Berättelser kring förstaårsstudenters studieavbrottsbeslut

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Berättelser kring förstaårsstudenters

studieavbrottsbeslut

Stories about first-year students drop-out decisions

Tobias Haraldsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2017-06-01

Examinator: Frida Wikstrand

Handledare: Hilma Holm Fakulteten för

2

3

Sammanfattning

I detta examensarbete har det undersökts vad det är som har gjort att förstaårsstudenter på högskoleutbildningar, med mycket studentavbrott, har valt att göra studieavbrott och vad på utbildningen som kan ha påverkat till att studentavbrott uppstått. Detta kan ses som ett problem eftersom tidigare forskning visar att det är främst förstaårsstudenter som väljer att avbryta utbildningar med låga examensfrekvenser. Det framgår dock inte exakt vad det är som bidragit till att denna specifika studentgrupp väljer att avbryta sina studier eller om det finns någon bakomliggande orsak på utbildningarna som bidrar till att dessa studenter väljer att avbryta sina studier. För att undersöka detta intresserade sig detta examensarbete dels för vilka faktorer som förstaårsstudenter motiverade sina avbrott med samt vilka förväntningar inför och upplevelser under utbildningen som dessa studenter hade. Detta valdes att undersökas genom en kvalitativ metod och sedan analyseras genom Vincent Tintos longitudinella avhoppsmodell och Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus. Slutsatserna som kan dras av undersökningen visar att förstaårsstudenter på utbildningar med stora mängder studentavbrott kan motivera sina studieavbrott av faktorer som ligger såväl inom som utanför utbildningen. Undersökningen visar även på möjliga indikatorer på utbildningarna som skulle kunna förklara varför vissa utbildningar riskerar ett större antal studentavbrott jämfört med andra högskoleutbildningar.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställningar ... 8 1.3 Avgränsningar ... 9 1.4 Disposition ... 9 2. Tidigare forskning ... 11 2.1 Internationell forskning ... 11 2.2 Svensk forskning ... 13 3. Teori ... 17 3.1 Tintos avhoppsmodell ... 17 3.2 Kapital ... 19 3.3 Habitus ... 19 4. Metod ... 21

4.1 Motiv med undersökningen ... 22

4.2 Insamling av respondenter ... 22

4.3 Genomförande av intervjuer ... 23

4.4 Analys av intervjuer ... 23

4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 24

4.6 Etiskt förhållningssätt ... 25

5. Resultat ... 26

5.1 Anders ... 26

6

5.3 Bengt ... 29

5.4 Lars ... 31

6. Analys... 32

6.1 Avgörande faktorer för studieavbrott... 32

6.2 Möjliga indikatorer bakom studentavbrott ... 34

7. Diskussion ... 38 7.1 Resultatdiskussion ... 39 7.2 Metoddiskussion ... 40 7.3 Teoridiskussion ... 41 7.4 Vidare forskning ... 42 8. Referenslista ... 43 Bilaga 1 – Intervjuguide ... 45

7

1. Inledning

En student som valt att avbryta sina studier på ett lärosäte, exempelvis en högskola eller ett universitet, innan den fullgjort sin utbildning kan definieras som en student som gjort ett studieavbrott. En students studieavbrott från en utbildning skulle även kunna medföra att studenten väljer att inte färdigställa sin utbildning och därmed göra ett studentavhopp från den aktuella utbildningen. Ett studentavhopp kan ses som negativt utifrån många olika faktorer, vilka berör såväl den enskilde studenten, det specifika lärosätet som samhället (Boussard, 2016). För den enskilde studenten skulle ett studieavhopp innebära att tid har spenderats på en utbildning som sedan inte kommer slutföras. Den enskilde studenten kan även påverkas ekonomiskt, då denne kanske har valt att ta studielån för att gå en utbildning som sedan inte hade slutförts samtidigt som studenten måste betala tillbaka studielånet. Ett studentavhopp kan även påverka det specifika lärosätet, där studenten går sin utbildning, ekonomiskt eftersom det ekonomiska stöd som ges från samhället för att ha den studerande där försvinner om studenten väljer att inte gå färdigt sin utbildning. Vidare påverkas även samhället negativt om studenter väljer att göra studieavhopp, eftersom samhället som bidrar med pengar för att kunna utbilda personer spenderat pengar på studenter som inte slutfört sina utbildningar. (ibid)

Men vad är det som gör att en student väljer att avbryta en utbildning? Vid tidigare studier av problematiken med studieavbrott framgår det att det kan finnas många förklaringar till varför en student väljer att avbryta sina studier innan den har gjort färdigt utbildningen. Exempelvis beskriver en undersökning från Tyskland att brist på motivation för sin utbildning kan vara en anledning som får studenter att vilja avbryta sina utbildningar (Heublein, 2014, 507).

Samtidigt som det kan finnas många olika faktorer till varför en student väljer att avbryta sina högskole- och universitetsstudier bör frågan ställas kring varför vissa utbildningar har ett större antal studentavbrott jämfört med andra utbildningar. Vad är det som gör att fler studenter väljer att avbryta just dessa specifika utbildningar? Kan problematiken kring studieavbrotten på dessa utbildningar härledas till

8

utbildningsanordnarens sätt att utforma, alternativt marknadsföra, sin utbildning som medfört till att studenter väljer att avbryta sina studier eller ligger problematiken hos den enskilde studenten? I en rapport från högskoleverket, där orsaker till studentavbrott från yrkesexamensprogram med examensfrekvens under 80 procent undersöktes, framgår det exempelvis att själva utbildningen var den främsta orsaken till studenternas avbrott från utbildningar med mycket studentavbrott (Högskoleverket, 2010, 29). Detta tyder på att den främsta orsaken till att studenter, som valt att avbryta utbildningar med mycket studentavbrott, har gjort detta på grund av själva utbildningen. Det är då även intressant att fråga sig ifall det finns något specifikt i dessa högskoleutbildningarnas verksamheter som gör sannolikheten större för att studenter skall avbryta dessa utbildningar. Kan högskoleutbildningar som har mycket studentavbrott själv ha bidragit till att mängden avbrott på utbildningen har blivit så stora?

1.1

Syfte

Syftet med undersökningen i detta examensarbete är att undersöka vad det är som har gjort att studenter på högskoleutbildningar med mycket studentavbrott har valt att avbryta sina utbildningar och på vilket sätt utbildningen kan ha påverkat till att studentavbrott uppstått. Utifrån detta syfte kommer det därför också undersökas vilka förväntningar som studenterna hade på den specifika utbildningen och på akademiska studier generellt innan utbildningen påbörjades. Utifrån det valda syftet kommer det därför även undersökas hur studenterna upplevde sin tid då de gick på sin utbildning.

1.2

Frågeställningar

Detta examensarbete kommer undersöka vilka uppfattningar som studenter, som valt att avbryta en högskoleutbildning med en stor mängd studentavbrott, hade kring:

9

• Förväntningar på den specifika utbildningen och akademiska studier inför påbörjan av utbildningen,

• Upplevelsen av sin tid då den studerade på utbildningen; samt • Vilka faktorer som fick studenterna att avbryta sin utbildning.

1.3

Avgränsningar

Högskoleverkets rapport från 2010, där orsaker till studentavbrott hos studenter på yrkesexamensprogram med en examensfrekvens under 80 procent undersöktes, tyder på att den främsta kategorin av studenter som avbryter sina studier på ett program med mycket studentavbrott är förstaårsstudenter (Högskoleverket, 2010, 17). Därför har denna undersökning valts att begränsas till avbrottsorsaker hos förstaårsstudenter och vad på utbildningar med stora studentavbrott som kan ha påverkat till dessa studenters avbrottsbeslut.

