5.1 Kriterier
Kriterierna har valts baserad på information från boverket och hur andra studier har använt sina kriterier. Nordman och Ädling (2018) använder sig av flera kriterier och några av dessa har även kunnat tillämpas till bostadsbyggande. Så som jordarter och lutning. Restriktionskartan för höjd utformades på det sätt att endast höjder på +2,41 m ansågs vara lämpliga. Det valdes för att enligt Nordanstigs Kommun (2018) får inte bebyggelse ske på lägre höjd än detta i närområde till havet, detta på grund av översvämningsrisk. Restriktionskartan för odling skapades för att skydda värdefull odlingsmark och samtidigt använda den marken som inte nödvändigtvis används som odlingsmark. Kartan för restriktion av Riksintresse skapades för att undvika att bebygga på mark avsedd för just riksintresse. Där ingår järnvägen i nuvarande utsträckning men också en alternativ sträckning som är under utredning. Trafikverket (2019) Det är viktigt att vara delaktig i långsiktiga planeringar när det gäller analyser som denna. Det riskerar annars att bli bebyggelse på mark som redan är planerad för annat syfte. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad med
aktuella planer såväl detaljplaner som översiktsplaner. De restriktionskriterier som användes i denna studie kan anses vara tillräckliga, de skulle dock kunna optimeras genom att skapa buffertzoner kring tex vägar, så kallades säkerhetszoner. Även buffertzoner runt kulturpunkterna hade kunnat göra dessa kriterier mer restriktiva och eventuellt mer exakta. Fler säkerhetsrestriktionskartor hade kunnat tillämpats till studien som bullersäkerhetsavstånd och säkerhetszoner för
högspänningsledningar.
Faktorkriterierna som användes i denna studie skulle kunna optimerats och en del skulle kunna bytas ut för att få ett bättre resultat. Återvinningsstationerna som faktor är helt utbytbar i och med de nya lagstadgarna om hushållsnära återvinning som kommer införas 2021. En annan hantering av faktorer och kriterier som
Madurika och Hemakumara (2017) gjort är att samla flera faktorer till en överfaktor för att gruppera kriterierna. Faktorer som använts i denna studie skulle tex service, centrum och vård och omsorg skulle kunna grupperas istället till en faktor och sedan viktas mot varandra i den grupperingen.
Nordanstigs kommun har sina förutsättningar och detta har försökt tas i beaktning. I andra studier som studerats under detta arbete så har Gång och cykelväg ofta
använts, i detta fall valdes det bort, när det endast fanns på enstaka ställen och skulle begränsa studien allt för mycket. Valet av kriterier i sig kan ha haft en begränsning av möjliga platser och skulle kunna förändra studien rätt ordentligt om Större väg/järnväg inte varit en faktor utan endast en restriktion.
5.2 Enkäter och Intervju
Enkäterna och intervjuerna gjordes för att utesluta missförstånd. Genom dessa fick de tillfrågade chansen att motivera och förklara varför de rangordnade på det sättet som de gjorde. Om fler tillfrågats hade det förmodligen blivit en mer statistiskt stabil studie. Med få tillfrågade så påverkas resultatet mer för var faktor än om det hade varit låt oss säga fyra från varje kommun då hade ett medelvärde kunnat bildas. Det skapades dock en viss förvirring kring några av faktorerna så som större
väg/järnväg. I den ena intervjun tolkades den som en säkerhetszon och i den andra att det var bättre att vara nära den större vägen. I övrigt verkade de tillfrågade nöjd med enkäten och tyckte att den var förståelig. Det fanns dock åsikter som att frågan var för övergriplig, en önskan om mer precisering fanns hos en av de tillfrågade. En av respondenterna berättade att hen hade helst sett den mer specifik som
bostadsområde för barnfamiljer eller för äldre. Rangordningen av de olika tillfrågade skiljde sig från varandra på flera punkter. Till exempel den högst rankade i
Sundsvalls svar var kollektivtrafiken och i Nordanstig var det större väg/järnväg. I Nordanstig rangordnades centrum lägst och i Sundsvall så rangordnades
återvinningsstationer lägst. Det fanns dock likheter så som att återvinningsstationer rangordnades både lågt och att Lutning rangordnades från både som nummer 7, tredje minst viktig. En annan skillnad var att närhet till centrum viktas lågt från Nordanstigs kommun medan det viktas högre från Sundsvalls kommun. Det skulle kunna hänga ihop med att de är olika typer kommuner med olika syner och förutsättningar. Så som att Sundsvall har en etablerad stadskärna och ett tydligt centrum. Det är inte lika tydligt och finns inte på samma sätt i Nordanstig, som dels inte har en stad men heller ingen tydlig mötesplats.
