Debatten om digitala verktyg i förskolan har ibland gått hög. Den är delvis kopplad till hur de digitala verktygen används i hemmen. Det är inte ovanligt att debatten handlar om vilka konsekvenser det får om barnen sitter för mycket framför en skärm, den s.k. skärmtiden. WHO (2019) gick ut med sin rekommendation om skärmtid för barn och ungdomar och detta medförde att fokus hamnade snett, anser vi. Forskning har visat att digitala verktyg kan medföra att barn blir stillasittande och får sämre sömn (Axelsson & Salminen 2019) och att det i förlängningen leder till att de äter och dricker sämre (Fröberg & Raustorp 2015). Detta är vi införstådda med men det är också viktigt att ta hänsyn till hur barnen använder de digitala verktygen. Detta har vi reflekterat över utifrån verksamheten i förskolan men också som en del i de diskussioner vi har med vårdnadshavare i de dagliga mötena när de hämtar eller lämnar sina barn. Vi kan inte styra över hur de väljer att göra hemma men kan förmedla det vi vet, till intresserade vårdnadshavare. För att förklara för vårdnadshavarna är det viktigt att pedagogerna kan förtydliga hur förskolan använder de digitala verktygen. Vi har i vårt arbete på förskolor inte sett att någon pedagog låter skärmen bli ett substitut för socialt samspel med kamrater och de används alltid tillsammans med pedagoger. Pedagogernas medvetna
användande av digitala verktyg ska ge barnen en trygghet i användandet genom att de
tillsammans med dem utforska den digitala världen och att aktiviteterna med digitala verktyg alltid sker som en medveten del i ett pedagogiskt sammanhang. I samtalen med
vårdnadshavarna är det viktigt att få fram att vi vuxna aldrig ska lämna barnen ensamma i deras utforskande av den digitala världen och att vi vuxna måste hjälpa barnen att få till en lämplig balans mellan aktiva lekar och stillasittande aktiviteter, vilket faktiskt de flesta föräldrar kan (Kjällander 2016).
Digitaliseringen kräver att förskolorna förändrar sin verksamhet från hur deras verksamhet har sett ut tidigare. Det är viktigt att denna förändring förankras i forskning för att det nya ska komma barnen till nytta. För det behövs enligt Kjällander & Riddersporre (2019) att nya roller och nya rutiner skapas. De nya roller som behövs är någon som ansvarar för att verksamhetsförändringen sker i samklang med det som forskningen visar, någon som håller sig ajour med aktuell forskning och anpassar det till förskolornas verksamhet så att det nya kan bli en naturlig del av de rutiner som utvecklas. Som en del i de nya rutiner som behövs behöver personalen utbildas i de nya verktyg som finns tillgängliga (ibid.) för att kunna växa
45
in i den framtida yrkesrollen som krävs. I nästa stycke redovisar vi vad som krävs för denna nya yrkesroll.
8.1 Den framtida yrkesrollen
I vår framtida yrkesroll som förskollärare står vi inför utmaningen att se digitalisering som ett stöd i lärprocesser och inte bara som ett extra ämne, att förhålla sig till. Att se digitalisering som ett verktyg för att komma åt och kanske förenkla vissa saker i undervisningen, men utan att glömma bort andra viktiga delar i utbildningen med barnen så som högläsning. Under våra år på Malmö Universitet har vi inte fått någon vidare utbildning kring digitalisering och vad begreppet innebär. Det som ligger till grund för vårt val av examensarbetet var intresset för de digitala verktygen och hur vi kan använda dem som stöd i vår undervisning. Men också vår nyfikenhet kring själva användandet och vad som händer hos barnen och den respons de ger i form av lust och lärdom.
8.2. Metoddiskussion
Vi har valt att använda oss av kvalitativa metoder, både intervjuer och observationer. Dessa metoder är tidskrävande men eftersom vårt urval av förskolor var litet fungerande det. De kvalitativa svar vi fick på intervjuerna kunde utvecklas eftersom vi använde oss av
semistrukturerade intervjuer. Det gjorde att vi kunde få respondenterna att förtydliga eller berätta mer när det behövdes. Nu i efterhand anser vi att det nog hade varit bra att kunna komplettera bilden med hjälp av kvantitativa data från till exempel en enkätundersökning till flera andra förskolor. I dessa kunde vi fått data som gav oss en bild av till exempel hur ofta som digitala verktyg användes och vilken typ av aktiviteter som var vanligast.
