Nedan diskuteras resultat och analys utifrån studiens teoretiska perspektiv och forsk-ningsläge. Diskussionen tematiseras utifrån teoritillämpning där genussystemet och lä-roplansteori behandlas. Sedan följer en diskussion om resultat och analys i förhållande till studiens forskningsläge.
6.1 Genussystemets två principer i läroböckerna
Studien visar att det förekommer en separering av manliga och kvinnliga författare i de granskade läroböckerna. Kvinnorna får egna stycken och separeras från övrig text samt ställs i relation till manliga författare. Läroböckerna visar tydligt att mannen är norm för det mänskliga, männen ses exempelvis som kvinnornas inspirationskällor men sällan tvärtom. Kvinnan beskrivs nästan aldrig som nydanande utan främst som första repre-sentant för sitt kön. I vissa fall tillskrivs kvinnorna stereotypa stilgrepp eller intressen (Jansson 1995:176−361, Markstedt & Eriksson 2010:239−354, Skoglund 2012:250−333). Framställningen av kvinnliga författare verksamma under perioden tydliggör Hirdmans (2008:19f) genussystem, att könen hålls isär och att mannen är norm. Studien visar att principerna bidrar till en kvinnlig underordning i läroböckerna och klargör också hur författarskapen, olika litterära verk och läroboksförfattarna legi-timerar och rekonstruerar genussystemet. Detta är någonting som lärarna också poängte-rar när de arbetar med läroböckerna då manliga författare är överrepresenterade och där kvinnliga författare ofta jämförs med männen. Det finns dock en medvetenhet hos lärar-na gällande hur de uppfattar att läroböckerlärar-na behandlar kvinnliga författare men att detta inte alltid kommer till uttryck i undervisningen.
6.2 Läroplansteori, styrdokument och arbete med densamma
Läroböckerna är påverkade av styrdokumenten som i sin tur är styrda av olika grund-läggande principer. Läroplanen är enligt Lundgren och Linde (1979:16−23, 2012:7, 100) styrd av en läroplanskod som består av grundläggande principer för hur undervis-ningen bland annat ska organiseras. Utifrån vad som har behandlas om styrdokumenten i resultat- och analysdelen kan Lundgrens (1979:21−23) tre olika läroplansnivåer till-lämpas. Den första nivån innefattar på hur värderingar, erfarenheter och kunskaper or-ganiseras och väljs ut. I de allmänna delarna av Gy 11 är bland annat jämställdhetsar-bete och att undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv samtdemokra-tiska värderingar centrala aspekter. I ämnesplanen och i de olika kurserna återfinns bara en punkt som behandlar kvinnliga författare explicit och inget finns utskrivet om kvinn-liga författare i kunskapskraven för E-A (Skolverket 2011:5−11, 169−181). Detta sam-verkar med den andra nivån som innebär styrning av utbildning och läroplansutveckl-ing. Läroplanen är styrd av regeringen och ska följa skollagen (Lundgren 1979:22). Det som står i styrdokumenten måste därför möjliggöras i undervisningen för att skolan ska uppfylla de regler och lagar som ska upprätthållas i verksamheten, något som de inter-vjuade lärarna också poängterar. Den tredje nivån belyser hur läroplan och läromedel påverkar undervisningen och hur detta uttrycks i en undervisningssituation (Lundgren 1979:22f). Här är det av värde att lyfta fram lärarnas arbete med och uppfattning om styrdokumenten. Arbetet med styrdokumenten genomsyrar lärarnas undervisning och ämnesplanen tydliggör att både kvinnliga och manliga författare ska behandlas i under-visningen (Skolverket 2011:160−181). Lärarna nämner att styrdokumenten är någonting som de måste förhålla sig till och en del av lärarprofessionen. Lärarna uppmärksammar att styrdokumenten styr utformandet av läroböckerna idag och att det finns en medve-tenhet hos läroboksförfattarna och ett tydligt samspel mellan styrdokument och läro-böcker. En lärare nämnde exempelvis att styrdokumenten styr de yttre ramarna och in-nehållet i undervisningen medan läroboken styr det praktiska.
