en utvärdering av en metod som syftar till att upptäcka fler barn som far illa så är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie rimlig att genomföra. De olika ingångarna i forskningen ger olika perspektiv och besvarar i viss mån olika delar av frågeställningarna.
Att göra en experimentell studie det vill säga en studie med en kontrollgrupp där vi objektivt mäter huruvida materialet uppfyller sitt syfte har inte varit aktuellt i detta läge. En jämförelse går att göra med en utvärdering i Skottland genomförd 2012 som bestod av en enkätundersökning där de som använt materialet fick delge sin bild av användandet (Morrison & Stinson 2012). Inte heller det var en experimentell studie, utan utvärderingen bestod i självskattningar av respondenternas förmåga att uppmärksamma och interagera med barn till föräldrar med missbruksproblem. Föreliggande undersökning är en totalundersökning där ett försökt gjorts att få tag i alla som har deltagit på utbildningar i materialet Ludde.
Förförståelse
Jag som genomfört studien har en personlig koppling till organisationen Junis som tagit Ludde till Sverige. Detta då jag sedan 2013 arbetar på barnorganisationen Junis. Dessförinnan har jag haft ett ideellt engagemang som barngruppsledare i Junis det gör att frågan om barn som växer upp i familjer med missbruk ligger mig varmt om hjärta
Hur den tidigare forskningen samlades in
Arbetet med att samla in tidigare forskning tog sin början i olika referenslistor. Inom
22 ”Upptäckt och stöd” finns referenslistor varifrån det gjordes ett urval för vidare läsning som ansågs intressanta utifrån att artiklarna berör barns erfarenheter och framtid utifrån aspekten av att växa upp med missbrukande föräldrar, samt litteratur med koppling till metoder och verktyg för att upptäcka barn i familjer med missbruk. I första hand jämfördes listorna för att se vilken litteratur som återkom, till exempel är rapporterna från NKA samt CAN regelbundet refererade på olika sätt samt olika artiklar av Karin Alexandersson och Elisabeth Näsman. Sedan söktes dessa artiklar, rapporter och annan litteratur upp och abstract på artiklarna eller inledning på rapporterna lästes igenom för att bedöma om dessa var relevanta. Ett antal artiklar och rapporter bedömdes vara relevanta för olika delar i uppsatsen, dessa återfinns i introduktionen, problembakgrunden samt avsnittet tidigare forskning. Då forskningsområdet är begränsat till en svensk kontext återfinns främst internationella vetenskapliga artiklar samt nationella rapporter i avsnittet tidigare forskning.
De sökningar som har gjorts i databasen SöderScholar har fokuserat på sökord som: barn, alkohol, missbruk, förebyggande metoder, children, parental substance abuse, alcohol och prevention. Många av rapporterna som har använts har inte kommit upp i databasen SöderScholar utan dessa har återfunnits direkt via myndigheternas hemsida utifrån ett urval i befintliga referenslistor.
Val av metod
Studiens syfte och frågeställningar avgör vilka eller vilken metoder/metod som ska användas i forskningen. Valet att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod beror på att metoderna fyller olika funktioner i forskningen.
Kvantitativ metod är starkt förknippat med numeriska data och det naturvetenskapliga synsättet och en deduktiv ansats mellan teori och forskning (Bryman 2018, s198). Liksom att den kvantitativa metoden fokuserar på relationen mellan olika variabler inte mellan människor vilket kan vara fallet inom
kvalitativ metod (Trost 2010, s27).
Kvalitativ metod har en induktiv syn på relationen mellan teori och praktik. I jämförelse med kvantitativ metod som lite slarvigt uttryck har fokus på siffror så har kvalitativ metod fokus på ord, berättelser och det som sägs (Bryman 2018, s454-455).
Det är relevant att mäta i vilken utsträckning materialet Ludde har använts samt deltagarnas inställning till samt upplevelse av materialet vilket är den kvantitativa delen. Det är också intressant att generera nya forskningsfrågor rörande materialet vilket då blir den kvalitativa delen i materialet. Detta är en inledande studie där det kommer vara relevant att utveckla nya forskningsfrågor för att kunna fortsätta och utveckla utvärderingsarbetet av materialet.
