Reklam och varumärken

Något som var intressant var hur respondenterna resonerade kring traditionell reklam och reklamen som influencers gör. Samtliga respondenter ansåg att reklamen som influencers var mer effektiv och betydligt bättre än den traditionella reklamen. Den ansågs också vara mer trovärdig:

Jag skulle nog tro att influencers reklam är, det känns ju mer effektiv och så, men man har ju ändå nån slags tillhörighet till dom eller känner dom [...] det är väl mer kanske om man ser produkten i ett sammanhang liksom. (Respondent 6)

Men liksom såna här vanliga reklamer tar jag typ inte åt mig av så mycket, varken på såhär Instagram sponsrade inlägg, eller reklam på TVn, radion. [...] Men när influencers marknadsför nånting så [...] det blir mer personligt. (Respondent 1) Diskussionerna som sker från respondenterna handlar om att eftersom det finns en viss relation mellan influencern och följaren, den parasociala relationen, blir det lättare för följaren att ta till sig den reklamen och den anses vara trovärdig. Aaker (2014) förklarar hur företag kan sätta en personlighet på sina varumärken för att konsumenterna ska kunna relatera till varumärken och även personligheten. Det är just det respondenterna menar med att det blir mer personligt och att man känner en slags tillhörighet som kanske inte går att uppnå med den traditionella reklamen.

Även om många av respondenterna anses ha en positiv attityd till reklamen som ständigt kommer ut går det inte heller att undgå att det ibland kan bli lite för mycket. Respondent 4 och 9 menar att ibland kan det gå så långt att istället för att få en positiv bild av ett varumärke så finns det varumärken som gör för mycket samarbeten med influencers att det istället ger en motsatt effekt:

[...] Det har ju också blivit att man går ju nästan lite emot Ideal of Sweden för det känns som att varenda person har ett samarbete med dom, att jag blir, man blir nästan negativ. (Respondent 4)

[...] Jag känner att influencers gör för många samarbeten och för ofta och inte på ett tillräckligt trovärdigt sätt, vilket gör att jag istället för att bli positiv av den här kampanjen eller vad det kan va så kanske jag snarare tar avstånd. (Respondent 9)

Eftersom det ibland kan upplevas som att det blir för mycket reklam och att ett flertal influencers gör för många samarbeten behöver det också göras tydligt i inläggen att det är ett samarbete. Frågan om respondenterna upplever att det framkommer mycket smygreklam kom upp där en stor majoritet tyckte att det till största del var tydligt. Då influencers har kommit att bli en yrkeskategori har även regelverken skärpts vilket Respondent 9 diskuterade under intervjuns gång:

Jag tror att det har blivit bättre dock framåt nu, för jag vet för några år sen så känns det som att det var sämre regelverk kring det hela och att då var det väldigt smygreklam medans idag så ser man ju att många influencers blir fällda [...] vilket gör att jag tror att fler och fler blir väldigt rädda för att göra fel och att man då gör det väldigt tydligt och håller sig till reglerna. (Respondent 9)

Hon menar att fler influencers har tagit till sig från tidigare influencers misstag då straffen blivit mer skärpta. Respondent 1 upplever i och med att det framkommer så mycket reklam på Instagram att influencers istället förtydligar när det inte är ett samarbete då följare kan uppleva att en influencer gör för mycket reklam:

Men nu blir det nästan mer att dom säger såhär ‘det är inte ett samarbete’ istället för att säga det är ett samarbete, bara för att förtydliga extra mycket för att folk antar att det är ett samarbete. (Respondent 1)

Oavsett om det är mycket reklam så är respondenterna eniga om att influencers är en tillförlitlig källa och att det är ett effektivt sätt att göra ett varumärke mer synligt i ett mer digitaliserat samhälle:

[...] Jag skulle ju litat mer på företaget om dom har använt sig av en influencer än om jag hittar det hur som helst bara genom att det dyker upp på min Facebook till exempel. (Respondent 5)

Respondent 5 säger att hon tycker att reklamen blir mer trovärdig om varumärket använt sig av en influencer för att marknadsföra produkter. O’Neil-Hart & Blumenstein (2016) studerade hur Youtube-användare upplever reklam från sina favoriter på plattformen Youtube, där en stor andel påstod sig lita mer på de kända profilerna på den plattformen än traditionella kändisar och bland sina vänner. Det är också det intrycket som upplevs när respondenterna påstår att de litar mer på varumärken som använt sig av influencers. Även De Veirman, Cauberghe och Hudders (2017) nämner att en influencer upplevs vara som vilken människa som helst vilket gör att det är lättare för följarna att kunna relatera till influencern och bygga upp en tillit till denne.