Endast en representant tillfrågades och det kan anses vara för lite för att dra några övergripande slutsatser för vad hela kommunen tycker. Däremot kan dessa ses som representanter för kommunen, där deras roll inom den kommunala verksamheten ger deras åsikt en stor betydelse för kommunens och dess invånare. Deras åsikter kan vara bidragande till hur kommunen och dess planering utvecklas. Där får det särskiljas att deras personliga åsikter och deras professionella åsikter eventuellt inte alltid går hand i hand, men i detta fallet är fokuset på deras professionella åsikter och utifrån deras roll i arbetet som står i fokus.
Om fler hade tillfrågats från olika delar av kommunen så hade ett mer representativt resultat kunnat ges. Frågan skulle kunna ställas till flera arbetare på
kommunkontoren i respektive kommun och på så vis representera på ett bättre sätt.
5.3 MKA
Metoderna som användes i denna studie AHP och FAHP har sina begränsningar, det finns klara likheter mellan dem på grund av att FAHP bygger på just AHP. Det finns också en viss fara i att resultatet från AHP kan ses som bättre än vad det egentligen är. Saaty och Tran (2007) menar att det finns en risk med att använda sig av FAHP och Fuzzy-logik, helst när det används för att hantera osäkerheter på ett annat sätt. Fortsatt menar författarna att AHP i sig är tillräckligt suddig och när den omvandlas eller görs mer suddig så riskerar värdet att bli för vridet. Det finns såklart fördelar också med dessa MKA metoder. Metoderna kan inte anses vara helt opartiskt i och med att beslutaren ofta tar fram faktorer och sedan finner sätt att rangordna dem, så viss eller stor påverkan ligger ändå hos beslutsfattaren. I denna studie så användes den av-suddade versionen av FAHP, det är förmodligen en bidragande faktor till resultatet.
Det finns tydliga likheter i de olika resultaten mellan AHP och FAHP men även mellan de olika enkäternas svar. Storleken på områdenas yta skiljer sig åt i de flesta fallen. Likheter som finns mellan de båda kommunerna är att de största ytorna hamnar i tätorten Gnarp. Detta är inte överraskande när det finns både
järnvägsstation och olika typer av service som affärer och bank i just den orten. Det finns både förskolor och grundskolor där samt att E4an går genom orten. Vidare finns det mycket öppen mark som i nuläget brukas som åkermark, men som i en framtid skulle kunna vara en potentiell byggbar yta. Det som skulle kunna anses vara förvånande är att kommunens centralort Bergsjö inte blir mest lämplig vid någon av metoderna. Detta kan dock förklaras med att faktorn Större väg/järnväg viktas så högt i båda kommunernas rangordning. En trolig orsak till att resultaten blir så lik varandra kan vara att metoden använts på ett inte helt korrekt sätt, istället för att ange hur många gånger viktigare än det andra kriterier det är vid parvis jämförelse så har det istället blivit en rangordning.
Den främsta anledningen till att sådan liten del av faktorn valdes var för att få ut ett specifikare område. Hade 5 % använts så skulle nästan varje tätort varit möjlig, i och med denna begränsning så blir resultatet mer tydligt var det är mest lämpligt att placera nya bostadsområden.
