Reglerna om redovisning

BFL bestämmelserna är de grundläggande allmänna redovisningsreglerna och kan därför komma att tillämpas av ungefär alla företagsformer. Det finns dock tillfällen där BFL behöver kompletteras med ABL bestämmelser. Exempelvis när det handlar om aktiebolag. Det framkommer i BFL att det finns regler i de fall där verksamheten ska avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning istället för ett årsbokslut. Det finns reglerat i ÅRL vad som ska innehålla i en årsredovisning.

133 Nilsson, P. Den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder – en skatterättslig studie om bokföringens betydelse för avgränsningen av näringsverksamheten, 2011, s. 115.

134 Kellgren, J & Bjuvberg, J. Redovisning och beskattning – om redovisningens betydelse för inkomstbeskattningen, 2014, s. 39.

135 Prop. 1998:99/130, s. 186.

136 Prop. 1995/96:10, s. 181.

137 Thorell, P. Skattelag och affärssed: En skatterättslig studie över sambandet mellan den bokföringsmässiga och skattemässiga redovisningen, 1984, s. 22.

Både BFL och ÅRL fungerar som ramlagar, detta innebär att de endast innefattar redovisningens grundläggande normer. Detta har således medfört till att det finns kompletterande normgivning och deras uppgift är att de allmänna normerna ska fyllas ut.¹³⁸ I BFL finns den kompletterande normgivningen uttryckt som god redovisningssed och i ÅRL är det också uttryckt som rättvisande bild och god redovisningssed.¹³⁹

I huvudsak är redovisningsrätt civilrätt. Trots att det inte finns någon klarhet om hur redovisningsreglerna ska tillämpas och tolkas går det att säga att tolkningen skiljs inom redovisningsrätten från det som gäller inom inkomstskatterätt. Inom redovisningsrätten finns K1 – och K2 reglerna som är utformade för att de så långt som möjligt ska kunna blir harmoniserade med IL.¹⁴⁰ En enskild firma har möjligheten att använda sig av förenklat bokslut och K1- reglerna är därför som en vägledning för näringsidkaren.¹⁴¹ K2 – reglerna är en vägledning för näringsidkaren som bedriver ett mindre privat aktiebolag, eftersom de ska upprätta en årsredovisning.¹⁴² Avgränsningen i redovisningsrätten styrs inom ramen för regelhierarki, där BFL och ÅRL sätter ramen. Reglerna från bokföringsnämnden har en särskild betydelse för just K1- och K2 reglerna. Detta för dessa är regelpaket som har sin inriktning på näringsidkaren med ett förenklat bokslut respektive de som har inriktning på de övriga mindre verksamheterna.¹⁴³

Bokföringsnämnden har arbetat med ett projekt sedan år 2004. De har arbetat med att framställa fyra olika kategorier av ett samlat regelverk, K1, K2, K3 och K4.

Tanken med de fyra regelverken är att de ska innefatta alla områden som är väsentliga för de bestämda företagskategorierna. Syftet med framtagandet av de samlade regelverk är att redovisningen ska bli mer förenklat för de företag som är onoterade, eftersom de idag uppfattas som komplicerade. Detta då allmänna råden, rekommendationerna och vägledningarna från bokföringsnämnden är områdesanpassande. De komplicerade vägledningarna har resulterat att de finansiella rapporterna har fått negativt resultat. Ett regelverk som har samlade rekommendationer, allmänna råd och lagar ökar motsvarigheten. Detta då verksamheten inte har lika många valmöjligheter när olika specifika regelverk ska tillämpas.¹⁴⁴

5.3.1 K1-regler

En enskild firma som bedrivs är näringsidkaren ensam ägare i verksamheten och har ett personligt ansvar. Detta innebär att redovisningskraven för den enskilda näringsidkaren inte bör vara lika sträng. Detta då verksamheten troligtvis har en begränsad kundkrets vilket medför till att informationsbehovet inte är lika stort.¹⁴⁵ Den enskilda näringsidkaren har därför möjlighet att använda ett förenklat bokslut.

Från och med 1 januari 2007 användes och fungerade K1 reglerna som en

138 Andersson, C, Dahlqvist, A-L, & Elofsson, S. Bokföringsbrott och bokföringslagen, 2011, s. 16.

139 Prop. 2006/07:65, s. 205.

140 Nilsson, P. Den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder – en skatterättslig studie om bokföringens betydelse för avgränsningen av näringsverksamheten, 2011, s. 138.

141 Knutsson, M, Norberg, C & Thorell, P. Redovisningsfrågor i skattepraxis, 2012, s. 31

142Bokföringsnämndens vägledning. Årsredovisning i mindre företag (K2), 2019, s. 11.

143 Påhlsson, R. En avhandling om den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder, Skattenytt, 2012, s. 89.

144 Nilsson, P. Den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder – en skatterättslig studie om bokföringens betydelse för avgränsningen av näringsverksamheten, 2011, s. 73.