1.4

Disposition

I detta examensarbetets första avsnitt Inledning presenterades forskningsområdet för detta examensarbete samt det syfte, frågeställningar och avgränsningar som ligger till grund för undersökningen. I det nästkommande avsnittet Tidigare forskning presenteras såväl internationell som svensk tidigare forskning som gjorts kring vilka faktorer som påverkat till varför studenter valt att avbryta sina utbildningar inom högre studier. I det efterföljande avsnittet Teori presenteras Vincent Tintos modell för studentavhopp och Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus, vilka kommer fungera som teoretiska utgångspunkter för att kunna analysera det empiriska materialet i denna undersökning. I avsnittet Metod presenteras hur det empiriska materialet samlades in och bearbetades, vilket för detta examensarbete var en kvalitativ studie som analyserats med hjälp av en

10

berättelseanalys. I detta avsnitt har även det etiska förhållningssättet i undersökningen diskuterats. I avsnittet Resultat presenteras det empiriska materialet, för att sedan kunna analyseras i avsnittet Analys med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna. I det avslutande avsnittet Diskussion presenteras och diskuteras sedan de slutsatser som kan dras på detta examensarbetets frågeställningar. I diskussionen genomförs även en resultatdiskussion, metoddiskussion och teoridiskussion samtidigt som möjlig vidare forskning presenteras.

11

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning gällande faktorer till varför studenter valt att avbryta sina utbildningar inom högre studier presenteras. Först kommer några internationella undersökningar presenteras, följt av två undersökningar som gjorts i Sverige kring varför studenter valt att avbryta sina studier.

2.1

Internationell forskning

Det har gjorts mycket internationell forskning kring vad som får studenter att avbryta sina utbildningar från högre studier. I detta avsnitt kommer forskning från Tyskland, Spanien och Kanada presenteras.

I Tyskland har det gjorts undersökningar kring vad som får studenter att avbryta sina utbildningar inom högre studier. Exempelvis gjordes en undersökning av German Centre for Research on Higher Education and Science Studies, DZHW, där 4500 studenter från 87 högre institutioner från Tyskland som lämnat sina studier under läsåret 2007–2008 undersöktes. Av dessa 4500 studenter hade 2500 lämnat sina studier innan de färdiggjort sin utbildning. Undersökningen hade vidare en kontrollgrupp som var sammansatt av ett representativt urval av studenter. Utöver att undersöka vilka faktorer som hade eller skulle påverka till studenters beslut att avbryta sina studier bads även studenterna att definiera vilken faktor som hade haft störst inverkan till att ett beslut om att avbryta sina studier togs eller hade tagits. Resultatet av DZHW:s undersökning visar på såväl individuella, sociala som institutionella faktorer till varför en student valde eller hade valt att avbryta sina studier, där över 30 olika faktorer till varför studenter hade eller skulle avbryta sina studier gavs. Som beskrevs ovan ombads även de tidigare studenterna i undersökningen att definiera vilken faktor som var den

12

största anledningen till varför ett beslut att avbryta sina studier hade tagits eller skulle tas. (Heublein, 2014, 506) Resultatet av detta presenteras i modellen nedan.

Som framgår utifrån modellen var det nästan tre femtedelar av alla studenter som hade eller skulle avbrutit sina utbildningar inom högre studier av huvudsakligen prestationsproblem, ekonomiska problem eller att studenten saknade motivation för sina studier. Andra viktiga faktorer som medfört att studenter valde eller hade valt att avbryta sina utbildningar som framkom genom undersökningen var dåliga studieförhållande, att studenten misslyckats med sina skoluppgifter, att studenten erbjudits arbete under studierna eller inte vill arbeta med arbetet den utbildade sig till och av familjeskäl. (Heublein, 2014, 506–507)

Även i Spanien har det genomförts undersökningar kring vad som påverkar att studenter väljer att avbryta sina utbildningar inom högre studier. Exempelvis undersökte Gérard Lassibille och Lucia Navarro Gómez detta genom att utifrån longitudinella data följa 7000 studenter från ett universitet i Spanien under en åttaårsperiod. Resultatet av undersökningen visar exempelvis på att beroende på hur förberedd en student är på akademiska studier kan sannolikheten att studenten avbryter sin utbildning öka. Ålder som studenten har när den påbörjar sin utbildning, där högre ålder höjer sannolikheten och huruvida studenten kommit in på sitt förstahandsval kan också påverka sannolikheten till att den avbryter sin utbildning. Även faktorer som exempelvis tidigare utbildning, där en student som gått ett yrkesförberedande program kan anses mindre förberedd inför högre studier och ifall studenten får ekonomiskt stöd när den går utbildningen kan påverka

Faktor Procent

Prestationsproblem 20 %

Ekonomiska problem 19 %

Avsaknad av motivation 18 %

Studieförhållande 12 %

Misslyckan med skoluppgifter 11 % Arbete eller yrkesorientering 10 %

Familjeskäl 7 %

13

sannolikheten att studenten avbryter sin utbildning. (Lassibille & Navarro Gómez, 2008, 89, 103)

Även i Kanada har det gjorts forskning kring möjliga faktorer till varför studenter avbryter sina studier från universitet. Exempelvis har Wolfgang Lehmann, genom 25 semistrukturerade intervjuer, undersökt om studenters sociala klass och status påverkat deras upplevelse och beslut att avbryta sina studier hos studenter som är de första i sina familjer att studera på universitet. Undersökningen påvisade att det finns en skillnad mellan varför studenter, som har föräldrar som studerat på universitet, och studenter, som är de första i sina familjer att studera på universitet, väljer att avbryta sina studier. För studenter som har universitetsutbildade föräldrar avbröts studierna främst på grund av svårigheter med att klara av utbildningen medan majoriteten av de studenter som var först i sina familjer att studera på universitet valde att avbryta sin utbildning på grund av andra faktorer. För dessa studenter avbröts studierna av andra faktorer som till exempel att dessa studenter inte upplevde att de passade in eller att de inte kunde relatera till de andra studenterna som de studerade med. Lehmann beskriver även att resultat i undersökningen kan tyda på att studenter som är de första i sina familjer att studera på universitet kan ha svårare för att integreras på universitetet, jämfört med andra studenter, eftersom de i förväg inte känner till vilka krav som kommer finnas på universitetet och hur det är att studera på universitet. (Lehmann, 2007, 89, 93, 97, 99–101)

Den internationella forskning som presenterats i detta avsnitt tyder på att det kan finnas många olika faktorer som kan medföra till att en student väljer att avbryta sin utbildning från högre studier.

2.2

Svensk forskning

Precis som det har gjorts internationell forskning kring studieavbrott från högre studier har det gjorts svensk forskning på vad som fått en student att avbryta sina studier från högskola och universitet. Ett exempel är en enkätundersökning som gjordes av högskoleverket, där orsaker till studieavbrott från yrkesexamensprogram där examensfrekvensen är under 80 procent undersöktes. Totalt deltog 2467 personer i

14

undersökningen. I enkäten var de orsaker som respondenterna kunde välja mellan uppdelade i fyra områden, vilka var utbildningen, ekonomiska faktorer, sociala faktorer och arbetsmarknadsfaktorer. I dessa områden fanns olika alternativ, där respondenten kunde välja ett eller flera alternativ samt skriva eget alternativ ifall inget av de föreslagna alternativen stämde. I enkäten ombads även enkätrespondenten välja vilken av dessa fyra områden som hade varit den huvudsakliga anledningen till avbrottet. Resultatet av enkätundersökningen visade på att den främsta anledningen till studieavbrottet, 45 procent, var själva utbildningen som motiverats med att exempelvis studenten gjort ett felval. Det näst vanligaste alternativet till avbrott, 29 procent, var sociala faktorer där exempelvis orsaker var att studenten inte trivdes och att det var svårt att kombinera familjeliv med studier. Det tredje vanligaste alternativet, 16 procent, var arbetsmarknadsfaktorer som exempelvis att studenten fått ett arbete innan dennes utbildning var klar som matchade den utbildning som studenten läste. Det alternativ som var minst vanligt till avbrott, 9 procent, var ekonomiska faktorer där exempelvis studenten inte fått tillräckligt bra studieresultat för att kunna få fortsatt ekonomiskt stöd till sin utbildning. (Högskoleverket, 2010, 5–6, 9–10, 21, 23–24, 27, bilaga 1) Utifrån högskoleverkets undersökning framgår det att den vanligaste orsaken till att studenter väljer att avbryta yrkesexamensprogram, som har en låg examensfrekvens, innan de fullgjort utbildningen är på grund av själva utbildningen och att dessa studenter kan ha gjort ett felval när de valde utbildning.

