Denna studie har visat på de skillnader i rangordning mellan representanter från två kommuner och det fanns tydliga skillnader mellan dessa representanters åsikter. Vidare har två olika MKA metoder jämförts och kan konstateras få liknande resultat. Viktningens betydelse i en studie som denna kan ha stor betydelse mot resultatet. Resultatet visar på två områden som är lämplig för nya bostadsområden.
7.1 Framtida arbete
Denna studie skulle kunna kompletteras genom att ta in fler kriterier och parametrar. Detta genom att dela upp i över och under kategorier, där flera kriterier hamnar under samma grupp. Den skulle också kunna anpassas genom att ha Bostadsplanering för barnfamiljer eller Bostadsplanering för äldre i fokus. Det går att tillämpa denna studie till andra områden, som mest lämpliga ställe för nytt centrum, torgplats eller ny busstation. AHP och FAHP är två metoder som bygger på varandra och är därav rätt lika. Resultatet skulle kunna bli annorlunda om AHP eller FAHP testas mot tex ordered weighted averaging (OWA) eller någon annan MKA metod. I framtida studier skulle den vanliga FAHP metoden, det vill säga när den inte har av suddats för att mer tydligt se intervallerna som skapas av metoden.
Referenser
Arentze, T.A, Borgers, A.W.J, Ma, L, Timmermans, H.J.P. (2009) An agent-based heuristic method for generating land-use plans in urban planning. Environment and
Planning B: Planning and Design 2010, 37 (3), 463–482.
https:/doi.org/10.1068/b35050
Blekou, A. (2018) Assessing the walking access to bus stops in Umeå urban area and the relationship with the socio-economic characteristics. [Magisterexamen, Umeå universitet]. DiVA.
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1216595/FULLTEXT01.pdf
Bouyssou, D. (2001) Outranking methods. In F.A. Christodoulos & P.M. Panos (Eds.), Encyclopedia of Optimization, Volym 1(pp. 249-255)
Boverket (2018). Översiktsplanen. Hämtad den: 2020-01-12 från:
https:/www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/.
Burian, J., Stachova, M., & Vondrakova, A. (2018). Land suitability assessment of the Olomouc region: an application of an Urban Planner model. Journal of Maps,14 (1). https:/doi.org/10.1080/17445647.2018.1493407.
Chen, Y., Yu, J., & Khan, S. (2010) Spatial sensitivity analysis of multi-criteria weights in GIS-based land suitability evaluation. Environmental Modelling and Software, 25(12), 1582–1591. https:/doi.org/10.1016/j.envsoft.2010.06.001
Criado, M., Martinez-Grana, A., Santos-Francés, F., Veleda, S., Zazo, C. (2017). Multicriteria Analyses of Urban Planning for City Expansion: A Case Study of Zamora, Spain Sustainability: 2017, 9(10), 1850;
https:/doi.org/10.3390/su9101850.
Forman, E.H, och Gass, S.I (2001) The Analytic Hierarchy Process—An Exposition. Operations Research.49(4)
https:/doi.org/10.1287/opre.49.4.469.11231
Hopkins, L.D. (1977) Methods for Generating Land Suitablilty Maps: A
Comparative Evaluation. Journal of the American Institute of Planners. 43(4), 386–400. https:/doi.org/10.1080/01944367708977903.
Jankowski, P. (1995) Integrating geographical information systems and multiple criteria decision-making methods. International Journal of Geographical
Information Systems, 9(3), 251-273.
Klir, G.J, och Yuan, B. (1995) Fuzzy sets and fuzzy logic: Theory and Applications. Prentice Hall PTR.
Köksalan, M., Wallenius, J., Zionts, S. (2011) Muliple Criteria Decision Making: from early history to the 21th century. World Scientific Publishing Co. Pte.Ltd. Köksalan, M., Wallenius, J., Zionts, S. (2013) An early history of multiple criteria decision making. Journal of Multi-Criteria Decision Analysis: Optimization, Learning and
Decision Support. 20(1-2), 87-94. https:/doi.org/10.1002/mcda.1481
Madurika, H.K.G.M., och Hemakumara, G.P.T.S. (2017) Gis Based Analysis for Suitability Location Finding in The Residential Development Areas of Greater Matara Region. International Journal of Scientific & Technology Research, 6(02), 96-105.
Malczewski, J. (2004) GIS-based land-use suitability analysis: a critical overview.
Progress in Planning. 62(1), 3–65. https:/doi.org/10.1016/j.progress.2003.09.002.
Nordanstigs Kommun (2018) Översiktsplan 2035.Hämtad den: 2020-01-20 från: https://nordanstig.se/download/18.127bc08f1656a9ce11a4d802/153536926934 1/Samradsforsl ag-Oversiktsplan-2035.pdf.
Nordanstig Kommun (u.å) Skolskjuts. Hämtad 2020-04-04 från:
https://nordanstig.se/startsida/sidor/barn-och-utbildning/skolskjuts.html Nordman, S & Ädling, M. (2018) Lokalisering av en högstadieskola i en småstad.
[Examensarbete, Högskolan i Gävle]. DiVA. http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:1239321/FULLTEXT01.pdf Plan- och bygglag (SFS 2010:900)
Finansdepartementet.https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan-ochbygglag-2010900_sfs-2010-900.
