Syftet med studien var att utifrån ett åldersperspektiv med inriktning på gruppen äldre undersöka hur Umeå och Härnösands förvaltningsrätt resonerar kring beviljade LVM-domar från år 2019. För att besvara syftet utformades två frågeställningar varav den första ämnade att se förvaltningsrättens argument i LVM-domarna utifrån ett åldersperspektiv. Resultatet i studien visar att förvaltningsrätten har åldersspecifika argument för de båda åldersgrupperna. Det argumenteras för att unga är sårbara och i behov av skydd för att deras framtid ska säkras och missbruket brytas.
Inom gruppen 60 år och äldre argumenterar förvaltningsrätten för skörhet i och med missbruket.
Det framhålls att äldre personer behöver stöd för att inte missbruket ska eskalera.
Den andra frågeställningen avsåg att undersöka eventuella skillnader och/eller likheter i förvaltningsrättens bedömningar för de olika åldersgrupperna. Skillnader som blivit tydliga är att äldre personer inte anses lika viktiga när det kommer till samhällsresurser i form av LVM-vård.
För äldre personer handlar bedömningarna till största del om missbruksrelaterade skador för stunden som behöver begränsas genom en avtrappning i missbrukets omfattning. Argumenten framförs i linje med att stabilisera äldre personers tillvaro genom att begränsa missbrukets omfattning. För de yngre argumenteras total nykterhet och ett tryggt liv för den framtid som kommer.
Sociala aspekter såsom sysselsättning och sociala relationer är något som inte är framträdande i förvaltningsrättens bedömningar för äldre individer, men är det mest centrala argumentet för den yngre gruppen. En skillnad som synliggjorts är att den yngre gruppen omfattas av skadeaspekter i betydligt högre utsträckning än den äldre gruppen. Specifika argument som rör psykisk ohälsa, såsom medveten överdosering. För den äldre gruppen tas inte psykisk ohälsa med i någon av LVM-bedömningarna, trots att det nämns att individen lider av psykisk ohälsa och har tagit en medveten överdos. Resultatet har även visat på likheter mellan grupperna. När det kommer till hälsoaspekter gör förvaltningsrätten liknande bedömningar oavsett ålder, missbruksproblematiken framhålls som en fara för samtliga individers hälsotillstånd. Argumentens karaktär ser olika ut inom grupperna och således finns likheter och skillnader inom hälsoaspekterna.
I Regeringsformen 1 kap 9§ fastställs att alla människor är lika mycket värda och ska behandlas likvärdigt inom svensk förvaltningsrätt. I enlighet med studiens resultat kan vi se att det inte uppfylls då skillnader görs baserat på ålder. Det behöver utformas utbildningar för yrkesverksamma beträffande äldre personer med missbruksproblematik. Samhällets föreställningar om äldre personer som en bortprioriterad grupp speglas naturligt i prioriteringar beträffande utbildningar. Avsaknaden av utbildning för äldre personer med missbruksproblematik tänker vi baseras på samhällets sociala konstruerade föreställningar om gruppen äldre. Föreställningar att äldre personer inte ska tas hänsyn till i lika stor utsträckning som yngre personer. Om specifik utbildning för yrkesverksamma inom missbruksvården för äldre personer utformas kommer det frambringa kunskap som motverkar sådana föreställningar. Kunskapen kan bidra till att bilden av äldre personer revideras, vilket är av betydelse för att de ska inkluderas snarare än exkluderas i LVM-processen.
32 Den tydligaste implikation som påvisats genom studien är att äldre personer till följd av LVM exkluderas från gedigen missbruksvård. Sedan LVM trädde i kraft i Sverige har det skett en demografisk förändring och människor lever längre idag. Förändringen i människans livslängd och samhällets utformning är något som den svenska tvångsvårdslagstiftningen bör ta hänsyn till.
Lagen är utformad efter hur samhället såg ut för 30 år sedan och det ter sig därför aktuellt att revidera och uppdatera LVM lagstiftningen. Lagen bör anpassas till dagens samhälle och människans livslängd för att begränsa exkludering av grupper baserat på faktorer som exempelvis ålder. I lagens nuvarande utformning ska alla åldersgrupper i teorin inkluderas, något som inte görs i praktiken. I dagsläget är personer 60 år och äldre den grupp som i lägst utsträckning bereds vård enligt LVM. Måhända lagen, men i det minsta rättspraxis, bör förändras för att ta hänsyn till och inkludera alla människor oavsett ålder i såväl teorin som praktiken.
