Studien fastställer att Internet of Things har en stark koppling till hållbarhet samt till att göra Stockholm till en smartare stad. Resultatet för studien grundar sig till stor del i de utvalda respondenternas svar och expertis som tillsammans med de utvalda teorier och tidigare forskning har format studien och skapat resultatet.
Vårt metodval, kvalitativa expertintervjuer, har fungerat bra för studien men att endast genomföra tre stycken intervjuer kan anses något smalt, ensidig och inte så omfattande. Man skall också ha i åtanke att inga intervjuer genomförts med någon typ av kritiker eller
motståndare till Internet of Things eller till hållbarhet. Vi har också enbart valt att intervjua personer som idag på olika sätt arbetar med IoT och hållbarhet samt som har en positiv grundinställning till den nya tekniken och Stockholms utveckling i takt med den. Då den här studien varit begränsad till ett visst omfång och tidsåtgång beslutades dock att genomföra studien på detta sätt. Vi anser att studien på detta sätt genomförts med sakkunniga personer via de utvalda respondenterna.
Vi är också fullt medvetna om efter genomgången studie att Internet of Things inte heller är svaret på jordens alla miljöproblem och utmaningar, det är flera faktorer som skapar
hållbarhet och som utvecklar en stad. Men genom den här studien vill vi argumentera för att Internet of Things har en stor inverkan till att skapa förbättring och ökad hållbarhet genom att IoT bidrar till att göra Stockholm smartare.
8.1 Utveckling av denna studie
Det finns oändligt mycket mer som har potential till att genomgå en djupare forskning inom vårt valda ämne. Som tidigare nämnt är begreppet smart stad ett ungt begrepp samt att IoT
fortfarande är teknik som utvecklas i mycket hög takt och som successivt mer och mer implementeras i våra hem och i våra samhällen.
Något som vi tidigare redan nämnt är också hur den här studien hade kunnat läggas upp på ett annorlunda sätt, exempelvis genom att intervjua fler personer eller genom att jämföra
Stockholm som smart stad med andra städer i världen.
Käll- och litteraturförteckning
Bildkällor Figur 1:
Statista (2018). Internet of Things (IoT) connected devices installed base worldwide from 2015 to 2025 (in billions). [bild].
https://www.statista.com/statistics/471264/iot-number-of-connected-devices-worldwide/
[2018-11-18]
Tryckta källor
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3., [rev.] uppl.). Stockholm: Liber.
Carlsson (2005) Kvalitativ metod - en introduktion. I Larsson, S. & Lilja, J. & Mannheimer, K. (red) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Castells, M. (1989). The Informational City: Information Technology, Economic Restructuring, and the Urban-Regional Process. Oxford: Basil Blackwell
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur Akademisk.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun - Tekniker och genomförande. Malmö:
Studentlitteratur.
Gulliksson, H. (2015). Hållbarhetens Karaktär. Umeå Universitet.
Lantz, A. (2013). Intervju-metodik. Lund: Studentlitteratur, ss. 135.
Picon, A. (2015). Smart Cities: A Spatialised Intelligence. West Sussex: Wiley.
Sundström, T. (2016). Internet of Things: en guide till sakernas internet. Stockholm:
Internetstiftelsen i Sverige, IIS.
Digitala källor
Anand, S., Sen, A. (2000). Human Development and Economic Sustainability. Science Direct. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305750X00000711
Carvalho, N., Chaim, O., Cazarini E. & Gerolamo, M. (2018). Manufacturing in the fourth industrial revolution: A positive prospect in Sustainable Manufacturing. University of São Paulo. Science Direct.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351978918302105
Eremia, M., Toma, L. & Sanduleac, M. (2017). “The smart city concept in the 21st century”.