Rodriguez-López, C., Salas-Fariña, Z.M., Villa-González, E., Borges-Cosic, M., Herrador-Colmenero, M., Medina-Cassaubón, J., Ortega, F.B., och Chillón, P. (2017) The threshold distance associated with walking from home to school. Health
Education & Behavior, Society for Public Health Education. 44(6), 1–10.
https:/doi.org/ 10.1177/1090198116688429
Ruan, Z., Li, C., och Wu, A. (2019) A New Risk Assessment Model for
Underground Mine Water Inrush Based on AHP and D–S Evidence Theory. Mine
Water Environ 38, 488–496 (2019). https:/doi.org/10.1007/s10230-018-00575-0
Saaty, T.L. (1982) The Analytic Hierarchy Process: A New Approach to Deal with Fuzziness in Architecture. Architectural Science Review 3, 64-69 (2011).
https://doi.org/10.1080/00038628.1982.9696499
Saaty, T. L. (2008). Decision making with the analytic hierarchy process. International Journal of Services Sciences, 1(1), 83.
https://doi.org/10.1504/IJSSCI.2008.017590
Saaty, T.L., och Tran, L.T. (2007) On the invalidity of fuzzifying numerical judgments in the Analytic Hierarchy Process. Mathematical and Computer Modelling, 46 (2007) sid:962–975. https://doi.org/10.1016/j.mcm.2007.03.022
SCB (2015) Kommuner i siffror. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2132®ion2=2281. SCB (2018). Antal pendlare per län och kommun. Hämtad från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och- arbetstider/registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-rams/pong/tabell-och-diagram/antal-pendlare-per-lan-och-kommun-2018/
SCB (2019) Kommuner i siffror. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2132®ion2= Sveriges Kommun och Landsting (2017) Från A till ÖP. Hämtad från: https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/fran-a-till-op.html.
Stockholms stad (u.å.) Skolskjuts. Hämtad 2020-04-04 från:
https://leverantor.stockholm/fristaende-forskola-skola/grundskola/skolskjuts-grundskola/
Sveriges geologiska undersökning (2020) Morän spår av inlandsisen. Hämtad 2020-04-04 från:
https://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-nutid/inlandsisen/moran-spar-av-inlandsisen/
Trafikverket (2009) Kollektivtrafik som norm. Hämtad 2020-04-04
från:https://www.trafikverket.se/contentassets/14ba8be4894441c38f65ff466fd27 7de/kollektivtrafik_som_norm.pdf.
Trafikverket (2012) Vägar och gators utformning-Begrepp och grundvärden. Hämtad 2020-04-04, från:
https://www.trafikverket.se/contentassets/18ab6d1957f04fa49039b11998c7c016 /hela_begrepp_o_grundvarden_rev.pdf.
United Nations Sustainable Development Action 2015 (u.å) Cities.Hämtad 2020-09-20, från https://www.un.org/sustainabledevelopment/cities/
Van Laarhoven,P.J.M och Pedrycz,W (1983) Fuzzy sets and systems. Delft
University of Technology, Delft, Netherlands. 11(1-3), 229–241.
https:/doi.org/10.1016/S0165-0114(83)80082-7
Wind, Y & Saaty, T.L. (1980) Marketing Applications of the Analytic Hierarchy Process. Management Science. 26(7), 641–745.
https://doi.org/10.1287/mnsc.26.7.641
X-trafik AB (2020) X-trafik AB. https://xtrafik.se/
Zadeh, L.A (1965) Fuzzy sets. Information and Control. 8(3), 338–353. https://doi.org/10.1016/S0019-9958(65)90241-X
Appendix A
Figur 1. Sammanlagd Faktorkarta Respondent 1 vid Fuzzy-AHP metoden.
Appendix B
Enkät: Vilka är de viktigaste faktorerna vid bostadsplanering?
Rangordna dessa från 1 till 10, där 1 är viktigast och 10 minst viktig. Detta baserat på din åsikt när det gäller bostadsplanering.
Faktorer Rangordning
Närhet till skola (Inom 4000 m)
Avstånd från större väg/järnväg (minst 30 m ifrån) Närhet till kollektivtrafik (Inom 400 m)
Närhet till centrum (Inom 2000 m)
Närhet till parkytor/fritidsliv (Inom 1000 m) Jordarter (Stabil jordart eller berggrund)
Närhet till service (Affärer, Bibliotek m.m. Inom 2000 m Närhet till återvinningsstationer. (Inom 500 m)
Närhet till vård och omsorg. (Inom 3000 m) Lutning. (Ej större lutning än 7 %)
När du rangordnat dessa faktorer skickar du tillbaka detta dokument med din ifyllda rangordning och svaren på följande frågor:
- Motivera varför du valde just den faktorn som den viktigaste? - Motivera även den näst viktigaste?
- Motivera varför den minst viktigaste faktorn hamnade sist?
- Saknar du någon eller några faktorer. Finns det någon faktor du anser vara mer viktig än de som är listade?
- Vad tyckte du om denna enkät?
Tack för ditt deltagande! Mvh