Observationer om hur pedagogerna arbetar med digitaliseringen

7.6.1 Resultat

En pedagog berättar om när de byggde en kub på avdelningen, en kub som skulle fungera som ett verktyg för att tex tillsammans med en projektor leva sig in i ett akvarium. Pedagogen upplevde att det där aldrig tog någon riktig fart. Barnen visade inget vidare intresse för den där kuben. Hen berättar att ”Jag hade stora planer på vad jag kunde göra med kuben, hade läst på olika bloggar om den, men nej det gick liksom inte riktigt hem hos barnen.”

Vid observationen ser vi hur barnen får vara delaktiga i hur de jobbar vidare med kuben och de plockar fram föremål och bildar skuggor med hjälp av projektorn. Pedagogen hade inte tänkt i dessa banor säger till oss ”det behöver ju inte utesluta det andra och syftar på den ursprungliga tanken att skapa ett akvarium. Det visar sig att kuben fått en annan betydelse än vad pedagogernas egentliga intention var. Vid diskussionen efter aktiviteten tillägger en annan pedagog ”det är ju barnens arbetsplats och arena för att lära sig, så vi lär av varandra. Nu har vi istället tittat på oliks mönster och kubens betydelse för matematiska frågor har hjälpt oss mycket”.

7.6.1.2 Bockarna Bruse

En annan aktivitet vi observerade utspelar sig i målarrummet på avdelningen. Fem barn sitter och leker med lera när vi kommer in. Efter en liten stund utbrister ett av barnen ”åh det här ser ut som en getabock”. De andra barnen hänger på och vill också forma till flera getabockar. Helt plötsligt utspelas ett drama mellan barnen då de börjar sjunga sången ”Bockarna Bruse”.

37

Barnen berättar för pedagogen att de vill spela in en musikvideo med bockarna. Pedagogen hämtar surfplattan och spelar in dramat. De engagerar sig och är delaktiga när pedagogen spelar in. Nästa steg de vill göra är att barnen vill ha musik till filmen. Nu ser vi på pedagogen att hen inte riktigt vet hur hen ska göra för att lösa det. Efter lite funderande tillsammans med barnen kommer hen på att hen kan fråga sin son och han kan hjälpa till att lägga till musik till filmen. Barnen accepterar det och berättar vilken musik de helst vill ha.

Vi får återberättat att sonen löste det och har fått se den färdiga filmen. Sonen har också visat pedagogen hur hen kan göra det tillsammans med barnen nästa gång. Pedagogen som först kände sig osäker med det tekniska kan nu kanske sprida det nyfunna kunnandet till sina kollegor.

7.6.1.3 Aktivitetshus för multimedia

Observationen sker i en barngrupp som består av 6 barn, alla 5 år gamla. Barnen åker tillsammans med två pedagoger till ett aktivitetshus för en workshop om ljud från samhället runt omkring oss. Barn gick in med både nyfikenhet och försiktighet. De fick börja i ett rum där det projicerades bilder från staden på golvet samt olika ljud från trafiken. Utifrån det de såg och hörde fick barnen bygga sina egna städer på golvet med tillgängligt material. Fyra barn började direkt ta för sig, medan de två andra höll sig bredvid sina pedagoger och var väldigt försiktiga. Alla barnen kunde till slut bygga olika miljöer där en sa att det är huset som hen bor i och ett annat barn berättade att de bygger sin förskola. I ett annat rum,

rörelserummet hade handledaren byggt hinderbanor och lagt in olika digitala verktyg som ljusbord, ljuskubb, laddningsbara ficklampor, discolampa. De spelade också musik och projicerade video på väggen med hjälp av ett kalejdoskop. Här fick barnen springa och hoppa runt som de ville och testa de olika materialen som var tillgängliga för dem.