Academy of Technical Sciences of Romania, Bucharest. Science Direct.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877705817309402
Forbes (2018). The 4th industrial revolution is here - are you ready?
https://www.forbes.com/sites/bernardmarr/2018/08/13/the-4th-industrial-revolution-is-here-are-you-ready/ [2018-11-25]
Genç, R. (2017). The importance of communication in Sustainability & Sustainable strategies. Turkish-German University, Istanbul. Science Direct.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351978917300719
IoT Sverige (2018). IoT för innovativ samhällsutveckling.
https://iotsverige.se/ [2018-11-14]
Digital utmaning (u.å). Digitaliseringen är på riktigt!
https://www.itot.se/app/uploads/sites/2/imported/Digital-Utmaning-WEBBVERSION.pdf [2018-11-14]
Landt, J. (2005). The history of RFID. IEEE Potentials.
https://ieeexplore.ieee.org/abstract/document/1549751
Liu, L. (2018). IoT and A Sustanable City. Huzhou University, Zhejiang, China. Science Direct. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1876610218308932
Nationalencyklopedin (U.å.). Hållbar utveckling.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/hållbar-utveckling [2018-11-05]
Naturvårdsverket (2017). Lagar viktiga för att nå hållbar utveckling.
https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Naturvardsverkets-femtioariga-historia/14/ [2018-11-07]
Nazarko, L. (2017). Future-Oriented Technology Assessment. Bialystok University of Technology, Bialystok, Poland. Schience Direct.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877705817312808
Ny Teknik (2017). Sverige bäst på innovation i Skandinavien.
https://www.nyteknik.se/innovation/sverige-bast-pa-innovation-i-skandinavien-6848050 [2018- 11-20]
Psykologiguiden (2018). Psykologilexikon.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=selektivt%20urval [2018-12-02]
Regeringskansliet (2017). Smarta städer.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/smarta-stader/ [2018-11-06]
Smithsonian.com (2015). Kevin Ashton Describes “the Internet of Things”.
https://www.smithsonianmag.com/innovation/kevin-ashton-describes-the-internet-of-things-180953749/ [2018-11-07]
Smarta städer (2017). Vad är en smart stad?
https://smartastader.com/vadarensmartstad/ [2018-11-06]
Stockholms Stad (2017). Strategy for a smart and connected city.
https://international.stockholm.se/governance/smart-and-connected-city/strategy-for-a-smart-and-connected-city/ [2018-11-25]
Stockholms stad (2018). Våra samarbeten.
http://www.stockholm.se/OmStockholm/Smart-och-uppkopplad-stad/Vara-samarbeten/?kontakt=&acceptcookies=true [2018-11-18]
Stockholms stad (2018). Ett demokratiskt hållbart Stockholm.
http://www.stockholm.se/OmStockholm/Vision/Ett-demokratiskt-hallbart-Stockholm/
[2018-12-04]
United Nations (U.å.). Social Sustainability. https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/our-work/social [2018-11-07]
Volvo (2018). Volvo On Call - Gör vardagen lite mindre komplicerad.
https://www.volvocars.com/se/kop/teknik-och-tjanster/volvo-on-call [2018-11-15]
Rörliga källor:
YouTube (2016). City of Stockholm.
https://www.youtube.com/watch?time_continue=99&v=TpbbRwXjhL8 [2018-11-25]
YouTube (2017). Möt Stockholms stads nya digitala parkeringsautomater.
https://www.youtube.com/watch?time_continue=31&v=Ks1Doqngqp0 [2018-11-21]
Bilagor
Intervjuguide
1. Hur arbetar ni med Internet of Things idag?
2. Vilka anser du är de största utmaningarna gällande Internet of Things och hållbarhet?
3. Inom vilken sektor i samhället ligger det mest fokus på att utveckla och implementera Internet of Things just nu?
4. Vilken sektor finns det inte så mycket fokus på?
5. Vilken sektor ser ni som en svårighet att introducera och implementera Internet of Things på?
6. Hur ska ni uppnå målet att Stockholm ska bli världens smartaste stad år 2040?
7. På vilket sätt tror ni att arbetet mot att bli världens smartaste stad kommer generera ökad hållbarhet inom de fyra segmenten socialt, ekonomiskt, demokratiskt och ekologiskt?
Transkribering av intervju- Peter Ottsjö, Ny Teknik. 2018-11-20
S: Vi skriver ett arbete om IOT och fokus hållbarhet – infallsvinkeln är Stockholm stad. Hur arbetar ni med Internet of Things idag?
