I detta avsnitt kommer slutsatserna på det syfte och frågeställningar, som ställdes i detta examensarbetets inledning, presenteras och diskuteras. Vidare kommer slutsatserna diskuteras i relation till den tidigare forskning som presenterats. Metodvalet och teorivalet för den genomförda undersökningen kommer även diskuteras i detta avsnitt samtidigt som möjlig vidare forskning presenteras. Detta avsnitt är strukturerat genom att först presentera de slutsatser som kan dras på de frågeställningar som låg till grund för detta examensarbete, följt av en diskussion kring slutsatserna, metodvalet och teorierna. Avsnittet avslutas med en presentation av möjlig vidare forskning.
Syftet med undersökningen i detta examensarbete var att undersöka vad det är som har gjort att studenter som avbrutit sina studier på ett högskoleprogram som har mycket studentavbrott valde att avbryta sina studier och hur utbildningen kan ha påverkat till att studentavbrott uppstått. För att göra detta valdes det att även undersöka vilka förväntningar på utbildningen och akademiska studier som dessa studenter hade inför att de påbörjade en sådan högskoleutbildning och hur dessa studenter sedan upplevde sin studietid på utbildningen. Detta för att se möjliga indikatorer som lett fram till att studenter gjort studieavbrott.
De slutsatser som kunnat dras på undersökningens syfte visar på att studenternas val att avbryta sina studier kan grunda sig på faktorer såväl inom som utanför utbildningen. Exempelvis kan en students studieresultat ha medfört att studenten tappat sin motivation till att fortsätta på utbildningen, vilket kan ha sina förklaringar inom utbildningen, vilket leder till att utbildningen avbryts. En student kan även fått ett intresse för något utanför utbildningen som får intresset för att fortsätta på sin utbildning att minska, vilket kan ses som en förklaring till att en utbildning avbryts, som ligger utanför utbildningen. Att en högskoleutbildning har mycket studentavbrott behöver med andra ord inte nödvändigtvis betyda att studenterna avbryter på grund av den specifika utbildningen. Genom att studera respondenternas förväntningar inför påbörjan av ett högskoleprogram som haft mycket studentavbrott och upplevelse av sin tid på en sådan utbildning kan samtidigt indikatorer
39
ses som skulle kunna medföra att en student skapar en negativ bild kring sin studiesituation. Exempelvis skulle en students förväntningar som sedan inte visar sig stämma kunna vara en potentiell indikator kring varför en students motivation eller engagemang till sina studier sjunker. Även indikatorer relaterade till en utbildning som riskerar att försämra en students studieresultat eller motivation och engagemang för sina studier kunde tas fram. En högskoleutbildning som har mycket studentavbrott kan, precis som vilken högskoleutbildning som helst, inte garantera att studenternas förväntningar inför att utbildning påbörjats stämmer. Däremot kan de indikatorer som presenterats, vilka kan relateras till själva högskoleutbildningen, vara möjliga faktorer som medför att vissa utbildningar riskerar att fler studenter väljer eller blir tvungna att avbryta sina studier än på andra utbildningar inom samma lärosäte. Dessa indikatorer skulle även kunna förklara varför ett lärosäte möjligen skulle kunna ha fler studentavbrott på en högskoleutbildning, jämfört med andra lärosäten, trots att själva programmet på båda lärosätena är detsamma. Detta skulle kanske även kunna förklara varför en utbildning riskerar fler studentavhopp än andra utbildningar.
7.1
Resultatdiskussion
Den tidigare forskning som presenterades i avsnittet tidigare forskning i denna undersökning visade på flera olika sätt kring hur studentavbrott från högre studier skulle kunna undersökas. De tre undersökningarna som anses som mest relevanta, i jämförelse med den undersökning som genomförts i detta examensarbete, visar även på liknande huvudfaktorer till varför en student skulle vilja avbryta sina studier. På grund av dessa liknande undersökningarnas metodval, vilket medförde till en större omfattning av respondenter, kunde samtidigt flera potentiella huvudfaktorer till varför studenterna valt att avbryta sina studier visas jämfört med undersökningen i detta examensarbete. Däremot upplevs valet av att både begränsa den egna undersökningen till studentavbrott under första året på högskoleutbildningar som har mycket studentavbrott samtidigt som detta undersöktes genom en kvalitativ studie, med möjlighet till följdfrågor, medfört att detaljerade indikatorer i utbildningen som kan bidra till att studieavbrott genomförs kunde tas fram och presenteras. I Andersson, Andersson Chronholm och Gelins undersökning
40
från Uppsala universitet, presenterades flera faktorer som en utbildning bör arbeta med för att motverka att en student avbryter en utbildning. Exempelvis att det är viktigt att ge olika former av stöd till studenterna för att skapa en god studieupplevelse. De presenterade indikatorerna i detta examensarbete som kan försvåra en students studieresultat upplevs som indikatorer som skulle kunna förhindra att en god studieupplevelse skapas hos studenten. En utbildning bör därför arbeta aktivt med att förhindra att dessa indikatorer uppstår. Detta skulle i sin tur kanske innebära att färre väljer, eller blir tvungna, att avbryta sina studier på sitt högskoleprogram.