Som LVM är utformad idag påtalas att skillnader ska göras mellan åldersgrupper. Det framhävs inte uttryckligen att någon grupp ska exkluderas. Enbart baserat på att LVM i sin nuvarande form framhäver skillnader beroende på ålder ser vi att det behövs en uppdatering. Genom att följa lagen och särskilja grupper har föreställningar skapats om hur samhället ska behandla och prioritera människor inom LVM-vården. Det går att anta att det här är en socialt konstruerad uppfattning baserat på styrdokument som LVM. Utifrån de skillnader som lagen påvisar har samhället genom social interaktion skapat en bild av äldre personer som en mindre betydelsefull grupp. Det har bidragit till att yrkesverksamma exkluderar gruppen äldre i LVM-processen. Det går givetvis inte att skuldbelägga de enskilda personerna som ligger bakom de studerade LVM-domarna för den sociala konstruktionen mot äldre, de har endast förhållit sig till lagen och rättspraxis. Lagen är 30 år gammal och så även de socialt konstruerade föreställningarna om äldre personer. Socialarbetare har en helhetsbild och överblick i LVM-processen. Med kraft av det anser vi att de kan bidra till det förändringsarbete vi ser är nödvändigt. Ett arbete som innebär att alla åldersgrupper ska inkluderas i den svenska tvångsvårdslagstiftningen för personer med missbruksproblematik.
Socialarbetare har möjligheten att lyfta de problematiska aspekter inom LVM som den här studien uppmärksammat. I och med att socialarbetare har helhetsbilden anser vi att de är den grupp som har bra förutsättningar att lyfta fram behovet av nödvändiga åtgärder såsom reviderad lagstiftning, bredare utbildning och ändrad rättspraxis.
Avslutningsvis vill vi poängtera att vi är medvetna om att yrkesverksamma inom socialtjänst och förvaltningsrätt följer rådande lagar och praxis som det är tänkt att de ska göra. Vi är övertygade om att de gör allt de kan för att hjälpa alla individer med missbruksproblematik i Sverige. För att uppnå målet att inkludera samtliga åldersgrupper på lika villkor finns det goda skäl att se över rådande lagstiftning och processen bakom LVM. Äldre personer med missbruksproblematik ska inkluderas i LVM-vården och därför bör ålderns betydelse i LVM-processen rannsakas. Genom den här studien lyfter vi fram ett åldersperspektiv inom LVM. Vi hoppas att studien kan bidra till att yrkesverksamma inom socialt arbete ställer sig mer kritiska till de socialt konstruerade föreställningarna om ålder, för att samtliga åldersgrupper ska inkluderas på lika villkor i LVM.
33 7.1 Vidare forskning
Sammantaget har den här studien bidragit till att vi uppmärksammat vad som kan betraktas som brister i missbruksvård gällande äldre människor. Bristerna framträder såväl i LVM-domar som förarbeten samt i utbildning och således kunskap. Vi har uppmärksammat att vidare forskning behövs inom området, dels gällande en granskning av lagen och hur den egentligen är utformad samt anpassad för att inkludera samtliga åldersgrupper. Resultatet visar att lagstiftningen i nuvarande form inte omfattar alla åldersgrupper på lika villkor. Studiens resultat tyder bland annat på att äldre personer inte omfattas i lika stor utsträckning som yngre personer av sociala aspekter i förvaltningsrättens bedömningar. Ytterligare en intressant aspekt att forska om är socialtjänstens process som leder, eller inte leder fram till en LVM-ansökan. Genom exempelvis intervjuer med socialarbetare hade bedömningar och beslut som tas i skedet innan LVM-processen kunnat undersökas. I den här studien har socialtjänstens förarbeten och bedömningar inte kunnat undersökas, då det går utanför studiens syfte. Vi tror att en sådan studie, utöver en undersökning av förvaltningsrättens bedömningar, hade kunnat bidra till en mer heltäckande bild av en LVM-process och dess problematik. Liknande intervjuer med domare och domstolsaktörer hade varit intressant och även det kunnat bidra till större förståelse för hela LVM-processen och besluten bakom LVM-domar.
Tidigare forskning påvisar en avsaknad av utbildning och kunskap kring missbruksproblematik hos äldre personer. Mot bakgrund av studien anser vi att en faktor till att äldre människor inte bereds vård enligt LVM i lika stor utsträckning till viss del handlar om inte tillräcklig uppdaterad kunskap, vilket därför blir av vikt för vidare forskning. Att äldre människor inte prioriteras i lika stor utsträckning som yngre personer inom missbruksvården är något vi uppmärksammat i tidigare forskning och det studerade datamaterialet. Den rådande prioriteringen ser vi grundas i ett ålderistiskt synsätt konstruerat av människor i samhället. Det leder till ett intresse och behov av att vidare forska om hur samhällets föreställningar ser ut gentemot äldre människor. Vi har i relation till den här studien upplevt att yngre människor anses mer värdefulla än äldre människor, en föreställning som behöver förändras. Vidare forskning tror vi skulle hjälpa äldre människor att bli mer inkluderade i samhällets resurser. För att få en inblick i och större förståelse för missbruksproblematik hos äldre personer och deras uppfattning om insatser, stöd och hjälp skulle vidare forskning om deras upplevelser vara intressant. Det skulle bidra till en djupare förståelse och medvetenhet för hur de själva upplever samhällets resurser och insatser inom missbruksvården, samt vad de har för behov av stöd.