P: Jag är tech-reporter så IOT kommer in där men det kommer också in i det som vi
traditionellt sätt har kallat automation på Ny Teknik som handlar mer om IOT för industriella tillämpningar. Men IoT är ju tex också smarta högtalare som precis har kommit till Sverige med svenska assistenter och då är det väldigt nära mitt område och någonting som jag skriver mycket om. Man kan dela upp det och vi går nu mot, det finns fem områden; personlig IoT (hudnära teknik som samlar in information om oss som individer), till det smarta hemmet där den tekniken vi har som vi bär på oss till exempel, telefoner, klockor osv. Det blir en del av det smarta hemmet där man kanske har lampor och lås och olika prylar för säkerhet till när man lämnar hemmet och går ut och sätter sig i bilen. Bilen kommer att vara smart och samla in ytterligare data om oss till att vi åker från det smarta hemmet i den smarta bilen till den smarta staden. Där man har, Stockholm är ett bra exempel för de jobbar ganska mycket med det. Det är många andra städer som gör det också. För att ställa om. Man kanske jobbar på ett industriföretag eller egentligen vilket företag som helst nuförtiden men det kanske kommer att märkas först i olika typer av industrier där man använder allehanda sensorer för att mäta saker
för att kunna lära sig vad man skulle kunna förbättra och effektivisera. Det är väl paraply och översiktsbilden av IOT hur jag ser det.
S: Vilka anser du är de största utmaningarna gällande Internet of Things och hållbarhet?
P: Att få det att fungera är inte den största utmaningen, utan det handlar också om hur vi ska hantera de inom Stockholms stad, vem ska betala vad, hur får vi till nya betalningsstrukturer internt inom Stockholm eftersom att det är flera som delar på sensorer. Jag tror inte det finns några tekniska hinder utan det kan röra ganska mycket, alltifrån att den enskildes privatliv och integritet som ju helt klart kommer att vara en fortsätt fråga som kommer att pågå länge. Men vi kommer också att fortsätta att ge ifrån oss data därför att vi ersätter privatlivet i större utsträckning med bekvämlighet. Vi väljer det, varje gång det kommer ny teknik som är enkel att använda och som gör stor nytta så väljer vi i regel att bortse från privatlivet och väljer bekvämlighet i första hand. Det tror jag kommer fortsätta. GDPR är bra, överlag bra steg för att skydda vår information, men den diskussionen kommer pågå. Vad gäller industrier så börjar det ju mer bli, dels liksom det enskilda företagets behov av att skydda sin verksamhet men också en större fråga är ju helt klart – när vi bygger en smart infrastruktur så går den smarta infrastrukturen att manipulera och det har vi definitivt inte sett det sista av. I takt med att digitaliseringen blir mer och mer utbredd och rotad i vårt samhälle ökar kommunikationen mellan olika parter inom samhället men också internationellt. Det här i sin tur skapar nya arbetsmöjligheter och nya marknader. Vi har redan och vi kommer i ännu större utsträckning bygga en värld som helt och hållet är beroende av internet. Och IoT kommer bara påskynda eller göra det samhället ännu mer sårbart. Det är också en fråga som kommer att vara fortsatt aktuell i många år framöver.
S: Inom vilken sektor i samhället ligger det mest fokus på att utveckla och implementera Internet of Things just nu?
P: Utvecklingspotentialen är enorm för många olika typer av industrier men också för städer och för den enskilde medborgaren. Grejen är att IoT har än så länge, man kan göra väldigt mycket med IOT så som det är idag men med 5G så blir möjligheterna mycket större. Därför att du kan mäta mycket mer än vad du kan mäta idag och när du kan mäta mer så kan du snabbare göra beräkningar på den data så kan du också få en bättre insyn i en verksamhet. Ett
företag som är bra på det här och som är väldigt tidiga med det här och som dessutom är lätta att snacka med är Boliden som jag har skrivit om också. Hur de kopplar upp sina gruvor.
S: Vilken sektor finns det inte så mycket fokus på?
P: Den frågan är rätt så svår att svara på, då den digitala utvecklingen fokuserar på hela staden. Däremot väljer man att fokusera på det område som är i mest behov för tillfället och arbetar med de för att sedan arbeta vidare på nästa område. Man fokuserar på att utveckla på både samhällsnivå och privatnivå, men olika områden åt gången.
S: Vilken sektor ser ni som en svårighet att introducera och implementera Internet of Things på?