7.2
Metoddiskussion
För denna undersökning valdes en kvalitativ metod. Oavsett vilket av de tre tillvägagångssätten som genomfördes i form av ”vanlig” intervju, telefonintervju eller att mejla ut intervjuguiden gav tillvägagångssättet möjlighet till följdfrågor hos respondenterna. Detta var ett av målen med metodvalet eftersom detta kan bidra med en vidare fördjupning av det svar som en respondent gett på en viss fråga. Att kunna ställa följdfrågor bidrog även till att relevanta svar kunde tas ut i den intervjuguide, där frågorna hade ett visst tolkningsutrymme. Av denna anledning upplevs metodvalet som rätt för den undersökning som genomfördes i detta examensarbete. Samtidigt skall man vara medveten om att en kvantitativ undersökning, genom exempelvis enkäter, hade gett en större omfattning av respondenter där dock inte följdfrågor hade kunnat ställas.
Valet att använda sig utav tre olika tillvägagångssätt vid den empiriska insamlingen uppkom av praktiska skäl. Även om detta därav gjordes på goda grunder är det samtidigt viktigt att påtala att ett tillvägagångssätt där inte intervjurespondenten träffas eller samtalas med direkt medför att det inte går att avläsa en respondents kroppsspråk och kan försvåra att tolka ordbetoningar i respondenternas berättelser. De tillvägagångssätt där inte respondenten träffades eller samtalas med direkt kan därför innebära att möjligheten att tolka och analysera respondenten och det den berättar fullt ut försvåras.
Då det för denna undersökning dels krävdes att respondenterna som deltog hade studerat på ett högskoleprogram som haft mycket studentavbrott och att studenterna
41
skulle valt att avbryta sina studier just under sitt första år på sitt program valdes ett specifikt program ut där dessa respondenter kunde tas fram. De detaljerade indikatorer som framgår utifrån detta examensarbetets analys, som kan medföra att studenters syn på sin utbildning försämras eller att möjligheten till goda studieresultat försvåras, skulle dock även kunna vara potentiella indikatorer för andra högskoleprogram som har många studentavbrott.
Vad gäller urvalet av respondenter var det enbart manliga respondenter som deltog i undersökningen. Av denna anledning kan det därför öppnas för att resultatet av undersökningen delvis hade kunnat se annorlunda ut ifall det även funnits kvinnliga respondenter, eftersom kvinnliga studenter till viss del kanske har andra faktorer som påverkar till att de valt att avbryta sina studier. De presenterade indikatorerna i en utbildning som behöver förändras upplevs samtidigt som påverkansbara, oavsett om studenten är en man eller en kvinna. Vidare kan det även öppnas för att undersökningen kanske hade visat på fler faktorer och indikatorer vid ett större antal respondenter.
7.3
Teoridiskussion
Huvudteori för detta examensarbete var Tintos modell för studieavhopp, som valdes då den berörde faktorer som hade kunnat medföra att en student valt att avbryta sin utbildning. Denna modell upplevdes som väl vald, då den lätt kunde användas som verktyg för att analysera det empiriska materialet. Valet av Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus bör i detta examensarbete betraktas som komplement till Tintos avhoppsmodell, som kan betraktas som relativt omfattande, för att respondenternas svar skulle kunna analyseras djupare. Men till skillnad från modellen var till viss del användandet av begreppen påverkade av vilka svar som respondenterna gav. Exempelvis hade habitus kunnat vara ett större analysverktyg ifall en respondent upplevt att denne inte trivdes med sina kurskamrater och därmed kompletterat Tintos argument om att relationen till sina medstudenter kan få studenter att avbryta sina studier. På samma sätt hade de olika kapitalformerna kunnat fungera som ett komplement till Tintos modell. Av denna anledning upplevdes därför modellen och begreppen som väl valda, även om inte
42
kapital- och habitusbegreppen användes i så pass stor utsträckning i examensarbetets analys.