6.3 Studiens resultat gentemot forskningsläget
Nedan följer diskussion om studiens resultat och analys i samspel med forskningsläget. Först diskuteras arbetet med och uppfattning om kvinnliga författarskap sedan fram-ställningen av kvinnor i läroböckerna och lärarnas uppfattning om och arbete med detta. Slutligen behandlas styrdokumentens påverkan på läroböckernas utformning.
6.3.1 Samhällspåverkan och Selma Lagerlöf i undervisningen
De intervjuade lärarna visar gemensamma tendenser på vilka författarskap som främst behandlas i undervisningen. En av dessa är Selma Lagerlöf och romanen Kejsaren av Portugallien. Molloy (2011:91−123) behandlar arbete med Selma Lagerlöf i skolans verksamhet och värdet med kunskap om den historiska kontexten när eleverna bland annat läser Kejsaren av Portugallien. De intervjuade lärarna i min studie uttrycker ge-mensamt att samhällspåverkan är en central punkt i undervisningen, hur de kvinnliga författarna kunde påverka samhället och vilka möjligheter de hade genom sitt skrivande. Molloy (2011:91−123) belyser att en av de granskade lärarna knyter an till dagens
sam-hälle med Ajvide som ingångspunkt till läsningen och för att väcka eleverna intresse, något som också är centralt hos de intervjuade lärarna. Det finns således ett tydligt mönster gällande samhällskontext och författarskap hos de intervjuade lärarna i samspel med Molloys (2011:11−165) studie om Selma Lagerlöf i undervisningen.
6.3.2 Marginaliserade kvinnor och manlig dominans i läroböckerna
Williams (1997:183−186) uppmärksammar tillsammans med Berge och Widding (2006:29) att kvinnor i läroböcker särbehandlas eller placeras i isolerade öar, separerade från övrig text och under egna könskategoriserade rubriker samt att mannen är norm. Williams (1997:183−186) menar att männen representerar det allmänna i litteraturhisto-riens utveckling och Berge och Widdings (2006:29) belyser en överrepresentation av män och en hetero- och mansnorm i läroböckerna. Dessa resultat är centrala i min studie då alla de intervjuade lärarna arbetade med läroböcker, främst funktionellt i förhållande till styrdokumenten och tillsammans med andra typer av läromedel. Något som analysen av läroböckerna visar är att de kvinnliga författarna ofta ställs i relation till manliga för-fattare som utgör normen och är överrepresenterade. Detta är något som Witt-Brattström (1988) även nämner i sin avhandling, att det förekommer en manlig dominans och att Moa Martinsons författarskap kopplades till maken när Kvinnor och äppelträd publice-rades och inte tvärtom. Något som en av de intervjuade lärarna även tydliggör. Hur de kvinnliga författarna framställs kan därför leda till ett upprätthållande av den manliga normen och könens åtskillnad (Hirdman 2008:19f) vilket varit tydligt i denna studie. De granskade läroböckernas innehåll, framställningar av kvinnliga författare och den histo-riska kontexten problematiseras inte alltid i böckerna. Ett exempel i sammanhanget är att Södergrans sjukdom, och till viss del Boyes sexualitet får stå i fokus när deras förfat-tarskap behandlas och blir således ett uttryck för deras levnadsbeskrivning vilket är missvisande.
6.3.3 Styrdokumenten och dess inverkan på läroböcker och under-visning
Lärarnas uppfattningar om att styrdokumentens förändringar går att utläsa i läroböcker-na samspelar med Danielsson (1988:7−13, 249−265) som behandlar att läroböckerläroböcker-na i hennes studie påverkades av skolpolitiken och att de hade olika syften beroende på när böckerna tillkommit. Ett tydligt exempel på detta är att de intervjuade lärarna i viss mån använder läroböcker för att de stämmer överens med den nya läro- och ämnesplanen.
Det finns en tydlig koppling mellan styrdokumenten och läroböckernas utformning när lärarna beskriver sitt arbete med styrdokumenten, som alltid har en framträdande roll i undervisningen. Lärarna uppfattar styrdokumenten som konkreta då det finns utskrivet att både kvinnliga och manliga författarskap ska beröras men inte hur eller i vilken mängd. Läroböckerna används således som en trygghet för att svara upp mot kraven och oftast oberoende av hur kvinnliga författarskap behandlas.