P: Jag tror att det beror på vem som är användare så att säga. Om användaren är en
privatperson så går det tillbaka till det jag sa tidigare om att så länge en teknik är bra, enkel och använda och ger bekvämlighet så kommer vi den till oss. Är den inte det så kommer vi inte börja använda den. Jag tror att de som gör tekniken att visa varför den är bra. Har man utvecklat den och designat den bra så kommer folk att börja använda den. Som exemplet jag sa med Boliden att hela gruvindustrin rusar åt det hållet att börja använda IoT men det gör också alla andra företag också. Det har blivit så att de flesta bolag känner till idag att om de inte digitaliserar sig och inte hakar på digitaliseringen så kommer de inte finnas kvar. Och för de flesta bolag innebär det att ställa om och att vara IOT-drivna. Från individen, till hemmet, till bilen, till staden till industrin – allt det där börjar mer och mer glida samman. Och det går inte heller, när man ska betänka IOT, att bortse från Artificiell Intelligens därför att de är jättenära kopplade till varandra. Det är ingen idé att ha en sensor som står och mäter
någonting utan att använda den datan till någonting. Det är helt poänglöst. Du behöver också maskininlärning för att lära dig någonting av datan.
S: Hur ska ni uppnå målet att Stockholm ska bli världens smartaste stad år 2040?
P: Målet att bli världens smartaste stad år 2040 är rätt så diffust. Enligt mig kommer den digitala utvecklingen aldrig sluta växa så hur vet vi när vi är i mål? Jag tror däremot att den viktigaste punkten för IoTs utveckling är hållbarhet och det innebär ju flera olika faktorer, såsom ekologiskt, ekonomiskt, demokratiskt och socialt.
S: På vilket sätt tror ni att arbetet mot att bli världens smartaste stad kommer generera ökad hållbarhet inom de fyra segmenten socialt, ekonomiskt, demokratiskt och ekologiskt?
P: Ja, en enkel fördel med IOT är att, till exempel om vi tar Boliden som exempel. De har folk som rör sig nere i gruvorna, tidigare så hade man ingen riktig koll på vart folk befann sig vid en viss tidpunkt. Man kunde ha en uppskattning om vart folk var någonstans i gruvan men idag så vet man med ganska stor precision var varje enskild medarbetare befinner sig nere i gruvan. Det betyder att då kan man välja och styra fläktarna som måste gå där nere. Och Boliden har gjort enorma besparingar bara på det – att de kan bestämma här är det si och så många människor på den här platsen i gruvan – då ska fläktarna gå på alla andra ställen kan vi stänga av de nu. Tidigare så lät man fläktarna gå hela tiden på alla ställen samtidigt. Det är lilla exemplet har betytt mycket för Boliden – de har sparat jättemycket pengar utan att riskera medarbetarnas hälsa. Den har snarare blivit bättre eftersom de nu kan tillsätta exakt rätt
mängd luft där det behövs. Det exemplet kan du ta så fort du lär dig saker, så fort du sätter sensorer på saker och ting och använder den informationen du samlar in för att ge den typen av insikter så kan du börja spara pengar. När det gäller det sociala är det lite svårare att se men man kan ju absolut föreställa sig att om i till exempel har ett smart transportsystem och smart logistiksystem i en stad som Stockholm så att du kan anpassa trafiken så att du slipper trafikstockningar till exempel så kommer du få en renare miljö. Och om det kommer att gå mot, och det gör det väldigt snabbt, men det som hindrar just nu är lagar och regler, är självkörande fordon. Om vi har självkörande fordon i städer så behöver vi bygga färre
parkeringsplatser och då kan vi använda de parkeringsplatserna till ytor för människor istället för maskiner. Men det är också därför jag skrev till er att det här är en sån enorm fråga så att man kan gå in på enskilda användarfall och dra de hur långt som helst egentligen. Men hållbarhetfokuset är bra för att det finns enorma möjligheter att bygga en mer hållbar värld när vi lär oss förstå hur vi kan använda vår energi på ett smartare sätt.
S: Det var alla frågor vi hade – tusen tack för din input och all din kunskap!
P: Tack själva! Tveka inte att höra av er igen om ni har fler frågor och lycka till!
Transkribering av intervju- Gunnar Björkman, Stockholms stad. 2018-12-06
N: Vi skriver ett arbete om IOT och fokus hållbarhet – infallsvinkeln är Stockholm stad. Hur arbetar ni med Internet of Things idag?