7.4
Vidare forskning
Denna undersökning, såväl som tidigare forskning, har visat på att en möjlig faktor till att studenter valt att avbryta en utbildning med mycket studentavbrott är på grund av att studenten upplever att den har gjort ett felval. Det hade därför kunnat vara intressant att vidare undersöka ifall studenterna som valt att avbryta utbildningar av denna anledning fick någon vägledning av en studie- och yrkesvägledare innan den blivande studenten valde att söka till utbildningen. Ifall de blivande studenterna mottog någon vägledning inför utbildningsvalet kan det vidare vara intressant att veta vad de ansåg om den mottagna vägledningen och ifall de blivande studenterna upplevde några brister i vägledningen eftersom studenterna sedan upplevde att de gjort ett felval.
43
8. Referenslista
Andersson, Staffan., Andersson Chronholm, Jannika & Gelin, Birgitta. 2012. Avhopp och
genomströmning – hur ser det ut och vad kan man göra? I Gunnlaugsson, Geirs Universitetspedagogisk utveckling och kvalitet - i praktiken!: Universitetspedagogisk ut vecklingskonferens 6 oktober 2011 (127 – 146). Uppsala: Uppsala universitet.
Bourdieu, Pierre. 1995. Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori (Översättning Gustaf Gimdal & Stefan Jordebrandt). Uddevalla: Daidalos AB.
Boussard, Johanna. 2016. Här hoppar flest av. Alla studier.
http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-h%C3%A4r-hoppar-flest-av/ (Hämtad: 2017-03- 13)
Broady, Donald. 1990. Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap
och den historiska epistemologin. Stockholm: HLS Förlag.
Heublein, Ulrich. 2014. Student Drop-out from German Higher Education Institutions. European Journal of Education, vol. 49, no. 4, 2014, 497-513.
Högskoleverket. 2010. Orsaker till studieavbrott. Rapport 2010:23.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups.
Lassibille, Gérard & Navarro Gómez, Lucia. 2008. Why do higher education students
drop out? Evidence from Spain. Education Economics, vol. 16, no. 1, March 2008, 89-
105.
Lehmann, Wolfgang. 2007. ”I just didn´t feel like I fit in”: The role of habitus in
university drop-out decisions. Canadian Journal of Higher Education, vol. 37, no. 2, 2007,
44
Tinto, Vincent. 1993. Leaving college - Rethinking the Causes and Cures of Student
Attrition. Chicago: The University of Chicago Press.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-
45
Bilaga 1 – Intervjuguide
Förväntningar inför påbörjad utbildning:
1. Vad var det som fick dig att söka till den specifika utbildningen? 2. Vilka tankar hade du kring utbildningen innan den påbörjades?
3. Vilken bild inför utbildningen hade du kring hur det var att studera på högskola? (Vad hade medfört till att den bilden uppkommit?)
4. I jämförelse med dina förväntningar på utbildningen, hur upplevde du utbildningen när den påbörjats?
5. I jämförelse med den bild du hade av att studera på högskola – hur pass överensstämde den med hur det verkligen var?
Under utbildningen:
6. När utbildningen påbörjats, hur trivdes du i klassen? (Vad medförde till detta?)
7. Hur var sammanhållningen i klassen mellan studenterna? (Exempelvis: gjordes saker utanför skoltid?)
8. Vad tyckte du om undervisningen på utbildningen?
9. Hur såg relationen ut till lärare och annan personal på utbildningen?
10. Förändrades din livsstil, exempelvis började eller slutade du göra något jämfört med innan studierna påbörjades, när du studerade på utbildningen?
(Ifall förändring: var det en önskad eller en tvingad förändring? – varför?) 11. Under tiden du studerade, fanns det något du spenderade mycket tid på utanför
studierna?
(Ifall det fanns något: påverkade detta dina studier? – hur?) Faktorer till att avbryta utbildningen
12. Innan du avbröt utbildningen, vad var det som gjorde att du började överväga att avbryta utbildningen?
46
13. När du väl beslutade dig för att avbryta utbildningen, vad var det som fick dig att ta beslutet?
14. Hur lång tid var det mellan att du började överväga att avbryta utbildningen tills att beslutet togs att verkligen avbryta den?