23 målgruppen i syfte att få ett inledande mätvärde att kunna göra framtida jämförelser mot. I analysen av enkäten finns det dock kvalitativa inslag då enkäten har fritextsvar som kommer att kodas och bearbetas. Intervjuerna och analysen av densamma är av kvalitativ karaktär.
Tillvägagångssätt enkätundersökning
Inledningsvis samlades e-postadresserna för de som genomgått utbildning in via Luddes projektledare, dessa sammanställdes och hanterades för att upptäcka eventuella felaktigheter, t.ex. komma istället för punkt i mejladresser. Det första utskicket gjordes i början av maj 2020 via e-post till totalt 97
respondenter, sex av dessa e-postadresser fungerade ej och det gick ej heller att hitta nya e-postadresser. Några dagar senare skickades det ut ett nytt mejlutskick till ytterligare 14 respondenter då projektledaren kompletterat med dessa mejladresser. Till den första gruppen gick sedan en påminnelse i slutet av maj 2020 med förhoppningen om att öka antalet svar vilket också skedde, till den andra gruppen gick en påminnelse i början av juni 2020. Inga ytterligare påminnelser skickades. Eftersom enkäten var anonym med undantag för de som anmält intresse för att delta i en fördjupande intervju, bedömdes det olämpligt att påminna flera gånger då de som redan besvarat enkäten kommer att få många mejl om något som inte är relevant för dem. Enkäten åtföljdes av ett missivbrev som förklarade enkätens syfte och innehöll kontaktuppgifter till genomförande student och handledare (Trost och Hultåker 2019, s110-111).
Urval enkätundersökning
Enkätundersökningen är en totalundersökning där enkäten har skickats till alla respondenter vars e-postadress funnits registrerad, det vill säga hela populationen. Urvalet består av de personer som från och med maj 2019 till och med mars 2020 har deltagit på en Ludde-utbildning.
Enkätens utformning
Valet att använda enkäter kom sig av att det är enkelt och smidigt att nå många samt att det är enkelt för respondenterna att besvara en webbenkät. Enkäten som skickades ut var en webbenkät som låg inbäddad i själva e-postmeddelande, detta för att det är enklast för respondenterna, kräver minst tekniskt kunnande samt är resurseffektivt (Bryman 2018). Webbenkäter är också i relation till, till exempel postala enkäter kostnadseffektivt att använda (Trost & Hultåker 2019, s135). Enkäten som återfinns i bilagan, tillsammans med ett informationsbrev som informerade om enkäten mejlades ut till
respondenterna. Enkätsvaren var anonyma med undantag för de som anmälde intresse för att delta i en fördjupande intervju.
24 annan del av enkäten. De respondenter som svarade nej på frågan om de använt materialet kom vidare till en sida i enkäten som innehåller ett fåtal frågor med fokus på varför de inte har använt materialet. För dessa respondenter som svarade nej på första frågan så innehåll nästa del av enkäten två frågor. Den första frågan handlar om skäl till att de inte har använt materialet, det fanns fyra svarsalternativ som på förhand var bestämda, frågan var obligatorisk. Frågans syfte är att kartlägga skäl till att materialet inte har använts. Den andra frågan i denna del av enkäten är ett frivilligt fritextsvar med fokus på vad som skulle göra att respondenterna började använda materialet.
De respondenter som svarade ja på första frågan kom till en annan del av enkäten som innehöll nio olika frågor. Alla frågor med fasta svarsalternativ var obligatoriska i enkäten, frågorna med fritextsvar var frivilliga att fylla i. Första frågan fokuserade på antal gånger som materialet har använts, syftet är att kartlägga antalet gånger som materialet använts. Fråga nummer tre som följde handlade om åldersgrupp som materialet använts i. Fråga fyra fokuserade på sammanhang för användande av materialet, här fanns sju olika svarsalternativ; stödgruppsverksamhet, skola, förskola, fritidsverksamhet, ideell förening, socialtjänst samt övrigt. Det var möjligt att ange flera svarsalternativ. De förskrivna alternativen är de förväntade användningsområdena utifrån materialets målgrupp. Sedan följer fyra femgradiga skalfrågor där respondenter får skatta till vilken grad materialet var; inspirerande, lättanvänt, anpassat till
målgruppen 5–9 år samt i vilken grad respondenten har tillräckliga kunskaper för att använda materialet. Sedan följde en fritextfråga; finns det något du saknar i materialet som skulle göra materialet mer
anpassat för dig och den verksamhet du är verksam i. Syftet med frågan är att fånga upp respondenternas idéer om vad som skulle kunna göras för att öka användandet. Avslutningsvis i enkäten fanns möjlighet att anmäla intresse för att delta i en fördjupande telefonintervju, intresserade respondenter kunde ange namn samt e-post och/eller telefonnummer. Enkäten i sin helhet återfinns i bilagan.
