• No results found

6. Diskussion och slutsats

6.1 Diskussion

Analysen bekräftade det faktum att parasocial interaktion existerar hos följarna genom deras relation till influencerna. Det innebär att följarna blir mer påverkade och mottagligare av det som influencerna publicerar på sina kanaler. Många av respondenterna resonerade så att en influencer kan ses som en vän, någon man ser upp till eller vill vara som. Påverkande faktorer är att om man har följt någon dagligen under en längre tid och genom flera olika kanaler, så skapas det ett större intresse och engagemang för den personen, då man känner sig delaktig i dennes liv.

Respondenterna som studien har undersökt har en bra koll på de influencers som de följer, vissa av dem märker även när de inte har publicerat på ett tag. Flera av dem har även koll på dem genom olika plattformar eller kanaler, samt vilka typer av samarbeten influencerna gör och vilka åsikter de har.

Influencers ses som en inspirationskälla på ett eller annat vis. Respondenterna anser att influencers har en stor påverkan på deras liv och bidrar till en stor inspiration. De anser även att de shoppar oftare sedan influencers har blivit populärt då man ständigt blir påverkad av vad andra har, vilket skapar ett begär till att vilja köpa nya saker själv. Influencers jämförs med en modetidning, en inspiration till hur man vill klä sig och se ut. Samt att de marknadsför olika produkter och uppmanar till att konsumera även på ett mer konkret kommersiellt sätt.

Horton och Wohl (1965) studerade producenterna bakom TV-programmen. Men vilka är producenterna idag? Influencerna producerar material till sina egna kanaler och väljer själva vad de vill visa upp och vilka samarbeten de vill göra. Men företagen bakom varumärkena de samarbetar

ska fungera. På så sätt så ses influencern mer som programledaren, som förmedlar informationen till publiken som producenten ger ut. Men publiken, följarna i detta fall, har också viktiga åsikter då influencern inte skulle vara någonting alls utan dess följare. Däremot så har publiken ingen makt till att påverka det som influencern publicerar, utan det är snarare att influencern inspireras och tar emot det som feedback.

Men precis som TV-producenterna gav programledaren tips om hur man ska prata och även använda kroppsspråket till sin fördel för att skapa en trovärdighet så använder sig influencerna av samma tips. Respondenterna ansåg att ett betalt samarbete känns mer äkta om det sker på en story på Instagram än ett vanligt inlägg. Då stories ofta är i videoformat och har en möjlighet till att visa produkter mer detaljerat. Där kan även influencern använda sitt kroppsspråk samt röst för att förstärka rekommendationen. Dahlén och Colliander (2011) nämner att följaren påverkas mer om vem rekommendationen kommer ifrån än vad som egentligen sägs. Det bekräftar även respondenterna då mycket handlar om vem influencern är och vad för relation man har till den. Så huvudsaken med ett betalt samarbete är dels vilken kontext det utspelar sig i, men även vilket perspektiv och känsla som mottagaren har till det. För det finns även en risk att ett betalt samarbete känns mindre trovärdigt. Om det blir för planerat så märks det tydligt då följarna lätt ser igenom influencern om de redan har en stark relation. Så det gäller att hitta en balans mellan strategi och känsla.

En hel del saker ser även annorlunda ut idag om man återigen jämför influencers och TV-program från förr. Skillnaden är att de som tittade på programmen hade svårt att kontakta programledaren och själv kunna påverka situationen. Men idag så är det väldigt enkelt som följare att kunna integrera med influencers och mycket av influencerns yrke handlar om just det, att hålla en god kontakt med följarna. Influencerna måste nästan prata med deras följare idag, svara på kommentarer och liknande. För annars så tappar följarna engagemanget att lägga sig i och då förlorar influencern på så sätt sin makt. Det är även väldigt enkelt som följare eller privatperson idag att kommunicera fritt på sociala medier. Vem som helst kan i stort sätt bli en influencer, då vem som helst kan skapa ett konto på Instagram. Jämfört med den i stort sett obefintliga chansen att kunna skapa sitt eget TV-program för att nå ut till publiken. Då steget är mycket kortare idag mellan sändaren och mottagaren så sätter det även andra krav på relationerna, därför har den intima delen blivit en större självklarhet och sätter andra krav på att vara personlig och genuin.

Vad detta innebär för samhället idag är svårt att veta då vi är mitt ibland det. Parasocial interaktion har satt ett tydligt spår på sociala medier och det påverkar olika människor olika mycket. För vissa kan det vara en positiv sak då man upplever en närhet och kontakt till personer digitalt om man kanske känner sig mer ensam i verkligheten. Men det kan även vara farligt då den kan skapa missförstånd och svårigheter kring det. Beroende på vad man ser på sociala medier handlar ju även om vilka man följer och de algoritmer som plattformarna använder sig av. Det gör framförallt att reklamen i samhället blir mer anpassad och skräddarsydd till personen i fråga. Respondenterna som studien har undersökt anser även att det blir mycket reklam i ens vardag just för att man ständigt har med sig sin mobiltelefon och aktivt kollar igenom den dagligen vad som publiceras.

Influencers bidrar till en mer trovärdig och effektiv marknadsföring än traditionell reklam.

Framförallt då den anpassas mycket till influencern och blir mer personlig. Precis som Aaker (2014) nämner att företag ofta placerar en personlighet på varumärken så kan den personligheten enkelt matchas med en influencers personlighet och varumärke. Eftersom fenomenet med betalda samarbeten på Instagram har blivit så stort och effektivt under en kort tid så har gränsen suddats ut då det ses som en självklarhet. Vilket gör att influencers nu för tiden betonar när något inte är ett betalt samarbete, utan endast en personlig rekommendation till deras följare. Men vad som är mindre trovärdigt och vad som är äkta förklarar Respondent 6 och 1:

Det känns ju ofta lite riggat då liksom när dom, man har ju hört och sett lite att dom ba ‘köper den här maten för att den blir bra på bild’ och ‘har på mig det här för att det blir bra på bild’. För att dom egentligen typ såhär kan knäppa en bild när dom går runt i klackskor, men så har dom egentligen inte det. Så nej, jag skulle inte säga att det bidrar till någon trovärdighet. (Respondent 6)

När det inte är så stageat, när det inte är perfekt och när det inte är superredigerat.

Då tycker jag att det känns mer äkta, faktiskt. Eller jag vet ju att vissa har dom här swipe-funktionerna, har en perfekt bild för att dom vill ha ett perfekt flöde, men sen kan man swipea så är det en ful bild, så som dom ser ut just då typ. Då känns det lite mer äkta. (Respondent 1)

Så som respondenterna beskriver summerar detta ganska väl. Det gäller att ha ett objektivt perspektiv och inte tro på att allt som publiceras är direkt taget från någons vardag. Det som skapar en större äkthet är de bilder som faktiskt är tagna direkt från vardagen utan någon redigering.

Related documents