Enligt pedagogernas bedömning visade barnen stor nyfikenhet och glädje under besöket, de pratade om upplevelsen hela vägen tillbaka under bussresan men också på förskolan under lunchen där de till och med önskade att få ha samma utrustning som på [aktivitetshuset]. Pedagogen bekräftade att det kan vi faktiskt göra, vi kan göra det tillsammans i ett av våra rum, men vi behöver först beställa lite material. Det projektet är nu igång nu med det material som fanns tillgängliga på förskolan, och resten har beställts med leverans efter julhelgerna.

38

7.6.2 Analys

7.6.2.1 Mediakub

Detta visar hur barnen tagit till sig det multimodala perspektivet och helt naturligt utvecklar sitt interagerande och lärande att omfatta flera av de teckenvärldar som ryms inom

perspektivet (Magnusson 2014). Aktiviteten som pedagogen hade planerat kunde utvecklas till ett annat lärande dels eftersom både barnen och de närvarande pedagogerna våga tänka utanför ”ramarna” med de digitala verktygen men också för att barnen tilläts vara nyfikna och uppmuntrades att testa nya vägar. Barnen visar att de inte har några problem att använda sig av både digitala och analoga verktyg och växla mellan dem, till synes helt sömlöst, vilket också visat sig i den forskning som Gulz, Kjällander, Frankenberg & Haake beskriver (Kjällander 2019). Det är nyttigt för barnen att diskutera på vilka sätt de har lärt sig och vad som har använts (form av meningsskapande via teckenvärldar) för att öka deras förståelse hur de lär sig och hur de kan använda sig av olika sätt att kommunicera med andra (Magnusson 2014).

7.6.2.2 Bockarna Bruse

Även i denna observation blir det tydligt hur inlärningen utvecklas i och med att flera

teckenvärldar används. Barnen tar naturligt stegen och införlivar allt flera av teckenvärldarna med hjälp av att de använder nya tekniker (Magnusson 2014). Först flera andra ”analoga” och sedan även digitala vilket blir ett tydligt belägg för barnens förmåga att växla mellan det digitala och analoga på ett sätt som utvidgar deras lärande. Helt i enlighet med det som Gulz, Kjällander, Frankenberg & Haake beskriver (Kjällander 2019). Denna observation visar också på det som Kjällander & Riddersporre (2019) beskriver som behovet förskolorna har att skapa nya rutiner och att ta till sig de nya verktyg som finns till deras förfogande.

7.6.2.3 Aktivitetshus för multimedia

På workshoppen hade det planerats in så att många olika sinnen skulle samverka (flera teckenvärldar) för att barnen skulle kunna lösa uppgifterna (Magnusson 2014). Det gav inte bara barnen många olika sätt att uttrycka sitt projekt på utan gjorde också att barnen lättare kunde ta till sig tekniken och dessutom bli så intresserade att de gärna vill kunna fortsätta ”hemma” på förskolan. Barnen kunde på ett lekfullt sätt testa digitala verktyg och tack vare att deras önskemål om att förskolan skulle skaffa liknande utrustning hörsammades kunde barnen på riktigt utveckla sina idéer. Detta stämmer bra överens med det som Susanne

39

Kjällander (2019) redovisar kring att barnen lär sig genom lek, även nya saker som digitala verktyg. Malin Nilsens forskning (2018) visar hur viktigt det är att pedagogernas attityd till de nya verktygen skolan ska införskaffa är positiva och inbjudande för att det ska vara lyckat för barnen. I det här fallet var verkligen pedagogerna och ledningen positivt inställda till barnens förslag och som det beskrivs i observationen har projektet fallit ut väl. ”Genom att se

meningsskapandet genom olika teckenvärldar kan likheter oavsett teckenvärld synliggöras och meningsskapandets situering och villkor kan diskuteras. Samtidigt kan utrymme ges för varje teckenvärlds specifika fördelar och resurser” (Magnusson 2014, sid 202).

7.7 Observationer kring svårigheter med digitalisering