Att komplettera enkätundersökningen med intervjuer ansågs lämpligt eftersom risken för bortfall i enkätundersökningen ansågs stor vilket också visade sig vara fallet (Trost & Hultåker 2019, s140-141). Totalt sett är 321 personer utbildade i att använda Luddmaterialet, dock fanns endast 111
e-postadresser tillgängliga varav 6 ej fungerade av olika orsaker och av dessa inkom det 63 enkätsvar. Det betyder att ungefär hälften av populationen besvarade enkäten. Detta är ett vanligt fenomen med
webbaserade enkäter som distribueras via e-post.
Enkätens svarsfrekvens och bortfall
I arbetet med enkäten fanns endast 111 e-postadresser tillgängliga av de 321 utbildade personerna. Detta berodde enligt projektledaren 2 på flera saker, dels att en del verksamheter inte vill lämna ut
25 postadresser men också att ibland har en person anmält sig själv och sina kollegor och då har resterande deltagares kontaktuppgifter ej kunnat samlas in trots upprepade påminnelser eller frågor till den som anmält sig själv och sina kollegor.
Av dessa 111 e-postadresser var det 6 e-postadresser som inte fungerade av olika anledningar och nya adresser gick ej att finna. På 105 utskickade enkäter mottogs 63 svar. Av dessa 63 besvarade enkäter erbjöd sig fyra personer att delta på en fördjupande intervju, vid tidsbokning återkopplade dock endast två personer och med dessa genomfördes intervjuer vars analyser återkommer längre fram, se avsnitt ”Intervjuanalys”.
Tillvägagångssätt intervjuer
När det gäller intervjuerna så rekryterades dessa personer via enkäten. De som svarade ja på den inledande frågan i enkäten om huruvida de hade använt materialet fick i slutet av sin enkätdel möjlighet att anmäla intresse för att delta i en intervju över telefon. Fyra respondenter anmälde intresse, två återkopplade vid förfrågan om tidsbokning för intervju. Intervjuer genomfördes över telefon med dessa. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.
Intervjuernas urval, förberedelser och genomförande
Intervjuernas urval är ett självrekryterande urval där respondenterna själva har fått anmäla intresse för att delta i en fördjupande telefonintervju i samband med tidigare nämnda enkätundersökning.
Intervjuer kan vara ett komplement till enkätundersökning där det som undersöks får möjlighet att beskrivas mer och i fler ordalag. Intervjuguiden är en lista med frågor eller teman som kan användas som stöd i datainsamlingen. Frågorna bör vara formulerade utifrån studiens syfte och frågeställningar så att datan blir relevant (Bryman 2018, s565). Frågorna i intervjuguiden var blandade, några inledande bakgrundsfrågor, några preciserande frågor samt några direkta frågor. Ibland fanns behov av att ställa uppföljningsfrågor samt göra strukturerade inpass (Bryman 2018, s569–571).
De genomförda intervjuernas syfte är fördjupa bilden som ges av enkätsvaren samt att få mer beskrivande bilder av användandet av materialet. Intervjuerna som genomfördes byggdes på intresseanmälningar från enkätsvaren.
Intervjuerna var semistrukturerade och byggde på ett i förväg färdigställt frågeformulär, (se bilaga) där det fanns möjlighet att vid behov förtydliga eller ställa följdfrågor när respondenterna berätta intressanta saker (Bryman 2018, s260).
