Lärarna arbetar främst kronologiskt och epokmässigt med litteraturhistoria. Alla lärare berör på något sätt kvinnliga författare verksamma 1900−1940, företrädesvis svenska författarskap utifrån samhällspåverkan och den historiska kontexten. Lärarna anser inte att det finns ett egenvärde att enbart arbeta med kvinnliga författare och inget gemen-samt arbete förekommer på skolorna. Läroböckerna används tillsammans med andra läromedel och främst som ett säkerställande av att undervisningen följer styrdokumen-ten samt att de är lättillgängliga och utgör en trygghet. Styrdokumenstyrdokumen-ten genomsyrar lärarnas undervisning och utgör ramar för vad som ska belysas. Lärarnas arbete samspe-lar med läroböcker och styrdokument även om de inte alltid granskas kritiskt. De an-vända läroböckerna har en överrepresentation av manliga författare, de kvinnliga förfat-tarskapen särbehandlas och placeras ibland under egna kvinnokategorier separerade från övrig text (Jansson 1995:176−361, Markstedt & Eriksson 2010:239−354, Skoglund 2012:249−333). I styrdokumenten står det utskrivet att kvinnliga författare ska behand-las samt att skolan ska prägbehand-las av jämställdhetsarbete (Skolverket 2011:5−11, 160−181). Läroböckerna upprätthåller ett genussystem och styrdokumenten är präglade av grund-läggande principer som ska upprätthållas (Hirdman 2008:19f, Lundgren 1979: 16−23, Linde 2012:7, 100). Min studie omfattar enbart kvinnliga författarskap under perioden 1900−1940 och vidare forskning av andra perioder eller andra läromedel kan skapa nya perspektiv gällande kvinnans framställning i läroböcker, styrdokument och undervis-ning. Materialet i min studie har varit begränsat men vid en djupare granskning är ytter-ligare perspektiv möjliga.
Referenser
Tryckta källor
Ammert, Niklas (2011). ”Om läroböcker och studiet av dem” i Ammert, Niklas (Red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitte-ratur.
Berge, Britt-Marie & Widding, Göran (2006). En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets ”I enlighet med skolans vär-degrund?”. Umeå Universitet.
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, Annica (1988). Tre antologier – tre verkligheter. En undersökning av gym-nasiets litteraturförmedling 1945-1975. Lund: Lund University Press.
Hirdman, Yvonne (2001). Genus − om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB.
Hirdman, Yvonne (2008). ”Vad är kvinnohistoria?” i Hirdman m.fl. (2008). Kvinno-historia – om kvinnors villkor från antiken till våra dagar. Stockholm: Sverige Ut-bildningsradio AB
Jansson, Ulf (1995). Den levande litteraturen. Stockholm: Liber AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Upp-sala: Kunskapsföretaget AB.
Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Stu-dentlitteratur.
Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liberförlag.
Markstedt, Carl-Johan & Eriksson, Sven (2010). Svenska Impulser 2. Stockholm: Sa-noma Utbildning AB.
Molly, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur Patel, Runa, Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genom-föra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Petersson, Margareta (Red.) 2011. Världens litteraturer. En gränsöverskridande histo-ria. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Rapport 285. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gym-nasieskola 2011. Stockholm: Fritzes.
Skoglund, Svante (2012). Svenska timmar litteraturen. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Stensmo, Christer (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion. Upp-sala: Kunskapsförlaget AB.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Williams, Anna (1997). Stjärnor utan stjärnbilder: kvinnor och kanon i litteraturhisto-riska översiktsverk under 1900-talet. Gidlunds Förlag.
Witt-Brattström, Ebba (1988). Moa Martinson – skrift och drift i trettiotalet. Stock-holm: Norstedts.
Elektroniska källor
Gleerups Utbildning AB (2015). Svenska Timmar litteraturen 3:e uppl. Hämtat från Gleerups Utbildning AB, https://www.gleerups.se/40673374-product. Hämtat 29 de-cember 2015.