5.4 Känslighetsanalys
I denna studie gjordes fyra känslighetsanalyser två olika analyser per tillfrågad, två för AHP och två för FAHP. I känslighetsanalyserna för AHP och FAHP från Sundsvall så är de rätt lik varandra och relativt lik de tidigare resultaten både på AHP och Fuzzy-AHP. Det som är den tydligaste skillnaden är att storleken på områdena area blir något mindre vid känslighetsanalysen för Sundsvalls viktning ca
45 ha mindre vid AHP för tätorten Gnarp och ca 63 ha mindre vid FAHP vid samma ort.
I känslighetsanalyserna från Nordanstig så finns det en stor skillnad jämfört med både tidigare resultat av de olika metoderna men även skillnad från Sundsvalls
känslighetsanalys, där ett helt nytt område kommer in i tätorten och central orten Bergsjö. På grund av detta så blir storleken på den totala lämpliga ytan betydligt större än tidigare, ca 270 ha vid AHP som är ungefär 90 ha större än Sundsvalls känslighetsanalys och ca 234 ha som är ungefär 66 ha större vid FAHP. I studien så användes AHP för att ta fram faktorvikter, detta trots att representanterna gav input genom att rangordna kriterierna och kan anses vara kontroversiellt. Detta bör inte ha påverkat jämförelsen mellan AHP och FAHP på något negativt sätt, men rimligtvis går det att anta att de vikter som tagits fram hade sett annorlunda ut om representanterna hade utfört de parvisa jämförelserna som överensstämmer med AHP-principer. Det innebär att det är sannolikt att även känslighetsanalysen skulle fått ett annorlunda resultat.
En annan anledning till att resultaten blir så lika skulle kunna vara att de kriterier som ställts i sig begränsar områden till den grad att det är troligt att vid korrekt utförande ändå skulle hamna i inom av dessa två tätorter. Detta främst för att stor vikt hamnade på infrastrukturen och just kriteriet Större väg och Järnväg.
5.5 Frågeställning
I introduktionen till denna studie ställdes det några forskningsfrågor. Dessa besvaras och diskuteras i detta avsnitt.
Hur skiljer sig rangordningen av kriterierna åt i jämförelse mellan representanterna i de olika kommunerna?
Mer fokus på kollektivtrafiken och centrumverksamhet från Sundsvalls kommuns representant. Även högre fokus på Park och fritidsområden i Sundsvalls kommun jämför med Nordanstig. Nordanstigs kommuns representant fokuserar mer på infrastrukturen, alltså tillgången till E4 och järnvägen (Ostkustbanan) samt service. Slutsatsen av detta kan vara att som en mindre kommun som Nordanstig så har infrastrukturen och dess utveckling stor betydelse för att kommunen ska kunna öka både i attraktivitet och i befolkning. Sundsvall rankar inte Större väg och järnväg lika högt och det kan bero på att de redan har en välutvecklad infrastruktur med järnväg från både nord-syd och västlig riktning och två större vägar som går in och delvis igenom staden, E4 och E14. Sundsvall har även ca 20 minuter till närmaste flygplats och har på det viset ett ännu större pendlingsområde.
Var kommer dessa bostadsområden att placeras baserat på de olika representanternas kriterier?
Inom tätorterna Gnarp och Harmånger, något olika utbredning i de olika resultaten. I Gnarp mellan nuvarande järnväg och den större vägen E4. I Harmånger i
anslutning till just E4. Detta med största sannolikhet på grund av den höga viktningen av Större väg och Järnväg men även felaktigheten i själva metodutförandet.
Hur förändras resultatet vid användning av de olika viktnings metoderna? AHP metoden gentemot Fuzzy AHP?
AHP metoden ger vid Nordanstigs representants rangordning två lämpliga områden på ca 55 ha vid Gnarps tätort och vid Harmångers tätort 2,6 ha. Vid FAHP metoden för Nordanstigs representant ges också där två lämpliga områden det vid Gnarps tätort på ca 48 ha och vid Harmångers tätort ca 0,7 ha. Vid Sundsvalls representants rangordning blev resultat något annorlunda, där gavs en yta på ca 118 ha vid AHP och Gnarps tätort och vid Harmångers tätort blev det en yta på ca 76 ha. När det kom till Fuzzy AHP metoden blev ytan 119 ha i Gnarp och 78 ha i Harmånger, något större vid FAHP kan konstateras.