Intervjuerna genomfördes per telefon, samtalen spelades in för att sedan transkriberas. Respondenterna lämnade skriftligt samtyckte samt muntligt samtycke i början av inspelningen samt att dessa
26 främst på att ingen av respondenterna bodde i närheten då Ludde-utbildningarna har genomförts över hela landet samt i Finland samt reserestriktioner till följd av Covid-19 pandemi.
Intervjuernas urval och bortfall
Fyra respondenter anmälde intresse för att delta i en fördjupande intervju men vid tidsbokning återkom endast två respondenter med vilka intervjuer utifrån intervjuguiden genomfördes per telefon. Intervjuerna genomfördes över telefon då respondenterna och intervjuare ej bodde på samma ort vilket på grund av pågående reserestriktioner till följd av Covid-19 pandemin ansågs rimligast.
Båda respondenterna är verksamma inom ideell sektor, den ena som ideell barngruppsledare (utbildad 2020) och den andra är professionell (utbildad 2019). Båda identifierar sig som kvinnor och båda respondenterna uttrycker i början av respektive intervju åsikter om att det är viktigt att delta i en utvärdering av materialet utifrån att det upplever materialet som meningsfullt för målgruppen.
Forskningens relevans och giltighet
Reliabilitet och validitet är två relevanta aspekter i en studie. Validitet handlar om huruvida studiens resultat är giltiga (Bryman 2018, s209). Validitet kan delas upp i intern validitet, som handlar om hållbarheten i orsakssamband, och extern validitet som handlar huruvida resultatet i en undersökning kan generaliseras till andra kontexter än den specifika undersökningen (Bryman 2018, s73-74). Reliabilitet handlar om huruvida studien är pålitlig samt om studiens resultat skulle gå att upprepa om studien utfördes på samma sätt en gång till (Bryman 2018, s208).
I den kvantitativa delen av studien undersöks huruvida materialet Ludde har använts och huruvida materialet upplevts som användbart för målgruppen genom enkäter och intervjuer, i frågan om validitet innebär det huruvida respondenterna har svarat sanningsenligt på om de har använt materialet eller om enkätens utformning kan lämna utrymme för felsvar eller misstolkningar. Ett exempel skulle kunna vara om en respondent har materialet i åtanke men i praktiken inte har använt det men då svarar att hen har använt det upprepade gånger. Har respondenterna anledning att undanhålla användning av materialet eller finns det en risk att respondenterna anger att de har använt materialet fast de inte har det för att vara till exempel organisationen som står bakom materialet till lags? Detta bedöms dock inte som särskilt troligt.
När det kommer reliabilitet så utifrån studiens utformning känns det troligt att studiens resultat skulle gå att upprepa vid användandet av samma metoder. Intern reliabilitet bedöms inte som ett relevant begrepp (Bryman 2018, s208). Däremot är stabilitet ett relevant begrepp, det är frågan om
27 samma tolkning av enkäterna och intervjuarna, i denna studie är det inte aktuellt att någon annan tolkar resultaten med hänsyn till studiens utformning och begränsning (Bryman 2018, s208).
Då detta är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie med tyngdpunkt på den kvantitativa delen där studien kompletteras med intervjuer ur ett delvis kvalitativt perspektiv är det också värt att nämna något om begreppen validitet och reliabilitet ur ett kvalitativt perspektiv. Reliabilitet i en kvalitativ studie kan fortfarande handla om huruvida studiens resultat är möjliga att upprepa. I den här studien utifrån intervjuguiden är det troligt att studiens resultat skulle gå att upprepa (Bryman 2018, s465). När det gäller validitet och kvalitativa studier så är dessa svårare att förena, i vissa fall är begreppet inte relevant och i andra fall krävs en anpassning av begreppets innebörd. I denna studie bedöms validitet inom den kvalitativa delen inte vara relevant då intervjuerna endast utgör en liten del av materialet (Bryman 2018, s465).