Liber AB (2015). Den levande litteraturen. Hämtat från Liber AB,
https://www.liber.se/Gymnasium/Hogskoleforberedande-amnen/Svenska-som-
andrasprak/Svenska-som-andrasprak-1/Antologier/Den-levande-litteraturen/#furtherdescription. Hämtat 7 december 2015.
Nationalencyklopedin (2015a). Modernism. Hämtat från Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/modernism. Hämtat 26 november 2015.
Nationalencyklopedin (2015b) Autodidakt. Hämtat från Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/autodidakt. Hämtat 8 december 20105.
Sanoma Utbildning AB (2015). Svenska Impulser. Hämtat från Sanoma Utbildning AB,
http://sanomautbildning.se/Laromedel/Gymnasie-- vuxenutbildning/Svenska/Baslaromedel/Svenska-impulser/GY-2011-Svenska-impulser-2/. Hämtat 29 december 2015.
Skolverket (2015). Vad är läromedel? Hämtat från Skolverket,
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/vad-ar-laromedel-1.181690. Granskad 27 januari 2015. Hämtat 24 november 2015.
Thorsell, Malin (2015a). De flesta var hantverkare, butiksägare och arbetare och deras hustrur. Kalmar: Linnéuniversitetet. Hämtat från Digitala Vetenskapliga Arkivet,
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:808895. Hämtat 4 januari 2016.
Utbildningsdepartementet (2010). Skollag 2010:800. Hämtat från Sveriges riksdag,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Bilagor
Bilaga A Intervjuguide
Uppvärmningsfrågor och frågor för bakgrundsinformation.
Hur länge har du arbetat som lärare och hur länge har du arbetat på skolan?
Vilken ämneskombination har du i din utbildning?
Vilka svenskkurser och klasser undervisar du i just nu?
Hur arbetar du med litteraturhistoria allmänt i undervisningen? Varför?
Frågor som berör uppfattningen om arbetet med kvinnliga författarskap.
Hur arbetar du med kvinnliga författare från 1900−1940 och varför?
Tycker du att det finns något värde med att arbeta specifikt med kvinnliga författare verksamma från 1900 till 1940, varför?
Hur anser du att arbetet med manliga respektive kvinnliga författare skiljer sig åt, all-mänt och under denna period?
I vilken grad berörs kvinnliga författare från perioden i undervisningen och hur upple-ver du omfånget?
Hur arbetar skolan med kvinnliga författare verksamma under 1900−1940? Finns det något gemensamt arbete på skolan? Finns det någon tradition? Hur ser arbete och tradit-ion ut?
Frågor som berör läromedel och arbetet med dessa.
Vilka läromedel använder du när du arbetar med litteraturhistoria och kvinnliga förfat-tare från 1900−1940? Hur sker urvalet? Varför väljer du dessa?
Hur upplever du att läromedlen behandlar kvinnliga författarskap under perioden och hur skapar de en grund för undervisningen?
Hur ser urvalet av läromedel ut på skolan? Finns det en gemensam tradition eller är val av läromedel upp till enskild lärare?
Frågor som berör styrdokument och uppfattning samt arbete med densamma.
Hur arbetar du med styrdokumenten vid undervisning av kvinnliga författarskap? Var-för?
På vilket sätt ger styrdokumenten den grund som behövs för arbete med kvinnliga för-fattarskap i litteraturhistorieundervisningen? Vilka för- och nackdelar anser du finns?
Hur ser de lokala styrdokumenten ut och hur förhåller sig ni/du till dessa?
Hur samspelar läromedel och styrdokument och hur förhåller du dig till det? Hur ut-trycks det i undervisningen?
Bilaga B Tabell 1
Tabell 1
Antal kvinnliga och manliga författare från 1900−1940 i läroböckerna
Lärobok Kvinnliga förfat-tare
Manliga författare Procent kvinnliga författare
Den levande littera-turen 11 47 19 % Svenska Impulser 2 7 32 18 % Svenska Timmar litteraturen 9 26 26 %
Källa: Jansson 1995:176-361, Markstedt & Eriksson 2010:239-354, Skoglund 2012:249-333