En annan svensk undersökning som undersökt vad som påverkat studenter till att antingen fortsätta eller avbryta sina studier inom högre utbildning gjorde Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm och Birgitta Gelin som undersökte hur genomströmningen såg ut på ingenjörsprogrammen på Uppsala universitet och vad som kan ha påverkat den. För att få svar på vad som kan påverka genomströmningen jämfördes enkätsvar, med fria svarsalternativ, från enkäter för tredjeårsstudenter och enkäter för förstaårsstudenter. För tredjeårsstudenter frågades kring motiv till programbyten, studieavbrott och överväganden kring detta. Dessa svar jämfördes med motiveringar hos förstaårsstudenter angående varför de valt den specifika utbildningen. Genom detta identifierades fem stycken områden som är av betydelse för studenter kring hur de upplever sin utbildning. Dessa områden är mål, intresse, trivsel, framgång och kvalité. Exempelvis går en student in med ett mål när denne väljer utbildning och beroende på huruvida studenten upplever att utbildningen medför att den närmar sig detta mål är denne

15

intresserad av att fortsätta eller avbryta sin utbildning. På samma sätt är intresse en viktig faktor som påverkar huruvida en student vill fortsätta eller avbryta sin utbildning, vilket kan grunda sig på om förväntningar som en student haft inför en utbildning stämmer eller inte stämmer. Hur en student trivs på sin utbildning kan även påverka hur benägen en student är att fortsätta eller avbryta sina studier. Även en students framgång på en utbildning kan påverka huruvida den fortsätter eller avbryter en utbildning, då exempelvis misslyckan med studierna som kan påverka möjligheten till ekonomiskt stöd till studierna kan bidra till att en student väljer att avbryta sina studier. Kvaliteten på en utbildning, exempelvis om studenten upplever att de kurser som ingår i utbildningen är väl genomtänka och planerade, kan påverka en students intresse av att fortsätta eller avbryta sin utbildning. Avslutningsvis beskriver Andersson, Andersson Chronholm och Gelin (2012) att en utbildning för att kunna motverka att studenter avbryter sin utbildning bör arbeta med vissa saker. Dels bör en utbildning försöka motsvara de förväntningar som studenterna har, speciellt de som utbildningen har varit involverade i att försöka skapa hos studenterna. Vidare beskriver Andersson, Andersson Chronholm och Gelin (2012) att en students studieupplevelse är viktig och att en utbildning bör arbeta för att denna skall bli så positiv som möjligt, genom exempelvis ge stöd till eleverna i olika former. För att motverka att studenter avbryter sina utbildningar betonas samtidigt att detta bör arbetas med kontinuerligt under en students studieperiod av en utbildning och till exempel inte begränsas till en viss del av tiden som studenten går sin utbildning. (Andersson, Andersson Chronholm & Gelin, 2012, 127, 131, 135–143)

Den tidigare forskning som presenterats i detta avsnitt visar på att området kring avbrott från högre studier har undersökts på flera olika sätt. Från att undersöka och på så sätt försöka dra slutsatser kring vilka studenter som på förhand antas ha högst sannolikhet att avbryta sin utbildning till att undersöka vilka faktorer som legat eller kan ligga till grund för studenters beslut att avbryta sina studier. Även faktorer som en utbildning bör arbeta med för att förhindra att studenter avbryter sina utbildningar togs upp i presenterad forskning. Den undersökning som genomförts i detta examensarbete liknar till vis del den undersökning som genomfördes av DZHW, högskoleverket och Andersson, Andersson Chronholm och Gelin. Det som dock skiljer dessa undersökningar från den i detta examensarbete är att denna undersökning avgränsats till avbrott som genomförts av förstaårsstudenter, att de genomförts på olika geografiska lägen samt att det empiriska tillvägagångssättet till viss del skiljer sig åt jämfört med de tre liknande undersökningarna

16

vilket kan påverka det insamlade materialet. Dessutom fokuserar undersökningen i detta examensarbete, jämfört med presenterad tidigare forskning, på vad som specifikt kanske inte fungerar på utbildningar med stora studentavbrott som skulle kunna förklara varför studenter väljer att avbryta dessa utbildningar.

17

3.Teori

I detta avsnitt kommer den teori som använts för att analysera empirin i denna undersökning att presenteras. Först kommer Vincent Tintos longitudinella modell kring varför en student väljer att hoppa av sina studier inom högre utbildning att presenteras, följt av en presentation av Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus. Efter varje beskrivning motiveras sedan det specifika valet av teori i relation till undersökningen i detta examensarbete.

3.1

Tintos avhoppsmodell

Vincent Tinto har skapat en modell för att beskriva varför en student inom högre studier väljer att avbryta sina studier. Modellen fokuserar dels på faktorer som individen har med sig när denne börjar på utbildningen och faktorer under själva utbildningstiden till förklaringen om vad som får studenter att hoppa av utbildningar. (Tinto, 1993, 112)

Tinto (1993) beskriver inledningsvis i sin modell att studenter som börjar studera inom högre studier kan skilja sig åt beroende på många olika faktorer, exempelvis familjebakgrund vad gäller utbildningsnivå hos föräldrar, personliga skillnader som till exempel funktionsnedsättningar eller kön, ekonomiska resurser och kunskaper samt tidigare skolresultat. Dessa olika faktorer kan var för sig, enligt Tinto, vara möjliga förklaringar till varför en student väljer att avbryta sina studier inom högre studier. Vidare kan dessa faktorer fortlöpande påverka engagemang och mål som en individ kan ha med framtida studier och därför även omedvetet innebära att en student hoppar av sin utbildning. (ibid, 115)

En blivande student går vidare in med en målsättning vid utbildningen om vilket yrke den vill arbeta med, vilket påverkar såväl typ som nivå av utbildning som studenten vill

18

ha. Engagemanget som en student har för den specifika utbildningen påverkas dels av intresset av att nå målet som studenten har med att gå utbildningen och med engagemanget till det specifika lärosätet som utbildningen går på. En students sociala inställning, inställning till att studera, upplevelse kring sin studieekonomiska situation och benägenhet att slutföra sin utbildning är faktorer som en student har med sig när denne påbörjar sin utbildning som påverkas, tillsammans med studentens förmåga, av det engagemang som en student har för sitt mål med utbildningen och institutionen som utbildningen går på. Det är detta, tillsammans med yttre omständigheter, som skapar grunden för interaktionen mellan andra personer inom lärosätet och den enskilde studenten. (Tinto, 1993, 115)

Tinto (1993) beskriver vidare att en students upplevelser under pågående utbildningen kan påverka dennes upplevelser kring huruvida den vill stanna eller hoppa av sin utbildning. Här görs uppdelningen mellan upplevelser som kan härledas direkt till studierna, exempelvis studieresultat och relationen till personal inom utbildningen, och upplevelser utanför studierna, till exempel relationen till andra studenter. Beroende på om dessa upplevelser ses som positiva eller negativa kan dessa fungera som inkluderande eller exkluderande faktorer som gör studenten mer eller mindre intresserad att fortsätta utbildningen. Exempelvis kan dåligt studieresultat kanske göra att engagemanget till att nå målet som denne har med utbildningen försämras, alternativt att goda studieresultat gör den mer engagerad. På samma sätt kan känslan av utanförskap göra att studenten blir mindre engagerad till studierna på det specifika lärosätet och därför väljer att hoppa av, medan att en god relation och social gemenskap däremot kan göra studenten mer engagerad till lärosätet, vilket gör den mindre benägen att hoppa av utbildningen. Utöver dessa påverkansfaktorer beskriver Tinto (1993) att studentens externa åtaganden, exempelvis till sin familj, såväl direkt som indirekt kan påverka huruvida studenten stannar kvar på utbildningen eftersom de exempelvis kan påverka en students engagemang till sina studier och relationen till de andra studenterna på utbildningen. (ibid, 115–116)

Tintos longitudinella modell kring vad som kan påverka att en student väljer att avbryta eller fortsätta på sin utbildning anses som relevant för undersökningen i detta examensarbete. Detta gör den då den berör möjliga faktorer som studenten har med sig när den påbörjar utbildningen, under själva utbildningen och faktorer utanför utbildningen, som kan ligga till grund för studentens studieavbrott.