Andra begrepp som benämns i Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder upplaga 3 (2018, s467) när det gäller kvalitativ metod är tillförlitlighet och äkthet som kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar. Tillförlitlighet har fyra delar; trovärdighet som går att jämföra med den interna validiteten, överförbarhet som går att jämföra med den externa validiteten, pålitlighet som går att jämföra med reliabilitet och den sista som är ”en möjlighet att styrka och konfirmera” som går att översätta till objektivitet (Bryman 2018, s467). Det andra kriteriet är äkthet som snarare ställer ett antal forskningspolitiska frågor med fokus på konsekvenser (Bryman 2018, s470). I kriteriet äkthet finns ett antal delkriterier. Kriteriet rättvis bild handlar om huruvida undersökningen i tillräckligt hög grad ger en rättvis bild av åsikter och uppfattningar som presenteras, författarens bild är att studien ger en rättvis bild av hur åsikter och uppfattningar presenteras (Bryman 2018, s470). Kriteriet ontologisk autenticitet fokuserar på om undersökningen kommer att bidra till att personer som medverkar får en bättre
28 Forskningsetiska överväganden
När forskning bedrivs är det viktigt att visa hänsyn till olika etiska överväganden för att respektera individers värdighet och integritet (Vetenskapsrådet 2017). Att forska inom ett område som rör barn, i detta fall särskilt utsatta barn kräver en tydlig etisk och moralisk kompass för att säkerställa att
forskningen inte gör skada. Deltagande individer ska skyddas från skada och kränkning men
Vetenskapsrådet (2017) skriver också att en obetydlig skada rimligtvis inte får hindra forskning som bedöms vara angelägen och viktig för samhället och medborgarna och när syftet med forskningen är att förbättra hälsa, miljö och livskvalitet. Att bedriva olika former av forskning är viktigt för samhällets utveckling och för möjligheten att förbättra människors liv på olika sätt. Det finns olika principer för att värna individers integritet (Vetenskapsrådet 2017). I denna studie har ingen kontakt skett med barn direkt och beskrivningarna över möten med barn har varit anonyma där barnens namn, plats för samtalen eller samtalets hela karaktär har inte samlats in.
För att forska bör forskaren förhålla sig till fyra grundläggande principer som beaktar individens värdighet. Bryman (2018) beskriver dessa fyra grundläggande principer; informationskravet,
29 materialet har använts och om det bedöms relevant för målgruppen, noggrann avvägning gjordes för att säkerställa att inga icke-nödvändiga uppgifter samlades in varken i arbetet med enkäterna eller i arbetet med intervjuerna (Bryman 2018, s171).
GDPR (The General Data Protection Regulation) trädde i kraft 25 maj 2018 och har i viss mån förändrat och stärkt individers rätt till skydd i forskning när forskningen berör olika former av
personuppgifter. I denna studie hanteras olika former av personuppgifter, till exempel respondenternas namn samt mejladresser. Personerna som har deltagit i Luddutbildningar som har lämnat
e-postadresser har gett samtycke till att motta fortsatt information som är relevant från projektet, till exempel nyhetsbrev och möjlighet att delta i utvärdering av materialet. Samtycke till deltagande i enkätstudien samlades in genom att det informerades i enkätens inledning om att besvarande av enkäten var lika med godkännande av hantering av personuppgifterna utifrån gällande lagstiftning samt
Södertörns högskolas policys. Uppsatsen med bilagor kommer att arkiveras i enlighet med Södertörns högskolas policy samt gällande regelverk med hänsyn till GDPR. Mejlkonversationer med respondenter, inspelningar med tillhörande transkriberingar samt kontaktuppgifterna i enkätsvaren i enkätverktyget kommer att raderas efter att denna studie är färdigställd. Transparens och möjligheten att replikera studien är viktig (Sohlberg och Sohlberg 2019, s 283) både för att kunna följa upp befintliga
respondenter men även använda metoden på andra respondenter varvid det är viktigt att spara viss typ av information till exempel intervjuguider och annat men att detta behöver ske i enlighet med gällande lagstiftning. Detta kommer också ske i samband med arkivering av enkäten efter betygsättning.