G: Jag är innovationsdirektör på Stockholms stad och jobbar på en strategisknivå, direkt under statsdirektören. Vi har ju en innovationsstrategi, en vision och en strategi på en smart
uppkopplad stad då. Min roll är att i samverkan med akademin och näringslivet ta reda på vilken kunskap som finns där för att de ska hjälpa oss att utveckla staden idag och för framtiden.
N: Vilka anser du är de största utmaningarna gällande Internet of Things och hållbarhet?
G: Utmaningen för utvecklingen i Stockholms stad är urbaniseringen, globaliseringen, åldrande befolkning och klimatutmaningarna. Vi klarar inte att lösa våra utmaningar själv, utan vi måste bli bättre på att samarbeta med näringsakademin, civilsamhälle och andra aktörer för att lösa det här tillsammans. Alla måste ha ett öppet sinne för att utvecklingen ska fortsätta. Det är som vanligt att folk vill ha sänkta skatter men ökade förmåner. Men precis som att IoT genomsyrar olika branscher och segment i samhället krävs ett gränsöverskridande samarbete med näringslivet. Sedan kan den digitala utvecklingen anses som komplicerad, då oftast äldre människor är rädda att förlita sig på elektricitet, gällande strömavbrott, men det är inte så troligt att det blir strömavbrott och om det blir det så varar det för en kortare stund och kommer inte påverka samhället så mycket.
N: Vilken sektor ser ni som en svårighet att introducera och implementera Internet of Things på?
G: Första utmaningen är att man kan t.ex. ha uppkopplade papperskorgar eller träd, men ska de kunnas skalas och spridas så måste man ha digitala plattformar som ser likadana ut. Testar du en smart soptunna i Stockholm ska du kunna koppla upp den och göra samma lösning i hela världen, och det kostar väldigt mycket pengar. Det andra utmaningen är standarder och strukturer, det ska se likadant ut runt om i landet, vilket man måste ha för att de ska fungera och så ser det inte ut idag. Enligt mig så är den viktigaste utmaningen är omsorgssektorn, där
det finns oerhört mycket att göra men där det inte finns riktigt resurser och kraft att göra något.
N: Vilken sektor finns det inte så mycket fokus på?
G: Varje bolag har ett ansvar utifrån deras uppdrag vad som kan göras och vad som är viktigt att titta på. Sen gör man det väldigt olika och där ser man att vissa har kommit mycket längre än andra och då handlar det återigen om ledarskap.
N: Inom vilken sektor i samhället ligger det mest fokus på att utveckla och implementera Internet of Things just nu?
G: Vi fokuserar främst på fyra olika saker, rent vatten, bättre liv för äldre, lika digitala villkor för alla och öka framkomligheten i en globalstad på ett klimatsmartsätt. Rent vatten är till exempel en fundamental grundsten för alla städer. Det underlättar väldigt mycket att använda högteknologiska verktyg för att hålla koll på Stockholms kvalitet på vatten. Här kan IoT verkligen vara ett avgörande hjälpmedel som har en direkt påverkan på alla invånare. Jag menar att verktyg i den här kalibern ger staden också förutsättningar att ligga i framkant och det här visar på hur tekniskt sammanbundet samhället har blivit, vi lever redan i framtiden!
N: Hur ska ni uppnå målet att Stockholm ska bli världens smartaste stad år 2040?
G: Ja, det är väldigt diffust, vad en smart stad är?
N: Ja precis, men tror du att de målet är uppnåbart?
G: Vi har ju självklart ett mål, att vi ska bli en smart stad som fokuserar på hållbarheten och då menar vi ekonomisk, ekologisk, demokratisk och social hållbarhet. De samverkar för om du t.ex. inte får ihop den sociala hållbarheten kommer du inte ha råd att satsa på den
ekologiska hållbarheten. För att uppnå detta mål måste vi fokusera på alla
hållbarhetsperspektiven, för att vi ska få det att fungera. Sen så är det så här, en vision är en vision, vi siktar på månen och når vi trädtopparna blir det bra. Man måste sikta på månen för att komma långt. Jag hävdar att vi är på väg till att bli en smart stad på många områden, men
hållbarhetsperspektiven, för att vi ska få det att fungera. Sen så är det så här, en vision är en vision, vi siktar på månen och når vi trädtopparna blir det bra. Man måste sikta på månen för att komma långt. Jag hävdar att vi är på väg till att bli en smart stad på många områden, men