19

3.2

Kapital

Begreppet kapital, av Pierre Bourdieu, är ett begrepp som förklarar olika former av resurser en individ kan ha (Broady, 1990, 171). Tre stora kapitalformer, är de ekonomiska, kulturella och sociala kapitalen som en individ kan inneha. Med ekonomiskt kapital menas de ekonomiska resurser som en individ har. (ibid) Exempelvis kan pengar vara en form av ekonomiskt kapital. Kulturellt kapital grundar sig i att det finns en form av smak i samhället som är, generellt sett, högre värderad än andra, där en individ beroende på hur väl den behärskar denna smak ges sitt kulturella kapital. Exempel på faktorer som kan höja en individs kulturella kapital kan exempelvis vara att ha ett kultiverat språkbruk, kännedom om litteratur och musik eller att inneha en examen från ett välansett lärosäte. (ibid, 171, 173) Socialt kapital kan beskrivas som en individs nätverk av personer. Exempel på en individs sociala kapital kan vara dennes vänner eller familj. (ibid, 171, 179)

Pierre Bourdieus kapitalbegrepp anses som ett relevant begrepp för undersökningen i detta examensarbete, om vad det är som har gjort att studenter har valt att avbryta en högskoleutbildning som har ett stort antal studentavbrott. Detta gör den eftersom brist på kapital i relation till övriga inom utbildningen eller umgängeskretsar utanför utbildningen skulle kunna fungera som en möjlig påverkansfaktor till varför studenter valt att avbryta sina utbildningar. Av denna anledning ses kapitalbegreppet som ett komplement till Tintos avhoppsmodell i detta teoriavsnitt.

3.3

Habitus

Begreppet habitus, av Pierre Bourdieu, kan beskrivas som att en individ, genom vad den har varit med om och lärt sig i livet, har format sitt sätt att tänka, agera och uppfatta världen (Broady, 1990, 228). Samtidigt som en individs habitus har blivit format av den sociala kontext som denne levt i möjliggör även en individs habitus att individen kan vara delaktig i olika sociala sammanhang (ibid). Att en individs habitus har formats utifrån

20

den eller de sociala kontexter individen har varit i kan även leda till att olika individer kan ha olika åsikter kring olika faktorer, exempelvis vad som betraktas som ett lämpligt beteende (Bourdieu, 1995, 19). Det är genom en individs habitus som exempelvis en individ skapar sina politiska åsikter och får sin uppfattning om vad den exempelvis upplever som bra eller dåligt (ibid). En individs habitus skulle därmed kunna påverka en individs livsstil och hur den vill leva sitt liv.

Det har gjorts undersökningar, vilket beskrevs i avsnittet tidigare forskning, som bekräftar att en student kan uppleva att den inte passar in eller kan relatera till de andra studenterna och att det är ett argument för att avbryta sina studier. Därav anses begreppet habitus som relevant för undersökningen i detta examensarbete kring vad som har gjort att studenter har valt att avbryta högskoleutbildningar som har mycket studentavbrott. Eftersom studier på högskola kan leda till att en viss livsstil formas som kan anses mer eller mindre önskad hos en student kan det vara en förklaring till varför en student valt att avbryta sina studier.

21

4. Metod

I detta avsnitt presenteras hur den empiriska undersökningen genomfördes för detta examensarbete. Som presenterats i tidigare avsnitt var syftet i detta examensarbete att undersöka vad som har gjort att studenter har valt att avbryta sina studier från en högskoleutbildning med mycket studentavbrott och på vilket sätt utbildningarna kan ha påverkat till att studentavbrott uppstått. Utifrån detta syfte valdes det att genomföra en kvalitativ undersökning, i form av tre muntliga intervjuer och en skriftlig intervju. Exempelvis beskriver Ann Kristin Larsen (2009) att ett kvalitativt metodval används när målet med undersökningen är att skapa en förståelse kring det som undersöks medan ett kvantitativt metodval används när målet med undersökningen är att förklara hur något är. Vidare används ett kvalitativt metodval när en djupare information kring respondenterna efterfrågas medan ett kvantitativt metodval används när mer ytligare information efterfrågas i undersökningen. (Larsen, 2009, 24) Med bakgrund i detta ansågs därför ett kvalitativt metodval i form av intervjuer som mer passande, jämfört med ett kvantitativt metodval i form av exempelvis enkäter, för denna undersökning eftersom den intresserade sig för att få en förståelse kring respondenternas förväntningar, tankar och åsikter inför och under sin studietid. Detta metodavsnitt har vidare strukturerats upp i följande underrubriker: motiv med undersökningen, insamling av respondenter, genomförande av

intervjuer, analys av intervjuer, reliabilitet, validitet och generaliserbarhet och etiskt förhållningssätt. Denna struktur har valts för att det tydligt skall framgå varför och hur

22

4.1

Motiv med undersökningen

Som presenterats tidigare i detta avsnitt var syftet i denna undersökning att undersöka vad det är som har gjort att studenter på högskoleutbildningar, som har mycket studentavbrott, har valt att göra sina studieavbrott och vad i dessa utbildningar som kan ha påverkat till att studentavbrott uppstått. Detta undersöktes eftersom en student kan ha många individuella anledningar till att avbryta sina studier, men när detta görs i hög utsträckning ifrån samma utbildning är frågan ifall faktorerna övergår från att ligga hos de enskilda individerna till att ligga hos den specifika utbildningen. För att få en helhetsbild av studentens val att göra sitt studieavbrott, och vad i utbildningen som kan påverka till detta, valdes det även att undersöka vilka förväntningar som studenten haft inför påbörjan av denna utbildning och hur studenten upplevde sin tid då den studerade på utbildningen eftersom detta möjligtvis kunnat bidra till beslutet om att avbryta sina studier.

4.2

Insamling av respondenter

För att hitta respondenter till denna undersökningen togs det kontakt med en tre-årig ingenjörsutbildning i Skåne som har mycket studentavbrott. Exempelvis var det färre än 25 procent av studenterna som påbörjade denna utbildning höstterminen 2011 och höstterminen 2012 som tog ut en examen från programmet inom sin sjunde termin. Detta exempel antyder på att den aktuella utbildningen har en problematik kring att många studenter avbryter sina studier helt eller delvis från denna utbildning innan de tagit ut en examen. För att hitta lämpliga intervjurespondenter på denna utbildning, det vill säga studenter som avbröt sina studier under sitt första år på utbildningen, har klasslistor från när studenter gick sitt första år jämförts med klasslistor på när studenter skulle gått sitt andra år. Utifrån detta tillvägagångssätt hittades ett antal möjliga intervjurespondenter som det sedan valdes att ta kontakt med.

23

4.3

Genomförande av intervjuer

Det empiriska materialet samlades i denna undersökning in på tre olika sätt, med två respondenter genomfördes telefonintervjuer, med en respondent gjordes en ”vanlig” intervju och en respondent besvarade intervjuguiden via mejl. Viktigt att tillägga är att för den respondent som besvarade intervjuguiden via mejl, gavs det möjlighet att skicka följdfrågor på de svar som gavs av respondenten. Valet att genomföra intervjuerna på tre olika sätt grundar sig i praktiska skäl, där respondenten inte ville eller kunde träffas och göra intervjun. Inför intervjuerna hade, på grund av de olika tillvägagångssätten i insamlingen av det empiriska materialet, två intervjuguider tagits fram som grundade sig på frågeställningarna och den teoretiska förankring som presenterats i detta examensarbete. En intervjuguide innehöll de frågor som ställdes i intervjuerna medan en andra intervjuguide även innehöll några följdfrågor, inom parentes, på frågorna i den första intervjuguiden (se bilaga 1). Syftet med detta var att kunna skicka den utökade intervjuguiden till den respondenten som skulle besvara frågorna via mejl, medan övriga respondenter fick ut den första intervjuguiden inför intervjuerna. Respondenterna i denna undersökning har fått de fingerade namnen Anders, Sven, Bengt och Lars.