Analysprocess kvantitativa del
I den kvantitativa delen av studien har de olika enkätsvaren sammanställts och tolkats utifrån statistiska data. Datan har i lämpliga fall sammanställts i stapeldiagram, detta för att tydliggöra för läsaren hur svaren har fördelat sig (Trost och Hultåker 2019, s 160). Alla frågor i enkäten som redovisas i stapeldiagram är ställda på ordinalskala, detta då svarsalternativen saknar lika stora intervall mellan skalstegen (Trost och Hultåker 2019, s 19).
Analysprocess kvalitativa del
30 klustra olika svar som liknade varandra, i en sorts tematisk analys (Bryman 2018, s 703). Den andra fritextfrågan återfinns även den i delen av enkäten som besvarats av respondenter som ej använt
31
6. Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens resultat utifrån den genomförda enkäten och intervjuerna. Analysen har gjorts i två olika delar då den insamlade datan består av både enkäter och intervjuer. Enkätdatan har hanterats genom bearbetning av statistiska delar samt kodning av fritextsvar och slutligen har dessa olika delar sammanställts, i vissa fall har datan tydliggjorts genom användandet av diagram. I den andra delen återfinns analysen av de genomförda intervjuerna där intervjuerna i viss mån har sammanfattats samt att respondenternas berättelser har tydliggjorts genom citat.
Den inledande delen av analysen består av enkätanalysens svar som är uppdelade utifrån olika teman i enkäten. Sammanställningen av enkäten är gjord i den ordning enkäten besvarades.
Den andra delen består av intervjuanalysen som är uppdelad i några olika teman: Där beskrivs vilka som har deltagit i intervjuerna och deras bakgrund, följt av materialets användningsområden,
beskrivningar av att Ludde ses som ett av flera pedagogiska verktyg i respondenternas verktygslådor, beskrivningar av vilken utvecklingspotential materialet anses ha hos respondenterna samt vilka uppfattningar om materialet som respondenterna anser sig ha uppfattat hos målgruppen.
Luddes användningsgrad och användningsområde
Här följer en sammanställning över studiens kvantitativa och i viss mån kvalitativa del, det vill säga sammanställningen över enkäten. Den kvantitativa delen består av frågorna med fasta svarsalternativ och den kvalitativa delen består av frågorna med fritextsvar.
Hur många har använt materialet Ludde?
32 Varför har materialet Ludde inte använts och vad skulle göra att materialet börjar användas?
Bland dem som angav att de inte använt materialet så fanns det möjlighet att ange flera skäl till detta, se nedanstående diagram som beskriver de olika skälen. Totalt svarade 41 av 42 personer på frågan, några angav flera svar så totalt finns 46 svar. Det näst vanligaste skälet till att materialet inte har använts tycks vara bristen på barngrupp att använda materialet i. Denna kategori återkommer även i viss mån bland de som besvarat frågan med ”annat”.
De 28 fritextsvaren under svarsalternativet ”Annat” har bearbetats och kategoriserats i en form av
tematisk analys. Denna bearbetning gav tre kategorier, dessa är:” tidsbrist”, ”Corona (covid-19)” och ”möjligt framtida bruk”. I kategorin ”tidsbrist” ingår svar som beskriver att tiden till att använda materialet i verksamheten inte finns, detta kan exemplifieras genom följande citat ”Planerar att starta
till höstterminen, inte haft tid att implementera”. Svaren som inkommit i det som kategoriserats som
”Corona (Covid-19)” handlar om att pandemin inte har möjliggjort möten med barngrupper eller att det på andra sätt inte varit möjligt att använda materialet till exempel för att verksamheter fått prioritera om. Detta synliggörs till exempel genom följande citat ” Jag har inte hunnit pga coronasituationen” och ”
Corona satte stopp för vår gruppaktiviteter”. Den tredje kategorin ”möjligt framtida bruk” handlar om
två olika spår, dels att en del respondenter har planerat för att använda materialet under hösten och antingen verkar det bara vara så eller så beror det på att de nyligen har fått ta del av materialpaketet, det beskrivs till exempel så här i enkäten ”Har nyligen fått utbildningspaketet” eller ”Vi ska köra igång till
hösten”. Det andra spåret handlar om att respondenterna inte upplever att de har något eller några barn i
sin verksamhet som behöver materialet just nu, detta kan beskrivas så här ” Inte haft behov i gruppen
