Diskussion

I Sverige finns det olika företagsformer. I denna uppsats har fokus varit på företagsformerna enskild firma och aktiebolag. Det fiktiva scenariot kommer därför att tas upp i detta kapitel som ett exempel. Ett fiktivt scenario kommer att tas upp för att underlätta förståelsen av ombildning från enskild firma till ett aktiebolag. I scenariot har jag särskilt valt att beakta överföringen av en maskintillgång. N.S valde år 2011 att starta en enskild firma, ”Anitas Smycken” som har expanderats, utvecklats och ökat i intäkter sedan starten. I verksamheten säljs smycken där N.S tillverkar egna smycken, men det finns även möjlighet för kunderna att komma in med sina egna designs och önskemål om hur smycken ska se ut. I och med att den enskilda firman tillverkar smycken, köptes det i samband med starten av verksamhet en svetsmaskin för 10 000 kronor. I den enskilda firman arbetar näringsidkaren själv och i takt med att verksamheten nu har expanderat och intäkterna ökat, vill näringsidkaren anställa personal. Detta har medfört att näringsidkaren tittat på möjligheten att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag.

Anledningen till detta är för att verksamhetens omsättning ökat under årens gång och näringsidkaren funderar nu om det är lönsamt att bedriva verksamheten i ett aktiebolag. Näringsidkaren behöver nu titta på för respektive nackdelar med respektive företagsform för att därefter kunna bedöma vad som passar verksamheten bäst.

När en näringsidkare vill starta en enskild firma eller ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag, måste näringsidkaren titta på för – respektive nackdelar med att bedriva en enskild firma eller ett aktiebolag. Som till exempel när näringsidkare N.S ville få en helhetsbild av om det är lönsamt att ombilda sitt bolag. Avgörande för näringsidkaren i valet av företagsform är att titta på omfattningen av verksamheten men också vilka olika personliga preferenser som finns.

Fördelar med att bedriva en enskild firma är att uppstartskostnaden är låg, det vill säga att det inte krävs någon större budget för att kunna starta en enskild firma. Det krävs inget startkapital, utan här behöver den blivande näringsidkaren endast betala för registreringen. Processen för att kunna starta en enskild firma är väldigt lätt.

Den blivande näringsidkaren kan välja att starta den enskilda firman själv medans vid start av ett aktiebolag krävs en styrelse.

Nackdelar med att driva en enskild firma är att det är större risk, eftersom näringsidkarens privata ekonomi och näringsverksamhetens ekonomi inte skiljs åt.

Många näringsidkare har problem med att hålla isär den privata ekonomin och företagets ekonomi. Exempelvis vid skatteinbetalningen kan det komma att upptäckas att de medel som krävs inte finns. Detta kan medföra att om den enskilda

firman går dåligt, går det även dåligt för näringsidkaren. Det leder också till att näringsidkaren riskerar att förlora de han/hon äger. Företagsnamnet har inte ett skydd i hela landet utan endast i de län som bolaget tillhör. Det innebär att om till exempel en konkurrent ser de bolagsnamn som näringsidkaren valt, kan den konkurrenten som tillhör ett annat län registrera sitt bolag med samma namn.

Ägaren i den enskilda firman är sitt egna skattesubjekt vilket medför till att näringsidkaren betalar skatten. Tillskillnad från ett aktiebolag som är sitt egna skattesubjekt.

Fördelar med ett aktiebolag är att näringsidkaren och näringsverksamheten är separata, vilket innebär att om bolaget går dåligt går det att skilja mellan företag och privatperson. Vilket också innebär och som är till stor fördel, är att aktieägarna inte är personligt ansvariga för eventuella uppkomna skulder i bolaget enligt 1 kap.

3 § ABL. Ett aktiebolag kan ägas av flera personer jämfört med en enskild firma som ägas av endast en person, vilket finns reglerat i 2 kap. 1 § ABL. I ett aktiebolag finns även möjligheten att ingå avtal. En annan fördel med att bedriva ett aktiebolag är att kunna anställa personal i bolaget. I ett aktiebolag kan utdelning göras och beskattningen på den utdelningen är låg. Det kan ges en lägre skatt vid en vinstutdelning jämfört med någon annan företagsform.

Nackdelarna med att bedriva ett aktiebolag är kostnaden. Därav drar sig många näringsidkare för att starta eller byta till ett aktiebolag. För ett kunna starta ett privat aktiebolag idag krävs det enligt 1 kap. 5 § ABL ett aktiekapital på 25 000 kronor.