4.4

Analys av intervjuer

Inför analyseringen av intervjuerna transkriberades den ”vanliga” intervjun. På grund av svårigheter att spela in de två telefonintervjuerna valdes det att anteckna samtidigt som dessa två intervjuerna pågick, medan materialet som gavs via mejl mottogs färdigskrivet.

När intervjuerna omvandlats från tal till skrift genomfördes en analys av intervjuerna för att ta fram den information från intervjuerna som ansågs som relevant för undersökningen. För att genomföra denna analys valdes det att genomföra en berättelseanalys. En berättelseanalys används för att kunna analysera ett handlingsförlopp i en respondents historia (Larsen, 2009, 102). Detta valdes för att, i ett tidsperspektiv, kunna analysera hur respondenten beskrev och upplevde sin studietid från förväntningar

24

inför starten av sin utbildning tills beslutet togs att avbryta utbildningen. Utifrån analysmetoden har det kommande resultatavsnittet valts att struktureras upp utifrån varje respondents händelseförlopp, för att genom det kunna analysera fram vad som kan ha bidragit till eller varit bakomliggande orsaker till att respondenterna tog beslutet att avbryta sina studier.

4.5

Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Med reliabilitet menas huruvida en undersökning fått samma resultat om den genomförts en ytterligare gång och ifall undersökningens respondenter kan förändra sina svar beroende på vem som genomför undersökningen (Kvale & Brinkmann, 2009, 263). De svar som respondenterna gav upplevs inte som påverkade av vem som genomförde undersökningen, då exempelvis de tidigare studenternas tankar och faktorer inför och efter en händelse som redan ägt rum undersöktes. Samtidigt går det inte att utesluta att de åsikter som respondenterna nämnde, som inte är kopplade till det som beskrevs i föregående mening, kan förändras över tid och därför ges ett annat svar ifall respondenterna hade intervjuats vid ett senare tillfälle. På samma sätt går det inte att utesluta att resultatet av undersökningen kan ha fått ett annat resultat ifall andra respondenter, än de som deltog i undersökning, hade deltagit. Med validitet menas huruvida det som är tänkt att undersökas också undersöks (ibid, 118). Med tanke på att de intervjuguider som användes hade tagits fram med undersökningens syfte, frågeställningar och teori i åtanke samtidigt som metodvalet gav möjlighet till följdfrågor upplevs undersökningens validitet som hög. Med generaliserbarhet menas huruvida resultatet av undersökningen kan generaliseras till personer som inryms i den målgrupp som undersökningen var tänkt att undersöka men som inte undersöktes (ibid, 280). Med tanke på den valda metodformen och antalet respondenter i undersökningen går inte resultatet att generalisera, däremot går det att ta fram indikatorer som mycket väl kan stämma överens med möjliga respondenter från målgruppen som inte deltog i undersökningen.

25

4.6

Etiskt förhållningssätt

För att genomföra en undersökning utifrån ett forskningsetiskt förhållningssätt beskriver Vetenskapsrådet fyra stycken krav. Dessa fyra krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Med dessa menas att för att en undersökning skall betraktas hålla ett etiskt förhållningssätt skall respondenten i undersökningen veta vad syftet med undersökningen är, att respondenten ställt upp frivilligt, att respondenten är anonym och att respondenten vet vad informationen som denne ger skall användas till. (Vetenskapsrådet, 2002, 7, 9, 12, 14) I detta examensarbete har ett etiskt förhållningssätt gentemot undersökningens respondenter upprätthållits genom att dels presentera av vem och varför undersökningen genomförts, att respondenterna skulle vara anonyma och därigenom ha fingerade namn i undersökningen samt att den information som respondenterna gav enbart skulle användas i denna undersökning. Vidare var deltagandet i undersökningen baserat på frivillighet, där enbart tillfrågade respondenter som var intresserade av att delta i undersökningen deltog. Respondenterna erbjöds att få ut intervjuguiden i förväg, där även medgivande till inspelning av intervjun som transkriberats tillfrågades innan denna påbörjades. Utifrån detta upplevs denna undersökning haft ett etiskt förhållningssätt.

26

5. Resultat

I detta avsnitt kommer det materialet som samlats in genom den empiriska undersökningen presenteras. Detta avsnitt har strukturerats utifrån hur varje respondent har besvarat de tre frågeställningarna som presenterades i inledningen av detta examensarbete, nämligen vilka förväntningar som fanns inför utbildningen påbörjades, hur studenten upplevde sin tid när den studerade på utbildningen och vilka faktorer som fick studenten att avbryta sina studier på utbildningen.

I den empiriska undersökningen ombads de tidigare studenterna att jämföra sina förväntningar på utbildningen och den bilden som de hade av hur det var att studera på högskola med hur det sedan visade sig vara när studenterna började på utbildningen. För att kunna analysera upplevelsen av hur studenten upplevde sin studietid bads respondenten beskriva hur trivseln var i sin klass, hur sammanhållningen var, vad den ansåg om undervisningen, hur relationen till lärare och annan personal på utbildningen upplevdes, ifall dennes livsstil förändrades på något sätt när den började studera på utbildningen och ifall det fanns något utanför studierna som respondenten spenderade mycket tid på när studierna pågick. Avslutningsvis ombads respondenterna beskriva vilka faktorer som hade lett till att avbrottet från utbildningen började övervägas samt vilken faktor som fick respondenterna att ta beslutet att avbryta utbildningen. Namnen på respondenterna i detta avsnitt är, som beskrevs i metoden, fingerade.

5.1

Anders

Anders upplevde att hans förväntningar på utbildningen, jämfört med hur den sedan visade sig vara, både stämde och inte stämde. Vad gällde själva utbildningen trodde han inför utbildningen att denna skulle vara roligare än vad den visade sig vara, samtidigt som

27

han var medveten om att vissa saker som han ansåg som mindre intressanta skulle vara med i utbildningen. Angående hur det var att studera på högskola var Anders medveten om hur det var att studera på högskola, samtidigt som han dock hade en bild av att lärarna skulle vara mer tillgängliga än vad de visades sig vara när utbildningen började.

När väl utbildningen började trivdes Anders bra i klassen, där han upplevde att det fanns en god sammanhållning mellan studenterna. Anders beskriver samtidigt att studenterna i klassen främst umgicks i mindre grupper än klassvis utanför studierna. Denna goda trivsel och sammanhållning hade dels skapats av aktiviteter som högskolan anordnade, exempelvis kick-offs, samt aktiviteter som studenterna anordnade själva i klassen, exempelvis fester. Undervisningen upplevde Anders som intressant, medan det fanns andra inslag i undervisningen som var mindre intressant. Intresset för undervisningen speglade sig i hur stor relevans som han ansåg att undervisningen hade för hans framtida yrkesroll. Samtidigt upplevde Anders ibland undervisningarna som onödiga då det förväntades att studenterna skulle vara pålästa inför lektionerna, vilket ledde till att det egentligen inte ansågs som någon mening med att vara på undervisningen. I och med detta upplevde Anders att upplägget av undervisningen kunde ha varit mer individanpassad, då han ansåg att olika studenter lär sig på olika sätt och att vissa studenter kanske lär sig bättre genom att exempelvis lyssna på lektionerna än att bara sitta och läsa. Samtidigt upplevde Anders undervisningen som blandad, där han betonade att längre lektioner där studenterna inte var aktiva kunde medföra att man tappade fokus och då inte riktigt hängde med. Vad gäller relationen till lärarna och annan personal under utbildningen beskrev Anders den som både bra och dåligt. Exempelvis upplevdes lärarna som hjälpsamma när de var nära till hands, men att det var svårt att få tag på dem under självstudier. Jämfört med innan utbildningen påbörjades upplevde inte Anders att hans livsstil förändrades nämnvärt, även om han bredvid studierna började arbeta, vilket tog lite tid från studerandet. Utöver att studera och arbeta spenderades tid med att exempelvis träna, vara med vänner och familj. Av dessa saker som det spenderades tid på, bortsett från studierna, upplevdes vissa av aktiviteterna påverka studierna medan andra inte gjorde det. Exempelvis upplevdes inte träningen medföra någon påverkan medan tiden med vänner och familj, för att inte förlora sitt sociala liv, kunde innebära att det fanns mindre tidsutrymme till att genomföra skoluppgifterna på.