Aaker (2014) nämner att digitaliseringen har gett större möjligheter till marknadsföring då den mesta marknadsföringen numera sker digitalt. Det är även något som Respondent 5 och 2 uppmärksammat:

Med ett samarbete genom influencers så har jag ju det i telefonen kontinuerligt hela tiden, för jag har ju telefonen hela tiden. [...] Så jag skulle väl tro att på så sätt så kanske dom når ut mer till oss som målgrupp för att det är ju det som vi använder mycket idag. (Respondent 5)

Alltså jag tycker att det är bra på något sätt att dom vänder sig till influencers i och med att vi, även fast det är reklam överallt så har vi har ju hittat fler sätt att slippa den reklamen. Det vi ser är ju via våra algoritmer vilket betyder att kanske inte nya produkter eller nya märken når ut på samma sätt. (Respondent 2)

De ser användandet av influencers som marknadsföringskälla som något positivt då mobiltelefonen är en enhet de alltid bär med sig vilket innebär att de ständigt har tillgång till reklamen. Det är också något som Respondent 9 håller med om när hon säger att användningen av influencer marketing verkar vara ett vinnande koncept:

Hade jag själv startat ett bolag idag så hade jag använt influencers som marknadsföringskanal och det känns ju som det nyaste marknadsföringsverktyget för företag att använda sig av för det är det som verkar gå hem och verkar bli allt större.

(Respondent 9)

Vi kan konstatera att slutsatsen är att respondenterna verkar ha en positiv inställningen till den nya typen av marknadsföring som sker på Instagram. De är medvetna om att det ibland kan bli för mycket och förklarar då att det finns en risk till en mer negativ inställning till varumärket på det sättet. Sokolova och Kefi (2019) beskriver den typen av reklam som mest effektiv och det är också något som även respondenterna håller med om. De har accepterat att det är via Instagram och influencers som en väldigt stor del av reklamen kommer ut och tycker fortfarande att det är ett bra och effektivt sätt att marknadsföra produkter på.

5.4 Konsumtion

Respondenterna fick även besvara en del frågor om deras personliga konsumtionsbeteenden, då marknadsföring och reklam har en stark koppling till sälj och konsumtion. Eftersom många av respondenterna var studenter eller arbetssökande så ansåg de att deras shoppingbeteenden är något lägre just nu än i vanliga fall. Men eftersom de känner en påverkan av att ständigt bli matade av

reklam på Instagram så leder det till en del konsumtion, av framförallt kläder. Då vi lever i ett

‘Society of consumers’ så betyder det att vi ständigt befinner oss i ett samhälle som förespråkar konsumtion och att det är något som är normalt att känna hos individen att vilja konsumera (Bauman, 2007). Respondent 1 förklarar:

Jag kan vara såhär ‘åh jag vill ha någonting’ men jag vet inte vad och då går jag in och letar efter någonting. Vilket kanske inte alls är bra egentligen. Men jag tycker om att bara sitta och kolla igenom sidor med kläder, det blir spontant fast ändå lite planerat.