145 Prop. 2005/06:116, s. 58.

vägledning för den enskilda näringsidkaren som använder sig av förenklat bokslut.¹⁴⁶ I 6 kap. 3 § BFL finns det reglerat att den enskilda näringsidkaren får använda sig av ett förenklat bokslut, detta istället för en årsredovisning. Förenklat bokslut används när den årliga omsättningen är på max tre miljoner kronor samt att de ska utgå från en god redovisningssed.¹⁴⁷ De enskilda firmor som uppfyller kraven för användandet av förenklat årsbokslut, har därför möjlighet att kunna använda sig av K1.¹⁴⁸ Utgångspunkten i vägledningen gällande K1 reglerna är att bokslutsarbetet ska vara så förenklat som möjligt för den enskilde näringsidkaren.

Vägledningen omfattar bland annat bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:1 och lagregler.¹⁴⁹ Syftet med reglerna avseende förenklat årsbokslut är att i lagen ställs endast grundläggande krav gällande innehållet i bokslutet. Det räcker därför bara med att det framgår i lagen att bokslutet ska innehålla en balansräkning och resultaträkning.¹⁵⁰ Trots att de är en förenklad bokföring ska ändå det bokföringsmässiga resultatet vara till grund så långt som möjligt för beskattning.¹⁵¹ Bokföringen ska som nämnts vara utifrån god redovisningssed. Därför bör de utformade allmänna råden som gjorts av bokföringsnämnden komma till användning för att direktivet gällande bokslutets innehåll ska vara uttömmande.¹⁵² 5.3.2 K2 -regler

K2 reglerna är utformade av bokföringsnämnden som en vägledning för de näringsidkare som bedriver privata aktiebolag av mindre slag vid upprättande av årsredovisning. Reglerna omfattar bland annat det allmänna rådet BFNAR 2016:10 men också regler från olika lagar.¹⁵³ Det finns reglerat i 1 kap. 3 § 5 p ÅRL vad som klassificeras som mindre aktiebolag, där de finns formulerat att mindre företag är de företag som inte är större företag. Från och med den 31 december 2008 gick det att tillämpa vägledningen för de mindre aktiebolag. De som valt att tillämpa K2 reglerna ska då följa reglerna fullt ut.¹⁵⁴ Eftersom K2 har till avsikt att vara som ett komplett regelverk, ska därför inte en verksamhet söka efter vägledning någon annanstans. Utan ska endast söka svar i de allmänna råden för de mindre aktiebolagen. Det som har publicerats två gånger, först år 2006 och sedan år 2007 är det allmänna rådet för K2. År 2006 utvecklades de första utkastet av Skatteverket och Bokföringsnämnden. K2 reglerna var då utformade på de sättet att informationsbehovet skulle bemötas av främst Skatteverket och borgenärer. Det betonades samtidigt att det inte skulle finnas några större skillnader mellan de företag som valde att redovisa enligt K2. Önskan var också att det skulle minimera skillnaderna mellan skattereglerna och redovisningsreglerna.¹⁵⁵

K2 reglerna påminner mycket om K1 reglerna och de som skiljer reglerna åt är att de är framtagna beroende på vilken typ av företagsform som bedrivs. Det de har gemensamt är att båda regelverken finns för att förenkla för företag när de upprättar sin redovisning. För de mindre aktiebolag som följer de allmänna rådet är det mer förenklat när de exempelvis använder sig olika schablonlösningar som företagen

146 Knutsson, M, Norberg, C & Thorell, P. Redovisningsfrågor i skattepraxis, s. 31.

147 Bokföringsnämnden. Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, s. 5.

148 Nilsson, P. Den enskilde näringsidkarens tillgångar och skulder, s. 77.

149 Bokföringsnämnden. Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, s. 5.

150 Prop. 2005/06:116, s. 75.

151 Bokföringsnämnden. Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, s. 5.

152 Prop. 2005/06:116, s. 75.

153 Bokföringsnämndens vägledning. Årsredovisning i mindre företag, s. 11.

154 Westermark, C. Bokföringslagen, revisionslagen och revisorslagen, s. 151.

155 Knutsson, M, Norberg, C & Thorell, P. Redovisningsfrågor i skattepraxis, s. 53.

har möjligheten att kunna välja.¹⁵⁶ Schablonreglerna som används i regelbaserade regelverk. Dessa regelbaserade regelverk innehåller tydliga riktlinjer för hur de vid redovisningen ska tillämpas. Hur tolkningen ska göras med de som avser utgöra regelbaserade regelverk är en svår tolkning. Innehållet av reglerna är dock mycket detaljerade samt att vägledningen som ges är väldigt omfattande för hur tillämpningen av reglerna ska göras.¹⁵⁷