Anders beskriver att övervägandet att avbryta sin utbildning kom efter att respondenten inte fick starta andra året på utbildningen direkt efter sommaren. Detta

28

medförde att respondenten ”tappade suget för att fortsätta”. Samtidigt beskriver Anders att om han hade kunnat fortsätta utbildningen direkt efter sommaren så hade han troligtvis gjort det. Vid denna tidpunkt upplevde samtidigt Anders press från olika håll, såväl inom som utanför studierna. Beslutet att avbyta sin utbildning grundar sig i ett övervägande att fokusera på dessa personliga faktorer och därmed avbryta studierna och ta bort pressen som upplevdes från skolan. Därför övervägdes jobbet, det sociala livet och familjen framför att fortsätta satsa på utbildningen. Då möjligheten till att fortsätta och ta in det som saknades för att starta andra året på utbildningen fanns bör beslutet att avbryta utbildningen betraktas som självvalt.

Utifrån den beskrivning som Anders gav upplevdes valet att avbryta sin utbildning som grundat i faktorer som låg utanför utbildningen som prioriterades framför att fortsätta att satsa på utbildningen.

5.2

Sven

För Sven skiljde sig förväntningarna inför utbildningen, med hur han sen upplevde utbildningen, då han saknade hjälpen av lärarna som han förväntade sig. På samma sätt upplevde Sven att det, i början på utbildningen, var något oklart vad lärarna egentligen ville få ut av en del av skoluppgifterna. Vad gäller förväntningarna på hur det skulle vara att studera på högskola upplevde Sven att den bild som fanns inför utbildningen upplevdes som ganska rätt, även om Sven beskrev att studierna var något tuffare än förväntat och att det var mycket inlämningar och tentor. När väl utbildningen började trivdes Sven väldigt bra i klassen, som han beskrev innehöll trevliga människor och en stor blandning bland studenterna. Vad gäller sammanhållningen beskrev Sven att klassen delades in i mindre skolgrupper samtidigt som det fanns mindre umgängesgrupper i klassen, där de aktiviteter som genomfördes upplevdes som mer arrangerat av studenterna än av högskolan. Samtidigt var studentkårarrangemangen som Sven hade förväntat sig färre än förväntat. Vad gäller Svens upplevelse av undervisningen var den både bra och dålig, där exempelvis gästföreläsare var intressanta. Samtidigt upplevde Sven att det fanns lärare med begränsad kunskap, vilket medförde att det var svårt att få hjälp av läraren. Sven

29

upplevde samtidigt att det gick att ställa frågor till lärarna men att det kunde vara svårt att få kontakt med lärarna efter skoltid. Sven upplevde inte att hans val att börja studera innebar en förändring av hans livsstil eller att de fanns någon aktivitet som det spenderades mycket tid på utanför skoltid, bortsett från umgänge med andra studenter i klassen.

Det var lite in på andra terminen av utbildningen som Sven började överväga att avbryta. Detta grundade sig i att det fanns lite skoluppgifter som Sven låg efter med som han upplevde skulle bli svåra att komma ikapp med, även om studierna gick bra överlag. Samtidigt beskrev Sven att en lärare förklarat att det är svårt att komma ikapp ifall man låg efter med studierna, vilket även påverkade till att avbrottet började övervägas. Efter en period, som på grund av svåra kurser hade lett till sjunkande studiemotivation, tappade Sven gnistan till studierna då han upplevde att det inte skulle fungera med studierna och därför valdes det att avbryta utbildningen. Svens val att avbryta utbildningen kan därför betraktas som självvalt.

Det framgår utifrån Svens förklaring att det var känslan för studierna som ledde till beslutet att avbryta. Exempelvis var förväntningarna inför utbildningen att studierna skulle vara lite lättare samtidigt som Sven upplevde att det fanns lärare med begränsad kunskap som försvårade möjligheten att ställa frågor samtidigt som det var svårt att komma i kontakt med lärare utanför skoltid.

5.3

Bengt

För Bengt upplevdes förväntningarna på vad utbildningen skulle innehålla stämma överens med hur det sedan visade sig vara när utbildningen började. Däremot skiljde sig förväntningarna på hur det skulle vara att studera på högskola med hur det verkligen var, där stämningen och miljön på högskolan upplevdes som mer avslappnad än vad Bengt hade förväntat sig. Vad gäller trivseln i klassen beskriver Bengt att han först var något nervös då det var mycket nya människor men att han efter en liten period på utbildningen började lära känna lite studenter på utbildningen och att det efter det var lugnt. Genom följande citat beskriver Bengt hur han upplevde sammanhållningen på utbildningen:

30

”Någon större sammanhållning mellan alla studenter i klassen fanns inte. Det var snarare så att vi var uppdelade i många mindre grupper. Man hade sin lilla grupp på 3–10 personer som man var nära med istället för att känna alla 100 personer i klassen. Tror det var på grund av att det var så många ”typer” av folk. T.ex så höll jag mig med generellt sett mer till de yngre i klassen eftersom jag lättare relaterade till dem. ://: Det var även så att vissa tog utbildningen mer seriöst än andra. Även om jag lärde mig sakerna vi skulle kunna så tillhörde jag dem som hade en mer avslappnad attityd till utbildningen.”

Bengt beskriver med detta citat att det inte var någon större sammanhållning i hans klass och att hans umgänge med andra studenter under skoltid begränsades till en mindre skara studenter som han hade lättare att relatera till. Bengt beskriver vidare att det fanns en mindre grupp i klassen som träffades efter skoltid men att det för resterande studenter, där han inkluderades, bara var studierna som kopplade honom till de andra studenterna i klassen. Själv spenderade inte Bengt tid med de andra studenterna i klassen. Vad gäller Bengts upplevelse av undervisningen under utbildningen upplevdes den som både bra och dålig, där vissa lärare var bra på att lära ut medan andra upplevdes som mindre bra på att lära ut. Samtidigt beskrev Bengt att det ibland inte kändes som att man fick den hjälp som man behövde, då det var många som behövde hjälp och få lärare som kunde hjälpa studenterna under vissa lektioner. Relationen till lärare och annan personal upplevde Bengt som personlig men att det kunde vara svårt att få tag på lärare. Bengt upplevde inte någon förändring av livsstil, jämfört med innan utbildningen påbörjats. Träning och umgänge med vänner var annars aktiviteter som det spenderades tid på, vilka dock inte upplevdes påverka studierna på utbildningen.

Bengt beskrev att övervägandet att avbryta utbildningen uppkom under andra terminen av utbildningen till följd av att han började inse att valet av utbildning inte var ett medvetet val och att han nu började tveka på om han ville arbeta med det i framtiden som utbildningen handlade om. Detta medförde att motivationen till utbildningen minskade. Det som fällde avgörandet till att avbryta utbildningen var att Bengt inte upplevde någon lust att studera, trots att ämnet som skulle studeras betraktades som intressant, och att han inte ville studera två år till på en utbildning, när han insett att valet av utbildning inte var ett medvetet val. Valet att avbryta utbildningen betraktas därför som självvalt.

Utifrån den presentation som gjorts kring Bengts tid på utbildningen framgår det att beslutet att avbryta sina studier kan kopplas till ett felval av utbildning. Detta, i sin tur, medförde till att intresset att fortsätta utbildningen inte fanns hos studenten.