(Respondent 1)

Respondent 1 beskriver hur hon kan känna ett begär till att köpa någonting, men egentligen så vet hon inte exakt vad det skulle kunna vara. Det gör att hon ofta går in och kollar på kläder online och letar efter något som tilltalar henne. Men Respondent 1 nämner även att hon är medveten om att det kanske inte är alls är bra egentligen att köpa något bara för att. Detta är ett tydligt exempel på vad Bauman (2007) beskriver som ett behov till att vilja köpa saker, men som sitter psykiskt hos individen som ett slags begär. Bauman (2007) förklarar att det är något som egentligen inte handlar om produkten i sig, utan mer om den känsla som det skapar hos individen genom att köpa något som man vill ha. Även Respondent 6 och 3 nämner att de köper mer saker online och kanske mer än vad man hade tänkt sig:

Ofta ganska impulsivt skulle jag säga, om man jag har lite tråkigt en kväll så kanske man, då kan det ju också ha varit att man tänk typ att jag behöver köpa ett par nya skor typ. Men sen om man har tråkigt så kanske jag gör det och det känns så himla mycket lättare att hitta grejer online [...]. (Respondent 6)

Oftast så tycker jag, speciellt nu när man har bott i en liten stad, så tycker jag att det inte finns särskilt mycket klädaffärer och sånt, vilket gör att det finns mer på internet.

Oftast så kanske man beställer lite mer än vad man har tänkt för att vissa saker kanske ändå inte passar. (Respondent 3)

Respondenterna upplever att det är enklare att handla online och att även det har en betydelse till hur ofta de shoppar. Flera respondenter nämner även som Respondent 3 att det är enklare att köpa saker online när man bor i en liten stad med kanske lite mindre utbud i fysiska butiker. Det gör att de ibland beställer hem lite extra ifall något inte skulle passa eller liknande. Men Respondent 7 har en annorlunda syn på detta jämförelsevis med resterande respondenter. Hon beskriver att hon är väldigt noggrann när hon ska handla något och planerar köpet långt innan.

Jag är väldigt noggrann så jag planerar väldigt mycket faktiskt, kollar över min budget

Respondent 7 nämner även att hon är noga med priset på produkten. Priset är något som även lockar fler respondenter, och detta brukar oftast vara tillskrivas influencernas förtjänst med diverse rabattkoder. Respondent 1 nämner att influencers rabattkoder har gjort att hon shoppar mer:

[...] Men självklart om någon kommer ut med en rabattkod eller ett Black Friday-erbjudande så går man ju in och tittar. Men ja deras rabattkod har väl kanske gjort att jag shoppar mer. (Respondent 1)

Även Respondent 8 nämner att hon blir påverkad av rabattkoder och berättar om ett köp hon gjorde nyligen där det var rabattkoden som gjorde att hon slog till:

Om Bianca Ingrosso kommer med en rabattkod eller har en haul för na-kd, hon har en rabattkod på 25%, ja då passar jag på och går in och kollar. Eller om nån annan har för träningskläder ‘aa jäklar vilka snygga byxor’, det hände faktiskt förra veckan.

Det var Ida Warg som hade på sig ett par träningsbyxor och jag ba ‘gud vilka snygga’

och så hade hon en rabattkod på 30% så jag ba ‘jag går in och köper!’. (Respondent 8)

Influencers har en påverkan på konsumtionen då de uppmanar sina följare till att köpa mer från de varumärken de gör ett samarbete för. Influencers är även duktiga på att skapa ett begär hos sina följare att det är något som den verkligen måste ha, och resultatet av att flera nämner samma produkter blir så som Respondent 9 förklarar:

NA-KD är ju en sajt som jag bara upptäckt för att influencers gör ständiga kampanjer med dom och visar upp kläder. När dom här kampanjerna kommer ut med till exempel 20% på allt och dom visar upp tio snygga plagg. Då ser jag det från tio stycken som jag följer, det gör att jag absolut känner ett större begär att shoppa dom här kläderna än om jag inte skulle se det. (Respondent 9)

Respondenternas gemensamma slutsats är att de upplever ett större begär till att konsumera då det finns ett större utbud idag online och att de blir inspirerade och påverkade av vad influencers publicerar. De anser även att rabattkoder lockar till ett köp och om flera influencers gör reklam för samma produkt. Resultatet blir en kombination av Baumans (2007) teori om det psykiska beteendet som sitter hos individen och att ständigt vara omringad av de influencers som också uppmanar till konsumtion. Det gör att respondenterna blir mottagliga av det som marknadsförs, men konsekvensen av att faktiskt köpa produkten ser lite olika ut beroende på respondentens livssituation och intressen.