Referenslista
Andersson, L. (2012). Ålderism. Lund: Studentlitteratur.
Alfvengren, Å. (2014). Socialtjänstens ansvar för vuxna missbrukare. I E. Eneroth (red.), Juridik för socialt arbete. (2. uppl. s.157–179). Malmö: Gleerup.
Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori – för psykologi och andra beteendevetenskaper. (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Börjeson, B. (2012). Förstå socialt arbete. (2., [uppdaterade och utök.] uppl.). Malmö: Liber.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningar. (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019
(CAN rapport 180). Hämtad 2020-02-13 från
https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-180-drogutvecklingen-i-sverige-2019.pdf
Derry, A. D. (2000). Substances use in older adults: Review of current assessment, treatment and service provision. Journal of Substance Use, 5(3): 252–262.
Doron, I., Numhauser-Henning, A., Spanier, B., Georgantzi, N., & Mantovani E. (2018). Ageism and Anti-Ageism in the Legal System: A Review of Key Themes. I L. Ayalon & C. Tesch-Römer (red.), Contemporary Perspectives on Ageism. (s. 303–320). Cham: Springer International Publishing.
Ekendahl, M. (2011). Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring? Nordisk Alkohol- Og Narkotikatidsskrift (Nat), 28(4), 297–319.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Alkoholkonsumtion i befolkningen. Hämtad 2020-02-12, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/alkohol/alkoholkonsumtion/
Gunnarsson, E., & Karlsson, L.B. (2018). ”Vi möter de ofrivilliga” – socialsekreterare om äldre personer med missbruksproblem. Socialvetenskaplig Tidskrift, 25(2), 141–157.
Heikkinen, S., & Krekula, C. (2008). Ålderism - ett fruktbart begrepp? Sociologisk Forskning, 45(2), 18–34.
Hsieh, H.F. & Shannon, S.E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288.
Javdani, S., Sadeh, N., & Verona, E. (2011). Gendered Social Forces - A Review of the Impact of Institutionalized Factors on Women and Girls’ Criminal Justice Trajectories. Psychology, Public Policy, and Law, 17(2), 161–211.
Jemberie, W. B., Padyab, M., Snellman, F., & Lundgren, L. (2020). A multidimensional Latent Class Analysis of harmful alcohol use among older adults: Subtypes within the Swedish addiction severity index registry. Journal of Addiction Medicine, 00(00), 1–11.
Johnson, B., Richert, T. & Svensson, B. (2017). Alkohol- och narkotikaproblem. Lund:
Studentlitteratur.
Kalman, H., & Lövgren, V. (2012). Etik i forskning och etiska dilemman. I H. Kalman., & V.
Lövgren (red.), Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. (s.7-20). Malmö:
Gleerups.
Krekula, C. (2009). Age coding: On age-based practices of distinction. International Journal Of Ageing And Later Life, 4(2), 7–31.
Krekula, C., Nikander, P., & Wilińska, M. (2018). Multiple Marginalizations Based on Age:
Gendered Ageism and Beyond. I L. Ayalon & C. Tesch-Römer (red.). Contemporary Perspectives on Ageism. (s. 33–50). Cham: Springer International Publishing.
Nationalencyklopedin. (2019). Missbruk. Hämtad 2020-02-20 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/missbruk
O'Connell, H., Chin, A., Cunningham, C., & Lawlor, B. (2003). Alcohol use disorders in elderly people–redefining an age old problem in old age. BMJ, 327(7416), 664–667.
Palm, J. (2009). “Man Får Inte Supa Ihjäl Sig Enligt Svensk Lagstiftning!”: Svenska socialarbetares tal om bruket av tvångsvård. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 26(3), 277–293.
Pettersson, T. (2006). Särbehandlas gärningspersoner med utländsk bakgrund vid anmälningar om våldtäkter, grov misshandel och eget bruk av narkotika? I J. Sarnecki. (red.), Är rättvisan rättvis?
Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. (s. 257–
282). Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Proposition 1987/88:147. Om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad 2020-02-25 från
https://data.riksdagen.se/fil/17D7A20D-61AC-4456-8F16-1D8A26F686B3
Proposition 2000/01:80. Ny socialtjänstlag m.m. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2020-02-25 från
https://www.regeringen.se/contentassets/f8da91d2797440b69fd27cd4e4f90f59/del-1-t.o.m.-kap.-16-ny-socialtjanstlag-m.m
Sahlin, I. (2013). Sociala problem som verklighetskonstruktioner. I A. Meeuwisse., & H Swärd (red.), Perspektiv på sociala problem. (2., omarb. utg., s.129–149). Stockholm: Natur & kultur.