Enligt 1 kap. 14 § ABL krävs det ett aktiekapital på 500 000 kronor för att starta ett publikt aktiebolag. Det som också kan nämnas är kapitalvärdet som kan vara till exempel maskiner eller annan utrustning. När ett aktiebolag bedrivs behövs en årsredovisning lämnas in till bolagsverket. Årsredovisningen ska finnas befintlig för allmänheten.

Riksdagen har beslutat att från och med den 1 januari 2020 ska aktiekapitalet sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Syftet med aktiekapitalet är för att skydda borgenärerna i aktiebolaget. Det medför till att förtroendet bevaras för associationsformen, aktiebolag. Regeringens syfte med nedsättning av aktiekapitalet är för att företagsformen, privat aktiebolag, ska vara mer tillgänglig för de som vill starta och driva ett företag. Sysselsättningen kan då öka och det bidrar till att Sveriges ekonomiska tillväxt ökar. Nedsättning av aktiekapital blir därför till fördel för de som vill starta en verksamhet och vill välja företagsformen aktiebolag. Nu när aktiekapitalet har sänkts ytterligare är det till fördel för de som redan bedriver en näringsverksamhet såsom en enskild firma. Det kan då medföra till att den enskilda näringsidkaren nu vill ombilda sin näringsverksamhet på grund av aktiekapitalet men också att det tillkommer fördelar för näringsidkaren om ett aktiebolag bedrivs.

Detta går att jämföras med nedsättningen som skedde år 2010, där aktiekapitalet sänktes från 100 000 kronor till 50 000 kronor. När den sänkningen gjordes år 2010 ledde till att fler aktiebolag startades. Under den tiden startades cirka 90 procent av de nybildade aktiebolagen med ett kapital på 50 000 kronor.

Anledningen till att N.S vill ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag kan bero på många olika orsaker. En av de kan vara att det är en trygg tillvaro för

näringsidkaren att bedriva sin verksamhet som ett aktiebolag. Eftersom i ett aktiebolag skiljs det på bolaget och näringsidkaren. N.S har nu nått sin brytpunkt i några år och ökat sin omsättning i bolaget, vilket medför att det är mer fördelaktigt att fortsätta bedriva verksamheten i ett aktiebolag. I och med att omsättningen i den enskilda firman ökat, kan det vara svårt och problematiskt för näringsidkaren N.S att skilja på bolagets ekonomi och privata ekonomi. Väljer näringsidkaren att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag, går det från att vara ett skattesubjekt själv till att den juridiska personen blir det nya skattesubjektet i bolaget. Ett aktiebolag är också ett rättssubjekt, vilket gör det enklare för näringsidkaren att skilja på ekonomierna. N.S behöver inte tänka på bolagets förpliktelser, då aktiebolaget står för sina egna skulder och förpliktelser. Det enda som näringsidkaren kan förlora är det aktiekapital som tillskjutits i bolaget. Vilket också medför till att näringsidkaren slipper oroa sig för att bli personligt ansvarig för bolagets skulder. Nu när bolaget har byggts upp har näringsidkaren säkerligen också råd med aktiekapitalet som nu har sänkts ytterligare, vilket också kan vara en av anledningarna till att näringsidkaren N.S vill ombilda sin enskilda firma.

Det ska inte finnas några skattemässiga skillnader mellan de olika företagsformerna, utan det ska vara så lika som möjligt. Trots detta förekommer det skattemässiga skillnader mellan de olika företagsformerna. Detta är något som baseras på storleken på näringsverksamhetens omsättning och verksamhet. Rent skatterättsligt är det fördelaktigt att näringsverksamheten ”Anitas smycken”

bedrivs i ett aktiebolag, eftersom bolaget endast betalar 22 procent i bolagsskatt. I jämförelse med enskild firma där näringsidkaren behöver betala både statlig och kommunal inkomstskatt. Vilket i sin tur medför till en högre skattesats. Detta kan också vara en punkt som näringsidkaren N.S bör ta i hänsyn till vid funderingen kring ombildningen.

Väljer näringsidkaren N.S att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag, är det inte bara att genomföra ombildningen. Det finns regler som måste tillämpas för att undvika att det uppkommer problem och skattekonsekvenser. De situationer där det kan förekomma skattemässiga konsekvenser i och med ombildning har en koppling till hur periodiseringsfond, expansionsfond och räntefördelning behandlas. I den enskilda firman ”Anitas smycken” har det gjorts avsättningar till periodiseringsfonden med 3 500 kronor och till expansionsfonden med 3 500 kronor. Överföring av periodiseringsfond från enskilda firman till aktiebolaget kan göras så länge verksamheten bedrivs vidare av aktiebolaget. Periodiseringsfonden kan orsaka att det uppstår en skatteeffekt beroende på om överlåtelsen får ske eller inte. Om fonden inte överlåts, blir det en beskattning för den enskilda firman och då ska en beskattning ske med en viss procentsats. Får periodiseringsfonden överlåtas till aktiebolaget, är det aktiebolaget som blir beskattas och procentsatsen på beskattningen blir lägre. Skatteeffektens motsvarande är skillnaden däremellan.