8.3 Fortsatt forskning
Detta är ett ämne som i allra högsta grad berör och rör upp känslor, både positiva och negativa. I den granskade forskningen och i den praktik som sker på våra förskolor ser vi att det saknas forskning kring vilka olika verktyg som pedagogerna kan använda, för att uppnå de intentioner som Skolverket uttrycker i och med den förändrade läroplanen. Det finns också ett stort behov av forskning kring hur redan etablerade digitala verktyg ska användas på bästa sätt i en förskolekontext. Redan etablerade digitala verktyg är de som finns beskrivna ovan under rubrik 2.3. Vi anser att om det fanns mer fakta kring dessa delar, kanske det skulle leda till att
46
personalen på förskolorna än mer skulle se de digitala verktygen som utvecklande och givande verktyg att använda i verksamheten tillsammans med alla andra redan etablerade verktyg.
47
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P., 2011, Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB, Malmö
Alvehus, Johan, 2019, Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Liber AB, Malmö
Axelsson, C. & Salminen, M., (2019) Barns påverkan av skärmtid – ur ett hälsoperspektiv, Magisteruppsats, Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö Universitet
Bryman, Alan, 2018, Samhällsvetenskapliga metoder, 3:e upplagan, Liber AB, Malmö
Couse, Leslie J, Chen, Dora W, 2010, A Tablet Computer for Young Children? Exploring Its Viability for Early Childhood Education, JRTE, vol 43, No 1
Denscombe, Martyn, 2014 The Good Research Guide, McGraw-Hill Education
Europarådet, (2006) Europaparlamentets och rådets rekommendationer av den 8 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) (https://eur-
lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:SV:PDF, 2019-10-
29)
Gallese, V., Lakoff, G. (2005) The brain´s concepts: The role of the sensory-motor system in conceptual knowledge, Cognitive neuropsychology, 2005, 22 (3/4), 455-479
Gulz, A,. Kjällander, S., Frankenberg, S. & Haake, M. (2019). Early Math in a Preschool Context: Spontaneous extension of the digital into the physical. Early Childhood Research Quarterly. (Under utgivning)
Harris, Alma. (2018) Distribuerat ledarskap - Perspektiv, förutsättningar och möjligheter, Studentlitteratur, Stockholm
48
Kjällander S. (2016). Plattan i mattan: Digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan.
https://www.uppsala.se/contentassets/ef5f63b9d1d44487a99c96096077246e/plattan-i- mattan.pdf
Kjällander S. & Moinian, F. (2014). Digital tablets and applications in preschool everyday practices: Preschooler´s creative challenges of didactic designs. Design for learning, 7 (1)
Kjällander S. & Riddersporre B. (red.) (2019) Digitalisering i förskolan, på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Malmö: Liber AB
Magnusson, Petra. (2014) Meningsskapandets möjligheter. Malmö: Liber AB
Nylander, Lotta (2019) Innehåll viktigare än skärmtid för små barn, forskning.se,
https://www.forskning.se/2019/06/12/innehall-viktigare-an-skarmtid-for-sma-barn/, 2019-06- 12.
Palmér, H. (2019). Problemlösning genom programmering. Kjällander S. & Riddersporre, B. (red.) Digitalisering i förskolan, på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 115- 138.
Utbildningsdepartementet (1998), Läroplan för förskolan, Lpfö 98,
http://www.lajvar.se/Doc/lpfo.pdf, Stockholm
Utbildningsdepartementet (2018), Läroplan för förskolan, Lpfö 18,
https://www.skolverket.se/getFile?file=4001, Stockholm
Webbinarie: Reviderad läroplan för förskolan (2018) [video] Skolverket. Stockholm.
https://www.youtube.com/watch?time_continue=3367&v=sHNZLnYYO1A&feature=emb_tit le [2019-11-28]
49
WHO, 2019, Guidelines on physical activity, sedentary behavior and sleep for children under 5 years of age https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/311664/9789241550536- eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y [2020-04-04]