Utbredningen av infrastruktur, industri- och bostadsområden innebär en konsumtion av rum samt en investering av resurser, som kommer att ligga fast för en lång tid. I flera fall innebär det också att historiska sociala och ekologiska sam manhang, som byggts upp under mycket lång tid, försvinner på vad som, i jämförelse, endast framstår som några korta ögonblick.
Hanteringen av historiska värden i den fysiska planeringen, kan ur ett historiskt perspektiv förstås ur samhällets behov av att, å ena sidan, forma en berättelse om ett gemensamt förflutet och, å andra sidan, göra det fysiska rummet till gängligt för en modern användning. Begräns ningarna i det kronologiska omfånget har varit en viktig del i detta, eftersom det gett förut sättningar för väl avgränsade värden. Arkeolo gin har i detta sammanhang kunnat erbjuda väl avgränsade värden, men också en relativt kost nadseffektiv metod för att på ett legitimt sätt ta bort dem. Som en konsekvens har antikva riska insatser – i form av inventeringar, förstu dier, utredningar och undersökningar – snarast kommit att fungera som ett sätt att lokalisera fria ytor i landskapet eller, alternativt, att ”noll ställa” dem inför exploateringen. Ur ett plane ringshistoriskt perspektiv innebär det att frågan om vardagslandskapets värden kläms mellan, å ena sidan, den moderna planeringens och miljö vårdens facettartade (jmf. Hägerstrand 1991:43)
uppdelning av funktionella impediment, och, å andra sidan, en allt mer avreglerad planering.
Ur det tidsgeografiska perspektivet får alla handlingar, genom att uppta utrymme i ett begränsat gemensamt tid-rum, konsekvenser i förhållande till sin omgivning. Användningen av landskapets resurser är därför också en poli tisk fråga, som överskrider den formella avgräns ningen av olika värden. Samtidigt som frågan om medbestämmande utgör centrala inslag i det demokratiska systemet, skulle man också kunna säga att landskapet förhåller sig neutralt till frå gan om vem som fattar besluten. Det vertikala förhållningssätt som tidigare nämnts kan dock, tillsammans med andra kvalitativa metoder, bli utgångspunkt för ett utökat lokalt landskapsper spektiv, där olika ekologiska, sociala och eko nomiska perspektiv kan sammanföras och utfall värderas. Betraktat som ett ihållande utfall av olika mänskliga aktiviteter och ekologiska pro cesser, blir förändringen i sig en viktig del i landskapet, men inom ramen för vissa historiskt givna ramar.
Rester efter äldre hägnad. Foto: Helena Duveborg.
Källor och litteratur
Berg, J. (2008), Från bymark till stadsjord. Bebyggelse historisk tidskrift nr 55 (red. Ulf Jansson & Bo Lund ström). S. 57–71.
Berglund, K. (2008), Plan för byggd miljö – förr och nu. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 55 (red. Ulf Jansson & Bo Lundström). s. 72–86.
Björklund, A. (2010) Historical urban agriculture: food pro duction and access to land in Swedish towns before 1900. Avhandling. Stockholm : Stockholms Universitet. Blomkvist, N. , Strömberg, L.G., Berg, K. och Berg
ström, C. (1993) Vad berättar en by?: om äldre kulturmiljösystem i odlingslandskapet. 1. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Byggnadsnämnden, Jönköping (1957), Beskrivning av generalplan för Jönköping upprättad åren 1947-1949. Carlstein, T. (1982),Time resources, society and ecology.
On the capacity for human interaction in space and time in preindustrial societies. Lund Stuides in Geography. Ser B. Human Geograpghy No.49. Connlid,P., Nordman, A–M. (2003), Samset – inför
planerat bostadsbyggande. Sofia församling, Ljung arums socken i Jönköpings län. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 2003:26.
Daugstad, K. Svarstad, H. och Vistad, O. I. (2006), Community-based Nature Protection. Lessons from Norway. International Journal of Environemtal, Cultural, Enonomic and Social Sustainability, Volume 2, number 3. S. 127–135.
Duncan, J. och Duncan, N. (2001), The Aesteticiza tion of the Politics of Landscape Preservation. Annals of the Association of Amerivan Geographers, 91 (2). S. 287 –409.
Ek, R. (2005), Regional Experiencescapes as Geo-eco nomic Ammunition. I: O´Dell, T. och Billing, P. (red.) Experiencescapes: Tourism, culture and economy.
Florida, R. (2002), The rise of the creative class: And how it's transforming work, leisure, community and everyday life. Lewan, N. (2004), Perspektiv på skånska landskap. Natur
skyddsföreningen i Skåne.
Forsberg, H. (1992), En politisk nödvändighet. En studie av den fysiska riksplaneringens introduktion och tillämpning. Linköping studies in Arts and Science 74. Germundsson, T. och Riddersprorre, M. (1994), För
loppslandskap och bevarande. Svensk Geografisk Årsbok 1994.