31

5.4

Lars

För Lars upplevdes den förväntade bilden av utbildningen, jämfört med hur det var, som lite annorlunda. Exempelvis fanns det lite mindre inom ett ämne i utbildningen än vad Lars förväntat sig. Även bilden av hur det var att studera på högskola skiljde sig jämfört med hur det visade sig vara, där utbildningen krävde mer och var svårare än vad Lars trodde innan utbildningen påbörjades. Vad gällde Lars upplevelse av trivseln i klassen upplevdes klassen som ambitiös, social och trevlig. Även sammanhållningen upplevde Lars som god, där studenterna hjälpte och var måna om varandra. För att öka sammanhållningen genomfördes olika aktiviteter, vilka mest var arrangerade av studenterna. Vid aktiviteter utanför skoltid förklarade Lars att dessa mest var i mindre grupper och inte med hela klassen. Undervisningen upplevde Lars som seriös och innehållsrik, vilket han hade förväntat sig inför utbildningen. Han upplevde även att lärarna var bra och trevliga, där det kunde ställas frågor utan att lärarna blev sura. Lars beskriver att det skedde en livsstilsförändring i och med att han började utbildningen och att detta var en önskad förändring för honom som han valde själv. Under tiden som Lars gick utbildningen genomfördes inga aktiviteter utanför skoltid som han upplevde påverkade hans studier.

För Lars började beslutet att avbryta sina studier på utbildningen övervägas av arbetsmarknadsskäl som fick större intresse än studierna. Det slutgiltiga beslutet att avbryta utbildningen under andra terminen grundade sig i att fokusera fullt ut på detta arbetsmarknadsskäl. Lars beslut att avbryta utbildningen betraktas därför som självvalt.

Utifrån den presentation som getts kring Lars tid på utbildningen upplevs motivet till avbrottet ligga i faktorer utanför utbildningen som bidrog till att intresset för utbildningen minskade. Som presenterats var det för samtliga respondenter intresset som fick dem att avbryta sina utbildningar, vilket däremot kan ha haft olika orsaker och bidragsfaktorer såväl inom som utanför själva utbildningen.

32

6. Analys

I detta avsnitt har det empiriska materialet analyserats utifrån den valda teorin för att besvara detta examensarbetets syfte och frågeställningar. Detta avsnitt har strukturerats upp genom att beskriva vilka faktorer och indikatorer som upplevs ha haft en, medveten eller omedveten, betydelse vid de tidigare studenternas upplevelse av utbildningen och beslut att avbryta sina studier. Avsnittet inleds med att först analysera faktorerna som studenterna beskrivit som avgörande för att avbryta sina studier, följt av en analys av de indikatorerna i utbildningen som upplevs kan ha bidragit till att studentavbrott uppstått.

6.1

Avgörande faktorer för studieavbrott

De huvudsakliga orsakerna som låg bakom respondenternas beslut att avbryta sina studier kan betraktas som olika för de olika respondenterna, även om samtliga orsaker grundar sig i ett minskat intresse för sina studier på den aktuella utbildningen. Exempelvis beskriver Tinto i sin modell kring studieavhopp, varför intresse kan agera som en möjlig avhoppsfaktor i en students beslut att avbryta sina studier och att denna minskning av intresse för sina studier kan influerats av faktorer såväl inom som utanför studentens utbildning (Tinto, 1993, 115–116).

Möjliga faktorer som Tinto beskriver inom en utbildning som kan få följden att en student tappar intresset av att gå den specifika utbildningen kan exempelvis vara att en students engagemang till det mål med vilket utbildningen valdes har minskat. Även en brist på uppnådda studieresultat kan, enligt Tinto, medföra att en students engagemang till att fortsätta sin utbildning kan minska. Tinto beskriver ytterligare att det kan finnas faktorer utanför en utbildning som påverkat till en students val att avbryta sin utbildning. Exempelvis kan ett ökat intresse för något utanför utbildningen, exempelvis ett arbete, ha minskat intresset hos studenten att stanna på utbildningen. (Tinto, 1993, 115–116)

33

Exempelvis beskrev Bengt att han upplevde valet av utbildning som ett felval, vilket medförde att intresset för utbildningen sjönk och att utbildningen avbröts. För Lars avbröts utbildningen snarare som en följd av ett ökat intresse för något utanför utbildningen som medförde att intresset för själva utbildningen minskade och sedan avbröts. Samtidigt framgår det i såväl Anders som Svens beskrivningar av sina val till avbrott att det fanns flera faktorer som ledde till beslutet. Även om Anders motiverade sitt beslut att avbryta sina studier med att fokusera på faktorer utanför utbildningen, där exempelvis den sociala relationen till familj och vänner påtalades som argument, hade hans studieresultat en avgörande roll. Detta då Anders antydde att han troligtvis fortsatt på utbildningen direkt efter sommaren om det varit möjligt, men på grund av sina studieresultat inte fick göra det. På samma sätt kan flera faktorer ha bidragit till Svens beslut att avbryta utbildningen, eftersom studieresultaten dels hade en viss inverkan till att intresset för utbildningen minskade samtidigt som agerande av lärare även påverkade till beslutet.

Bortsett från att en students studieresultat, relation till lärare och faktorer utanför utbildningen kan medföra att en student väljer att avbryta sina studier, nämner även Tinto att en potentiell faktor till studieavhopp under pågående utbildning kan vara relationen till andra studenter på samma utbildning (Tinto, 1993, 115–116). Exempelvis kan en students habitus medföra att studenten inte upplever att den passar in eller kan relatera till de andra studenterna på utbildningen (Bourdieu, 1995, 19). Relationen till sina kurskamrater var dock ingen faktor som någon av respondenterna beskrev som bidragande till sitt beslut att avbryta studierna på sin utbildning.

Det framgår, utifrån vad de tidigare studenterna har beskrivit, att de avgörande faktorerna som låg till grund för studenternas beslut att avbryta sina utbildningar inte enbart påverkades av den specifika utbildningen, eller påverkades av sin utbildning överhuvudtaget. Det upplevs som viktigt för denna undersökning, som inriktas på studieavbrott från högskoleutbildningar som har mycket studentavbrott, att förklaringen till att studenter har valt att avbryta sina studier inte nödvändigtvis grundar sig på den specifika utbildningen utan att faktorer till avbrottet kan grunda sig på helt andra faktorer utanför utbildningen. Att en student upplever att denne har gjort ett felval vid val av utbildning eller att studenten påverkas av faktorer utanför utbildningen är ingen faktor som kan avgränsas till studenter som går utbildningar som upplever stora mängder

34

studentavbrott, utan kan påverka vilken utbildning som helst oberoende av mängden studentavbrott.

6.2

Möjliga indikatorer bakom studentavbrott

Oavsett en students orsak till varför den valde att avbryta sina studier framkom det dock att det kan ha funnits indikatorer som påverkat studenternas upplevelse av sin utbildning i en negativ riktning. Oavsett huruvida respondenten upplever dessa indikatorer som avgörande, eller att de har påverkat överhuvudtaget, för sitt egna beslut att avbryta sina studier är det samtidigt indikatorer som kan medföra att en negativ bild av sin studiesituation på en utbildning kan uppstå. Därför har dessa indikatorer kanske påverkat andra studenters upplevda studiesituation.

Ingen av respondenterna hade exempelvis en förväntad bild av utbildningen, alternativt av studier på högskola, som helt motsvarade den upplevda när utbildningen väl började. Exempelvis beskrev Sven hur han saknade den hjälp som han förväntade sig inför utbildningen. Även Lars beskrev hur förväntningarna skiljde sig, då han upplevde att utbildningen krävde mer och var svårare än förväntad. Oavsett vad dessa förväntningar grundat sig på kan dessa medföra en annorlunda upplevelse än vad studenten förväntat sig när den väl började på utbildningen. Det kan även innebära att studentens motivation och engagemang till att gå utbildningen minskar, eftersom den blir svårare än förväntad.

Tinto beskriver i sin avhoppsmodell att en faktor som kan påverka en students intresse av att fortsätta sina studier är dennes studieresultat, som tidigare nämnts (Tinto, 1993, 116). Samtidigt framkommer det hos respondenterna indikatorer som upplevs kunna försämra eller försvåra möjligheten som respondenterna hade till att skaffa bra studieresultat. Indikatorer som respondenterna nämnde som kan upplevas som negativa och försvåra studierna var:

• Lärarnas pedagogiska kunskap • Lärare med begränsad kunskap

35 • Inte alltid får den hjälp som man behöver

Att påstå att en lärares pedagogiska kunskap och sätt att lära ut, vilket respondenter upplevt, kan påverka en students möjlighet att lära sig upplevs inte som avlägset eftersom detta medför att studenten inte lyckas ta in all den information som ges på en utbildnings lektioner. Eftersom en students möjlighet att lära sig kan påverkas negativt av detta kan även möjligheten till att få goda studieresultat försvåras.