33 Följdfrågan till denna fråga handlade om vad som skulle göra att respondenterna började använda materialet. Här är det intressant att kategorisera svaren i de övergripande skälen huruvida det är något med själva materialet som behöver åtgärdas (interna orsaker), eller om det är förhållanden som inte har med själva materialet att göra (externa orsaker). I kategorin ”interna orsaker” finner vi till exempel svar som handlar om att det just nu inte upplevs finnas några barn med problematik i barngrupperna
respondenterna möter samt att om det fanns barn som man anade hade en problematik skulle materialet användas mer. Dessa klassificeras som ”interna” därför att materialet Ludde är tänkt att användas inte bara som hjälp att prata med barn där det finns konstaterade eller misstänkta missbruksproblem, utan främst för att upptäcka dessa barn från början, så att materialet inte används med hänvisning till att man inte upptäckt några barn, antyder en missuppfattning eller begränsning av materialets syften. Några andra interna orsaker gavs inte av respondenterna. I kategorin ”externa orsaker” återfinns till exempel en väntan på att skolorna i Finland skulle öppna igen, planering för att materialet kommer användas nästa läsår eller behov av att köpa in utbildningspaketet då detta ej fanns inköpt sedan tidigare. Som synes överlappar kategorierna ”tidsbrist” och ”Corona (covid-19)” en del med varandra, men utöver det antyder svaren att enkäten kanske skulle behöva skickas ut igen efter något år, för att kunna se i vilken grad materialet kommer till användning efter lite längre tid detta då främst skolor verkar ha en lång startsträcka för att implementera ett nytt material och/eller arbetssätt.
Användningsfrekvens
På de följande frågorna i enkäten för de som svarade ja på huruvida de har använt materialet så är svarsfrekvensen olika, som lägst 16 personer och som högst 18 personer.
Bland enkätsvaren som inkommit från dem som har använt materialet så varierar
användandefrekvensen. På frågan hur många gånger materialet har använts så har 16 personer besvarat enkätfrågan (av de 21 som svarat att de alls har använt materialet). Dessa 16 personer har tillsammans använt materialet 98 gånger och i medeltal 6 gånger per person. Användandefrekvensen varierar från ett par gånger per person upp till 30 tillfällen som materialet har använts.
I vilken åldersgrupp och i vilket sammanhang har materialet använts?
34 Nästa fråga beskriver i vilket sammanhang materialet har använts, här går att se att det inte finns några respondenter i gruppen skola och/eller förskola. Givet att ett syfte med materialet Ludde är att fler barn i familjer med missbruk ska upptäckas och att skolan är ett forum som möter alla barn utifrån den svenska skolplikten tyder detta på att färre barn blir upptäckta genom användande av materialet. Ideell förening är vanligast som användningsområde tätt följd av stödgruppverksamhet. Användande i stödgrupp kan bidra till materialets kanske mer sekundära syfte då barn i stödgrupp redan har blivit upptäckta och erbjudits stöd, det vill säga att genom Ludde skapa begriplighet för den egna situationen (Antonovsky 2005, s136). Sammanfattningsvis kan också ovanstående tyda på att trösklarna för att börja använda materialet kan vara lägre i ideella verksamheter som inte följer läroplaner eller andra verksamheter som i viss mån handlar om myndighetsutövande.
Är materialet inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat?
De följande tre frågorna som handlar om hur inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat
35 tycker att materialet är lätt att använda och en majoritet tycker att materialet är anpassat för målgruppen 5–9 år.
Frågan som handlar om hur inspirerande materialet är går att översätta till Aaron Antonovskys (2005) komponent meningsfullhet från hans teori om KASAM, det vill säga att om någonting upplevs som inspirerande så är det meningsfullt att arbeta med och därmed också att delta i. Komponenten
begriplighet går att likställa med hur lättanvänt materialet är, detta kan vara ett exempel på begriplighet.
Den avslutande frågan som handlade om huruvida materialet är målgruppsanpassat går att på ett liknande sätt översätta till komponenten hanterbarhet.