Harvey, D. (2005), A brief history of Neoliberalism. Harvey, D. (2009), Neo-liberalism as creative destruc
tion. Geografiska Annaler 88 B (2). S. 145 –158. Hylén, Håkan (2004), Minnet av ett landskap. Arkeologisk
utredning inför planerad bebyggelse inom delar av fastigheterna Hisingstorp 1:1 och 2:1. Ljungarums socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Jönköping: Jönköpings läns museum.
Hägerstrand (1985), Time Geography: Fokus on the corporeality of man. I: The science and practice of com plexity. The United Nations University. S. 193 – 216. Hägerstrand, T. (1991a), Landet som trädgård. I: Carles
tam & Solbe Tidens vidd och tingens ordning. S. 39 –46. Hägerstrand (1991b), Tidsgeografi. I: Carlestam & Solbe
Tidens vidd och tingens ordning. S. 133 –142.
Hägerstrand, T. (1994), Samhälle och natur. NordREFO. S. 14–59.
Hägerstrand, T. (200), Tillvaroväven.
Ihse, M. och Skånes, H. (2008), The Swedish Agropasto ral Hagmark Landscape: An Approach to Integrated Landscapes Analysis. I: Jones och Olwig (red.), Nordic Landscapes. Region and Belonging on the Northern Edge of Europe. S. 251 – 280.
Jameson, F. (1992), Postmodernism, or, The cultural logic of late capitalism.
Jones, M., Howard. P., Olwig, K., Primdahl, J., Särlöv Herling, I. (2007), Multiple interfaces of the European Landscape Convention. Norsk Geografisk Tidskrift 61 2007. S. 207 –215.
Jones, M. The European Landscape Convention and the Question of Public Participation. Landscape Research, Vol. 32, No. 5. S. 613 –633.
Kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings kommun (1998). Jönköping: Stadsarkitektkontoret, Jönköpings kommun.
Larsson, T. och Bäck, H. (2012), Governing and gover nance in Sweden.
Lindborg, R. (2005), Naturbetesmarker i landskapsperspek tiv – en analys av kvaliteter och värden på landskapsnivå. CBM:s skriftserie nr 12.
Lundgren, L. (1991), Miljöpolitik på längden och tvären. Några synpunkter på svensk miljövårdunder 1900-talet. I: Lundgren, L. (red.), Människan och miljön. XXI Nordiska Historikermötet Umeå 1991. S. 143 –162.
Länsstyrelsen Jönköpings län (1991), Kulturmiljövårdens riksintressen, Jönköpings län. Meddelande 4/96. Jönköping: Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Matthewman & Hoey (2006), What Happened to Post modernism? Sociology Volume 40(3). S. 529 – 547. Muller, D. (2006), Unplanned Development of Literary
Tourism in Two Municipalities. Rural Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, vol 6 no 3. S. 214–228 Olwig, K. (2007), The Practice of Landscape
‘Conventions’and the Just Landscape: The Case of the European Landscape Convention. Landscape Research. Vol. 32, No. 5. S. 579 –594.
Riksantikvarieämbetet (2008), Förslag till genomförande av den europeiska landskapskonventionen i Sverige. Slutredovisning av regeringsuppdrag. Riksantikvarie ämbetet Rapport 2008-01-15 Dnr: 103-03188-2006.
Schønning Sørensen, M. (2007), Projective planning: an inquiry into the justifications for urban planning. Avhandling. Lunds universitet. Lund.
Stadsarkitektkontoret, Jönköpings kommun (1988), Jönköpings kommun, landsbygden. Kulturhistorisk utredning. Jönköpings kommun, rapport nr 17, 4/88. Stenseke, M. (2008), Local participation in cultural
landscape maintenance: Lessons from Sweden. Land Use Policy 26.
Strömgren, A. (2007), Samordning, hyfs och reda. Stabilitet och förändring i svensk planpolitik 1945–2005. Avhandling. Uppsala Universitet. Uppsala.
Vestbö-Franzén, Å. (2010) Några vackra stenar i en påse. Riksintressen för Kulturmiljövården i Jönköpings län. I: Tomas Germundsson & Carl-Johan Sanglert (red.),
Offentliga tryck mm:
Europarådet (1985), Europeiska stadgan om lokalt självstyre.
Europarådet (2000), Europeiska landskapskonventionen. Prop. 2009/10:155 Svenska miljömål - för ett effektivare
miljöarbet. Sanering i Jönköping. Kulturhistorisk inventering av bebyggelse i Jönköpings kommun. Del 5. Jönköpings kommun, 1975.
SFS 1987:989 Lag om Kulturminnen med mera. SFS 1998:808 Miljöbalken