Väljer näringsidkaren att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag, drivs bolagets fortfarande vidare. Om periodiseringsfonden med en summa på 3 500 kronor överlåts till de nybildade aktiebolaget, beskattas det där och de blir då till fördel för näringsidkaren eftersom skattesatsen är lägre.

För att förhindra att det uppstår några skattekonsekvenser när expansionsfonden överlåts från enskilda firman till aktiebolaget, krävs det att samtliga realtillgångar överförs. Tillgångarna ska motsvara minst 78 procent av expansionsfonden, vilket

ska bli beskattad i aktiebolaget som fritt kapital. Skatteeffekten som uppstår gällande expansionsfonden grundar sig i om den ska föras tillbaka till beskattning när ombildningen sker. Sker det på de sättet kommer den enskilda firman kunna få tillbaka expansionsfondsskatten som betalades ut vid avsättningen till expansionsfonden. Därefter ska de beskattas med en skattesats som ursprungligen är gällande för enskild firma.

Gällande skatteeffekten för räntefördelningsbelopp, kan de uppstå i de situationer där periodiseringsfond och expansionsfond inte överlåts till aktiebolaget. Vilket resulterar i att beskattningen ska återföras till den enskilda firman. Det finns möjligheter att undvika att beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet gällande periodiseringsfonden och expansionsfonden. Det är genom att utnyttja de sparade räntefördelningsbeloppet mot återförd periodiseringsfond och expansionsfond. Beloppet ska istället beskattas i inkomstslaget kapital. I och med detta kan skatteeffekten lindras av de sparade räntefördelningsbeloppet. Det kan uppkomma när det sker en ombildning och periodiseringsfonden och expansionsfonden måste föras tillbaka till beskattning i den enskilda firman.

Väljer näringsidkaren N.S att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag medför det till fördel att bedriva verksamheten i ett aktiebolag. Då behöver näringsidkaren ta nästa steg för att kunna genomföra ombildningen. En ombildning från enskild firma till ett aktiebolag kan ske på två olika sätt. Antingen kan det ske genom inkråmöverlåtelse eller apportemission. N.S har valt att göra sin ombildning genom inkråmöverlåtelse. I den enskilda firman finns en svetsmaskin som är en anläggningstillgång i näringsverksamheten. Svetsmaskinen köptes in för 10 000 kronor i samband med att den enskilda firman startades. Svetsmaskningen används för att kunna tillverka och designa smycken, vilket har resulterat till att omsättningen i verksamheten har ökat. Svetsmaskinen som är en anläggningstillgång i den enskilda firman kan säljas eller apporteras till aktiebolaget. Vad som avses med inkråmöverlåtelse vid en ombildning är att överlåtelsen genomförs till en summa som motsvarar de skattemässiga värdet för inkråmet. Om summan på tillgången skulle överstiga det skattemässiga värdet för inkråmet i den enskilda firman skulle det leda till att det blir ett högre bokförings värde i aktiebolaget. Detta skulle resultera till att mellanskillnaden skulle bli beskattad i den enskilda firman. Sker ombildningen via inkråmöverlåtelse kan det finnas möjlighet till att kapitalvinstbeskattning undviks, detta då överföringspriset är lägre eller motsvarar omkostnadsbeloppet. Näringsidkaren kan också undvika att det sker ett värdeminskningsavdrag i verksamheten, priset ska då vara under det skattemässiga värdet. Det andra tillvägagångssättet är att aktiebolaget kan förvärva svetsmaskinen från den enskilda firman genom apportemission. Den enskilda firman får då betalt med aktier av den nybildade aktiebolaget. Detta framgår i 2 kap.

6 § sista meningen ABL att värdet på apportegendomen inte får ha ett högre värde än det verkliga värdet för bolaget. Detta främst för att de framtida fordringsägarna ska skyddas.

Anläggningstillgången som har fokus i det fiktiva scenariot är svetsmaskinen som finns i den enskilda firman. Svetsmaskinen klassificeras som en anläggningstillgång eftersom den tillför tjänster och tillverkning. När ombildningen skall ske från den enskilda firman till ett aktiebolag måste svetsmaskinen få ett pris och oftast är det ett skattemässigt värde. Bokföringsnämndens allmänna råd

gällande innebörden av värdering av en tillgång, är att näringsverksamheten ska fastställa beloppet som sedan ska redovisa skulder, tillgångar, kostnader och intäkter i en rapport. När tillgången ska värderas ska de utgå från värderingsgrund.