Utveckling av materialet Ludde
Åtta personer besvarade fritextfrågan om det finns något som skulle göra materialet mer anpassat för respondenten och dennes verksamhet, några av respondenterna svarade att de var nöjda som det var men de konkreta förslagen som inkom var:
- Ludde som film
- Luddes kompisar Mira och Zorro som dockor - Fler berättelser med olika teman
Ludde, ett uppskattat stöd för begriplighet och hanterbarhet i samtal med barn
Nedan följer en analys av de två genomförda intervjuerna, det vill säga en del av den kvalitativa delen av studien.
Materialet Luddes användande
Respondenterna anger att de har använt materialet främst i enskilda samtal i åldersgrupperna 6–9 år och 4–9 år. En av respondenterna har provat materialet i enskilda samtal med äldre barn samt tagit med sig tankarna från materialet till samtal med tonåringar. En av respondenterna har provat att använda materialet i yngre grupper men upplevde att tålamodet hos barnen med berättelserna inte var tillräckligt stor. ”Jag provade läsa som högläsningsbok men boken är lite
för allvarlig för att passa som högläsningsbok när barnen är så små”
Samma respondent beskriver också att barnens ålder har spelat in i användandet av material, hon upplever att yngre barn hade svårt att förstå vikten av att det som sägs i gruppsamtalet stannar där och inte pratas vidare om vilket tolkas som att det främst handlar om barnens ålder och mognadsnivå.
Ludde, ett av flera pedagogiska verktyg för respondenterna
36 vetskapen om att hon i sin tjänst idag inte har barngrupper men möter barn i enskilda samtal där hon upplever att metoden är ett bra verktyg. Även respondenten som möter barn på ideell basis beskriver goda erfarenheter av att använda materialet enskilt med ett eller två barn ofta då på barnens eller barnets initiativ: ”Vi har aktiviteter väldigt många dagar i veckan;
Ludde har varit med då, och händer det att det är något barn som drar en i armen och vill prata – det händer varje aktivitet,
1–2 stycken barn – då tar jag med mig Ludde och då är vi enskilt och pratar.”
I den verksamheten som beskrivs ovan har handdockan Ludde blivit en trygghet och en kompis för barnen, Ludde uppfattas som en meningsfull del av verksamheten. Ludde verkar stärka barns initiativförmåga och förmåga att uttrycka sig till närvarande vuxna, detta kan kopplas samman med komponenten hanterbarhet som återfinns inom Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (Antonovsky 2005, s136).
Respondenten beskriver att Ludde ofta får följa med på äventyr i verksamheten, respondenten beskriver Luddes roll så här:”Jag har berättat om Ludde och skapat en levande karaktär,
han hittar på bus här hemma och är duktig på att hålla hemligheter. Det man säger stannar hos honom.”
Ludde har blivit en form av kamrat till barnen i verksamheten, Ludde verkar används i verksamheten i ett bredare perspektiv än vad materialets syfte är. Ludde verkar i högre grad bli en enskild
samtalspartner som fungerar som en förtrolig kamrat för barnen som möter hen. Båda respondenterna beskriver hur materialet används i enskilda samtal, inte i första hand i grupper vilket också kan tyda på att materialet har ett bredare användningsområde än tänkt eller att materialet inte använts på det sätt som det är tänkt vilket kan bidra till att det inte uppfyller sitt syfte i lika hög grad.
Luddes utvecklingspotential
När det kommer till materialets utvecklingspotential, så föreslår respondenterna dels att materialet kompletteras med fler handdockor. Det vill säga dockor för Luddes kompisar Mira och Zorro som återfinns i berättelserna, en av respondenterna anger att barnen själva har frågat efter detta:
”Det jag saknar däremot är var Luddes kompisar Mira och Zorro är? Varför finns inte dom som dockor?”
Detta kan handla om en önskan hos barn att få hjälp att uttrycka sig, att genom användning av flera handdockor få möjlighet att föra en dialog genom en förtrolig part. Detta sätt att utrycka sig leder till ett utforskande av olika perspektiv där barns begriplighet ökar vilket leder till en ökad känsla av
sammanhang (Antonovsky 2005, s132-133). Genom att använda en handdocka (och i viss mån