Sandström, S. (2019). Missbruk, trauma och samsjuklighet: bemöta och behandla. Stockholm:
Gothia fortbildning.
Statistiska centralbyrån (2020). Medellivslängden i Sverige. Hämtad 2020-03-30 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/
Shaw, C., & Palattiyil, G. (2008). Issues of Alcohol Misuse among Older People: Attitudes and Experiences of Social Work Practitioners. Practice, 20(3), 181–193.
Seddon, J., Wadd, S., Wells, E., Elliott, L., Madoc-Jones, I., & Breslin, J. (2019). Drink wise, age well; reducing alcohol related harm among people over 50: a study protocol. BMC Public Health, 19(1), 240.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1988:870. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1974:152. Regeringsform. Stockholm: Justitiedepartementet
Storbjörk, J. (2010). Vem tvångsvårdas? Utmärkande drag för tvångsvårdade respektive frivilligt vårdade personer med alkohol- och narkotikaproblem. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 27(1), 19–46.
Statens institutionsstyrelse. (2019). SiS i korthet 2018. En samling statistiska uppgifter om SiS.
Hämtad 2020-02-14 https://www.stat-inst.se/globalassets/arlig-statistik/sis_i_korthet_2018.pdf Staaf, A. & Zanderin, L. (2019). Förvaltningsrätt en introduktion för professionsutbildningar.
Johanneshov: MTM.
Socialstyrelsen. (2019). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2019. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2019a). Statistik om insatser till vuxna personer med missbruk och beroende 2018. Hämtad 2020-02-19, från Socialstyrelsen
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-5-19.pdf
Socialstyrelsen. (2019b). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Sveriges domstolar. (2019). Förvaltningsdomstolar. Hämtad 2020-02-26 från https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/sa-fungerar-domstolarna/forvaltningsdomstolar/
Wadd, S., & Galvani, S. (2014). Working with Older People with Alcohol Problems: Insight from Specialist Substance Misuse Professionals and their Service Users. Social Work Education, 33(5), 656–669.
Wallander, L., & Blomqvist, J. (2005). Who “needs” compulsory care? A factorial survey of Swedish social workers’ assessments of clients in relation to the “Care of Abusers (Special Provisions) Act.”. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 22 (1_suppl), 63–85.
Wenneberg, S.B. (2010). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Åklagarmyndigheten. (2015). Rekvisit. Hämtad 2020-02-25 från https://www.aklagare.se/ordlista/r/rekvisit/
Bilaga 1
Exempel på kodningsschema i åldersgruppen 21–30 år
Meningsbärande enhet Kod Kategori
“Hon utsätts för farliga situationer såsom nedkylning med frostskador.”
“Han är avmagrad och äter dåligt.”
“Missbruket bedöms vara livshotande om det inte bryts.”
Fysiska skador
Sviktande hälsa
Livsfara
Hälsoaspekter
”NN saknar sysselsättning och hennes boendeförhållanden inte är ordnade”
“Han har barn, men på grund av hans missbruk har barnens mor begärt ensam vårdnad om barnen”
“Han saknar utbildning, bostad, en plats på arbetsmarknaden och sunda sociala relationer.”
Boende och sysselsättning
Familj
Socialt utanförskap
Sociala aspekter
“Hans missbruk kombinerat med psykisk ohälsa är av allvarlig karaktär och medför att han utgör en fara för både sig själv och andra.”
“Hon har utfört flera suicidförsök och det finns en uppenbar risk att hon allvarligt skadar sig själv om missbruket fortsätter”
Allvarlig fara
Missbrukets konsekvenser
Skadeaspekter
Bilaga 2
Exempel på kodningsschema i åldersgruppen 60 och äldre
Meningsbärande enhet Kod Kategori
“Han har en leversjukdom och vätskeansamling till följd av missbruket. Hans alkoholintag har även lett till flera fallolyckor.”
“Han uppgav att han inte äter i perioder av drickande.”
“Hon har även en påtagande minnessvikt som troligtvis är relaterad till hennes alkoholkonsumtion.”
Missbruksrelaterade skador
Sviktande hälsa
Alkoholrelaterade effekter
Hälsoaspekter
“Genom att spendera sina pengar på alkohol riskerar han att stå utan sin bostad och kan hamna i ett socialt utanförskap.”
“NN saknar i dagsläget bostad och har förlorat sitt företags kontor som en följd av sitt alkoholmissbruk.”
Social utsatthet
Boendesituation
Sociala aspekter
“Den senaste tiden har han medvetet tagit överdoser i syfte att avsluta sitt liv.”
Självskadebeteende Skadeaspekter