Att beskriva begränsad kunskap hos lärare, som försvårar möjligheten till att ställa frågor och få hjälp, som problematisk när det gäller studenters möjlighet till att få goda studieresultat upplevs på intet sätt som märkvärdigt. Detta kan, tillsammans med det som beskrevs i föregående stycke, leda till att studenter både kan ha svårt att ta in den information som ges vid lektioner och att få kvalitativ hjälp av lärare när studenterna inte förstår. Detta försvårar ytterligare studenternas möjligheter till goda studieresultat.

Samtidigt beskrivs det hur det kan vara många på vissa lektioner som vill ha hjälp där det inte finns tillräckligt med lärare, vilket medför att studenten inte upplever att den får den hjälp som den behöver. Detta kan medföra att en student kan uppleva att den inte blir sedd av lärarna och att den inte får den individuella uppmärksamhet som just den behöver för att klara sina studier. Detta skulle även kunna vara en indikator i en utbildning som skulle kunna försvåra studentens möjlighet till att få goda studieresultat.

Tinto beskriver även att relationen till lärare och annan personal på en utbildning kan påverka en students intresse av att fortsätta på en utbildning (Tinto, 1993, 116). Även om respondenterna upplevde lärare som trevliga och hjälpsamma framkommer även här indikatorer som skulle kunna försvåra för studenterna att få goda studieresultat. Följande indikatorer framkommer hos de tidigare studenterna:

• Svårt att få tag på lärare utanför lektionstid

• Förklaring av lärare att det kan vara svårt att ta ikapp studier när man ligger efter Flera av respondenterna beskrev det som att det var svårt att få tag på lärare och att det kunde ta tid att få svar ifall en student frågade om något. Samtidigt som inte en lärare kan vara tillgänglig alltid, kan denna svårighet i att få kontakt med lärare innebära att studenter kanske har mindre tid till att göra skoluppgifter ifall den inväntar svar som krävs för att göra uppgiften rätt. Därför kan detta innebära att studentens möjlighet att få goda studieresultat försvåras.

36

En av respondenterna förklarade att lärare beskrivit att det kan vara svårt att ta ikapp ifall studenten ligger efter med sina studier. Denna förklaring, som förhoppningsvis är av ren välvilja, kan vara det som gör att en students motivation och engagemang till att klara sina studier samtidigt som den försöker klara de uppgifterna som den har efter sig, sjunker. Det är inte orimligt att detta kan få studenter att tappa den sista studiemotivation som dessa har till att fortsätta och klara sina studier på en utbildning, när även lärare beskriver att det kommer bli svårt. Detta upplevs även kunna vara en indikator som medfört att studenter har valt att avbryta sina studier istället för att fortsätta kämpa.

Som det presenterades tidigare i denna analys kan en student på en utbildning, där många studenter väljer att avbryta sina studier, ha valt att avbryta sina studier av faktorer utanför utbildningen. Samtidigt upplevs en utbildning som innehåller indikatorer, likt de som presenterats ovan, kunna bidra till varför en förstaårsstudent väljer att avbryta sina studier. Detta eftersom oönskade studieresultat kan bidra till att såväl en students engagemang för att fortsätta sina studier på sitt andra år sjunker eller att studenten helt enkelt inte får börja andra året på sin utbildning på grund av sina studieresultat. Därför kan dessa indikatorer i utbildningen lägga grunden för utbildningens ökande mängd studentavbrott och studentavhopp. Att samtidigt då förmedla känslan av att studierna kommer bli svåra för en student som redan har problem med sina studier kan även vara ett tillvägagångssätt som gör studenten ännu mindre motiverad för sin framtid på utbildningen och vara det som lägger grunden för att denne kanske inte vill fullfölja sin utbildning överhuvudtaget.

Huruvida dessa indikatorer, gällande utbildning och kontakt med lärare, existerar på andra utbildningar som har mycket studentavbrott kan givetvis inte garanteras. Däremot skulle det kunna argumenteras för att dessa indikatorer skulle kunna förklara varför vissa utbildningar har ett stort antal studentavbrott, eftersom dessa indikatorer kan förklara varför många studenter på en specifik utbildning väljer att avbryta när studenter på andra utbildningar inom samma lärosäte inte gör det. Eftersom en student kan ha individuella faktorer, till exempel ett upplevt felval, som argument till att avbryta sin utbildning riskerar alltid en utbildning att drabbas av studentavbrott. Men när de indikatorer som presenterats ovan existerar inom en utbildning och kan försvåra studierna för studenterna, kan detta leda till att den specifika utbildningen sannolikt riskerar ett större antal studentavbrott och studentavhopp.

37

Sammanfattningsvis framkom det att en student som avbrutit sina studier från en högskoleutbildning, som har mycket studentavbrott, kan grunda avbrottet på såväl faktorer inom som utanför utbildningen. Det är därför viktigt att vara medveten om att alla studenter som avbryter utbildningar där det sker mycket studentavbrott inte nödvändigtvis gör detta på grund av själva utbildningen utan av andra orsaker. Samtidigt framkom det att det kan finnas flera indikatorer i en utbildning, gällande exempelvis undervisning och lärare, som skulle kunna försvåra studenternas studiesituation och därigenom dessa studenters studieresultat och motivation till sina studier. Resultatet av dessa indikatorer skulle i slutändan kunna medföra till att studenter väljer eller till och med blir tvungna att avbryta sina studier och därigenom vara en förklaring till varför vissa utbildningar har mer studentavbrott än andra utbildningar. Då detta även skulle kunna ses som en bidragande faktor till att en student inte vill fortsätta sin utbildning kan detta även medföra att studenten väljer att inte återkomma för att slutföra sin utbildning och då gör ett avhopp från utbildningen.

38

7. Diskussion

I detta avsnitt kommer slutsatserna på det syfte och frågeställningar, som ställdes i detta examensarbetets inledning, presenteras och diskuteras. Vidare kommer slutsatserna diskuteras i relation till den tidigare forskning som presenterats. Metodvalet och teorivalet för den genomförda undersökningen kommer även diskuteras i detta avsnitt samtidigt som möjlig vidare forskning presenteras. Detta avsnitt är strukturerat genom att först presentera de slutsatser som kan dras på de frågeställningar som låg till grund för detta examensarbete, följt av en diskussion kring slutsatserna, metodvalet och teorierna. Avsnittet avslutas med en presentation av möjlig vidare forskning.

Syftet med undersökningen i detta examensarbete var att undersöka vad det är som har gjort att studenter som avbrutit sina studier på ett högskoleprogram som har mycket studentavbrott valde att avbryta sina studier och hur utbildningen kan ha påverkat till att studentavbrott uppstått. För att göra detta valdes det att även undersöka vilka förväntningar på utbildningen och akademiska studier som dessa studenter hade inför att de påbörjade en sådan högskoleutbildning och hur dessa studenter sedan upplevde sin studietid på utbildningen. Detta för att se möjliga indikatorer som lett fram till att studenter gjort studieavbrott.

De slutsatser som kunnat dras på undersökningens syfte visar på att studenternas val att avbryta sina studier kan grunda sig på faktorer såväl inom som utanför utbildningen. Exempelvis kan en students studieresultat ha medfört att studenten tappat sin motivation till att fortsätta på utbildningen, vilket kan ha sina förklaringar inom utbildningen, vilket leder till att utbildningen avbryts. En student kan även fått ett intresse för något utanför utbildningen som får intresset för att fortsätta på sin utbildning att minska, vilket kan ses som en förklaring till att en utbildning avbryts, som ligger utanför utbildningen. Att en högskoleutbildning har mycket studentavbrott behöver med andra ord inte nödvändigtvis betyda att studenterna avbryter på grund av den specifika utbildningen. Genom att studera respondenternas förväntningar inför påbörjan av ett högskoleprogram som haft mycket studentavbrott och upplevelse av sin tid på en sådan utbildning kan samtidigt indikatorer