Finansiering

Ett tema som uppmärksammades i varje intervju är frågan om finansieringen för Internet of Things och att göra Stockholm till en smartare stad. Det vill säga oklarheter vem som ska finansiera projekten inom Stockholm stad. Som tidigare nämnts så kan den digitala utvecklingen vara dyr och staden behöver därför ha resurser och en tydlig strategi för att utvecklingen ska fortgå. Det här är något Peter Ottsjö nämner i sin intervju:

- “Att få det att fungera är inte den största utmaningen, utan det handlar också om hur vi ska hantera de inom Stockholms stad, vem ska betala vad, hur får vi till nya

betalningsstrukturer internt inom Stockholm eftersom att det är flera som delar på sensorer.” - Peter Ottsjö

Gunnar instämmer i ovanstående citat:

- ”Det är som vanligt att folk vill ha sänkta skatter men ökade förmåner. Men precis som att IoT genomsyrar olika branscher och segment i samhället krävs ett

gränsöverskridande samarbete med näringslivet.” - Gunnar Björkman

Respondenternas svar kan man koppla samman med Picons teori om hur det växer fram svårigheter när samhället blir mer digitalt. Picon menar på att den digitala utvecklingen kommer leda till ekonomiska svårigheter, då det blir dyrt och det kan uppstå konflikter om den finansierade uppdelningen. Eftersom att denna digitala process behöver bra resurser menar Picon på att man främst fokuserar på att utveckla de större städerna i landet, då de oftast finns större kapital där. Resultatet av att främst satsa pengar på de större städerna kommer leda till större klyftor i landet. Det vill säga att utvecklingen kommer ske i olika utsträckning i större gentemot mindre städer vilket leder till att samhällen ser olika ut beroende på vart man befinner sig i landet.

Trots finansiella svårigheter är målet med ny teknik att Stockholm kommer gynnas genom att bli en smartare stad. Tanken är att smarta städer leder till ett mer effektivt samhälle, vilket enligt våra respondenter kommer innebära ekonomiska fördelar. Ett exempel som Claes Johannesson berätta om är:

- ”Om man till exempel använder sig utav sensorer för att se hur mycket salt man skulle sprida ut på vägarna, så ser man på en gång att det skulle gynna sig ekonomiskt att inte sprida ut för mycket salt och även bli en miljövinst av att bara lägga ut lagom.” - Claes Johannesson

Förtydligat menar Claes att Internet of Things kommer hjälpa Stockholm att bli ett mer hållbart samhälle inom flera sektioner. Exemplet med vinterväghållningen har har ekonomiska och ekologiska fördelar. Som tidigare nämnt under stycket med temat digitalisering kan nya implementeringar initialt vara kostsamma men ha flera hållbara fördelar över tid.

Manuel Castell menar i sina teorier om nätverkssamhället att när fler saker blir uppkopplade till internet är det möjligt att mäta data tydligt och undvika svinn. Det går helt enkelt att

använda stadens resurser effektivare och smartare vilket kommer resultera i att staden sparar pengar, precis som Claes Johannesson nämnde i exemplet med saltspridning.

Sammanfattningsvis är det det möjligt att dra slutsatsen att ny teknik i form av Internet of Things och arbetet för att göra Stockholm till en smartare stad är ett kostsamt projekt men problematiken ligger också till stor del i strategi och ledarskap. Det är också möjligt att utläsa att trots att projektet har en kostsam start är möjligheterna till goda och hållbara resultat stora.

Via temat finansiering har vi nu argumenterat för att IoT kan skapa ökad hållbarhet i Stockholm samt att staden aktivt arbetar för att bli en smartare stad dels via ny innovation men också genom det faktum att staden väljer att lägga delar av sin budget på ny teknik, IoT och att göra Stockholm smartare.

6.4 Hållbarhet

Slutligen kommer temat hållbarhet att analyseras vilket är ett tema som studien bygger på och genomsyrar de tidigare tre redan analyserade teman. De intervjuade personerna samt tidigare forskning tyder på att IoT och smarta städer medför hållbarhet i alla led. Respondenterna har varit tydliga med att lyfta hur hållbarhet är ett sammanlänkat begrepp där det är svårt att enbart arbeta med en del hållbarhet utan att samtidigt involvera alla delar; ekonomisk-, ekologisk-, socialt- och demokratisk hållbarhet.

När respondenterna blev intervjuade och fick frågan ”Hur ska ni uppnå målet att Stockholm ska bli världens smartaste stad år 2040?”, svarade de så här:

- ”För att uppnå målet har vi en strategi som ligger till grund för det här arbetet, den bygger på den hållbarhetsvisionen som Stockholms stad antog för några år sen, en vision där det ska vara ekonomiskt hållbart, ekologiskt hållbart, socialt hållbart och demokratiskt hållbart. Så hållbarhetstanken är grunden för hela arbetet.”- Claes Johannesson

- “Vi har ju självklart ett mål, att vi ska bli en smart stad som fokuserar på hållbarheten och då menar vi ekonomisk, ekologisk, demokratisk och social hållbarhet. De

samverkar för om du t.ex. inte får ihop den sociala hållbarheten kommer du inte ha råd att satsa på den ekologiska hållbarheten. För att uppnå detta mål måste vi

fokusera på alla hållbarhetsperspektiven, för att vi ska få det att fungera. Sen så är det

så här, en vision är en vision, vi siktar på månen och når vi trädtopparna blir det bra.

Man måste sikta på månen för att komma långt.”- Gunnar Björkman

- “Målet att bli världens smartaste stad år 2040 är rätt så diffust. Enligt mig kommer den digitala utvecklingen aldrig sluta växa så hur vet vi när vi är i mål? Jag tror däremot att den viktigaste punkten för IoTs utveckling är hållbarhet och det innebär ju flera olika faktorer, såsom ekologiskt, ekonomiskt, demokratiskt och socialt.” - Peter Ottsjö

Här fastställer respondenterna att hållbarhet är nyckelordet för den digitala utvecklingen.

När man ser till Castells teori, menar han också att alla delar inom hållbarhet är

sammanlänkade. Ett exempel är konsumtion då det idag är möjligt att mäta insamlade data och därefter justera produktionen efter konsumtionen och därigenom kunna minska svinn. Det här resulterar i ett ekologiskt och ekonomiskt resultat då man inte slösar på samhällets

resurser lika mycket. Det här exemplet visar just hur man ofta arbetar med flera aspekter av hållbarhet samtidigt.

Däremot menar Picon att det nya digitala samhället är sårbart om det exempelvis skulle bli strömavbrott. Det gör det problematiskt, enligt Picon, att fler och fler verktyg blir digitala och beroende av ström. Utan ström blir det därför inte möjligt att analysera konsumtionsmönster i ovanstående exempel. Detta är dock inget som våra respondenter håller med om, då de anser att ett sådant omfattande strömavbrott inte är realistiskt. Gunnar Björkman dementerar dock Picons oro över strömavbrott:

- “[...] det är inte så troligt att det blir strömavbrott och om det blir det så varar det för en kortare stund och kommer inte påverka samhället så mycket.” - Gunnar Björkman

Vi kan nu konstatera att IoT skapar ökad hållbarhet i Stockholm samt att Stockholm på flera sätt arbetar för att bli en smartare stad.