Med de menas återanskaffningsvärde, anskaffningsvärde och försäljningsvärde.

Prissättningen för tillgången är enkel om det ska ske till ett underpris. Det kan ibland vara svårt att bedöma exakta marknadsvärdet för just den tillgången som ska överlåtas. Det resulterar i att priset sätts med det skattemässiga värdet för tillgången eller lägre.

Vad näringsidkaren också bör ta hänsyn till när ombildningen sker, är det bestämmelser som gäller uttagsbeskattning och underprisöverlåtelse. Dessa bestämmelser tillämpas när svetsmaskinen som finns i den enskilda firman ”Anitas Smycken”, överförs till det nybildade aktiebolaget. Huvudregeln för uttagsbeskattning är när överlåtelse av tillgången sker utan ersättning.

Uttagsbeskattning kan också ske om priset är under marknadsvärdet eller att det inte finns någon affärsmässigt motivering. I 22 kap. 2 § IL finns definitionen av uttag reglerat, där definieras det att om svetsmaskinen skulle tas ut från den enskilda firman till ett underpris blir det klassificerat som ett uttag. Det framgår vidare att det föreligger ett uttag enligt 22 kap. 3 § IL när den skatteskyldiga utan ersättning skulle överlåta tillgången eller att tillgången skulle överlåtas till ett underpris.

Huvudprincipen för uttagsbeskattning finns reglerat i 22 kap. 7 § IL, denna lag innebär att uttag av tillgången i näringsverksamheten, ska beskattas som om den har sålts mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Detta trots att priset verkliga värde är lägre.

Definitionen gällande underprisöverlåtelse finns reglerat i 23 kap. 3 § IL.

Underprisöverlåtelsereglerna blir tillämpade när svetsmaskinen som finns i den enskilda firman överlåts utan någon ersättning eller om priset skulle vara under marknadsvärdet. Detta kan ske utan att det finns någon affärsmässig motivering, det krävs då att villkoren i 23 kap. 14 – 29 §§ IL uppfylls. Om dessa krav uppfylls ska det inte ske någon uttagsbeskattning. Det innebär att när en ombildning sker från en enskild firma till ett aktiebolag och kriterierna är uppfyllda, kan svetsmaskinen som finns i den enskilda firman överlåtas till ett skattemässigt värde utan att det resulterar till någon uttagsbeskattning. Detta trots att priset för svetsmaskinen är under marknadsvärdet. Näringsidkaren N.S ska därför sträva efter att svetsmaskinen överlåts till ett underpris för att inte bli uttagsbeskattad. En näringsidkare vill undvika skattekonsekvenser och vill att ombildningen ska genomföras på ett smidigt sätt.

Den tillgången som ska överföras från den enskilda firman till det nybildade aktiebolaget måste värderas. Varje företagsform använder sig därför av olika K-regelverk. När den enskilda firman ombildas till ett aktiebolag ändras även redovisningsregelverk, de ändras då från K1 till K2. Genom att titta på vilket K – regelverk som tillämpas, uppstår det skillnader i redovisningen. I den enskilda firman ställs inte höga krav på vad redovisningen ska innehålla, vilket medför att det är en enklare redovisning i den enskilda firman än i ett aktiebolag. När det uppstår en ombildning från enskild firma till ett aktiebolag finns det uttryckt att genom olika regelverk kan tillgångarna värderas på olika sätt. Gällande svetsmaskinen som finns i den enskilda firman finns det skillnad i avskrivningsplanerna som i regelverken skiljer sig åt. Detta medför till att om

verksamheten har olika tillgångar, så skrivs de också av i olika takt. Med stöd av dessa redovisningsregler, kan en bedömning göras av hur en tillgång ska värderas när den ska överlåtas. Det ska vara god redovisningssed vid bokföringen. Följs inte redovisningsreglerna, kan det vid ombildningen uppstå skattekonsekvenser. Detta då verksamhetens bokföring visar på hur svetsmaskinen ska värderas när överlåtelsen ska ske.

Det går därför att konstatera att när näringsidkaren väljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag, påverkar det de redovisningsmässiga effekter, vilket den enskilda näringsidkaren bör vara medveten om innan ombildningen sker.

Näringsidkaren bör också vara medveten om att tillgångens värde också kommer att förändrats när redovisningsregelverket ändras. Detta medför till att när tillämpning av ett högre K-regelverk görs, krävs det oftast också mer arbete.