Diskussion

Vi kan utifrån vår studie identifiera fem kontrollmekanismer som franchisegivaren använder på olika sätt, olika marknader och för att uppfylla olika funktioner i kontrollen av affärskonceptet, vilket illustreras i tabell 2. I och med att kontrollmekanismerna ger olika resultat kan vi se vikten av att använda sig av ett antal mekanismer för att kunna få ett brett spektrum av kontroll. Vilket vi anser är nödvändigt för att säkerställa att alla deltagare i franchisekedjan jobba på samma sätt med affärskonceptet. Detta leder till standardisering vilket är det som utgör grunden i en franchise.

Kontrollmekanismer Marknader Kontroll genom Resultat

Master – och area development franchising

Master- Internationella och geografiskt stora områden

Area development – Marknader som är lika hemmamarknaden

Olika ägandeformer Enhetlighet på geografiskt område Tillgång till specifik kunskap

Val av samarbetspartner Alla marknader- dock

inte val av subfranchisetagare Strategiskt urval Kriterier: Drivkraft och entreprenörsanda Gemensam vision

Kontrakt Alla marknader Formaliserat

bindande kontrakt Juridiskt skydd

Supportfunktioner Alla marknader Franchisemanual

Intranät

Kontinuerliga besök

Gemensamt arbetssätt Enhetligt utseende i butikerna

Franchiserelation Alla marknader Kommunikation Lojalitet, Tillit

60

De ovan presenterade kontrollmekanismerna används tillsammans för att säkerställa att franchisetagaren jobbar i linje med det befintliga affärskonceptet. Det är beteendet och aktiviteterna som franchisegivaren främst är intresserad av att kontrollera och kontrollmekanismerna kan därmed ses som en form av en beteendekontroll. Vi kan dock även, se som tidigare, skrivet en viss social kontroll då vissa kontrollmekanismer används för att bidra till att franchisetagaren lättare kan identifiera sig med organisationen. Däremot kan vi inte se något tydligt bevis på resultatkontroll av affärskonceptet vilket vi anser vara på grund av att det är svårt att kontrollera affärskonceptet i ett franchisesystem genom att kolla på de olika verksamheternas resultat. En verksamhet kan påvisa bra resultat genom att använda sig av metoder som går emot affärskonceptet, vilket gör att affärskonceptet kan skadas även om verksamheten har bra försäljningssiffror. Vi anser därför att beteendekontroll och social kontroll är viktigare för kontrollen av affärskonceptet i ett franchisesystem.

Samarbetet mellan franchisetagare och franchisegivare inleds med tydlig kontroll. Franchisegivaren har till att börja med all makt i sina händer, då det är upp till denna vem som ska få möjligheten att inkluderas i franchisesystemet och under vilka omständigheter detta ska ske. Det är först i kontroll genom kontrakt som franchisetagaren kan komma med egna synpunkter och tankar. Vi anser att kontraktet bör skrivas gemensamt då det är motiverande att sätta sina egna mål och risken för missförstånd om vad som skall göras minskas. För att verksamheterna skall kunna drivas så framgångsrikt som möjligt krävs en viss drivkraft från franchisetagarens sida, en drivkraft vi tror kan minskas om de inte känner att de själva får vara delaktiga i att sätta målen för verksamheten. Franchisetagarens drivkraft och dess förmåga att självständigt driva verksamheten är även något som efterfrågas vid valet av samarbetspartner, vilket är ytterligare ett argument för att ge utrymme till franchisetagaren och involvera henne/honom i framtagandet av kontraktet. De tre kontrollmekanismer som beskrivs ovan används endast en gång men ligger till grund för hela det fortgående samarbetet. Dessa inledande kontrollmekanismerna presenteras i rutan under Samarbete inleds, se figur 3.

61

Den gröna streckade linjen symboliserar affärskonceptet, vilket är tydligt och oföränderligt och ej anpassningsbart till olika rådande marknadsförhållanden. Affärskonceptet finns redan tydligt uttalat innan samarbetet med en franchisetagare inleds. Den röda vågiga linjen symboliserar den frihet som franchisetagaren ges. Ett exempel på detta är möjligheten att själva välja vilka produkter som skall köpas in från det totala produktsortimentet för att underlätta anpassningen till rådande marknadstrender och butiksyta. Hur mycket frihet som tas kan variera, vilket symboliseras av att linjen är vågig.

Vi anser att relationen är den kontrollmekanism som är svårast att hantera, då en relation inte är greppbar och därmed blir det svårt att mäta resultatet och påverkan av denna mekanism. Vi anser att relationen är det som underbygger hela franchisekedjan. Vid en god relation förstår parterna lättare varandra och den ökar möjligheten för franchisegivaren att lättare styra franchisetagaren i riktning mot affärskonceptet. Supportfunktionen är den sista kontrollmekanism vi har kunnat finna, och i och med denna guidar franchisegivaren sin franchisetagare i de olika val och vägskäl som kan komma längs vägen. Supportfunktionen bör, enligt oss, vara väl utvecklad och kontinuerligt förmedlas till franchisetagaren. Vi anser att målet ska vara att ha supportfunktioner som är så tydligt utformade att man mer eller mindre kan driva hela franchiseverksamheten med hjälp av dessa. Det lämnas då mindre utrymme till missförstånd och feltolkningar. Supportfunktionerna bör, anser vi, användas hårdare vid vissa tidpunkter för att påminna franchisetagaren om affärskonceptet. Det är lätt att jobba på med fokus framåt, men på vägen glömma bort att själv kontrollera att arbetssättet ligger i linje med affärskonceptet. Om franchisegivaren ser indikationer på, vid dessa hårdare

62

kontrolltillfällen, att affärskonceptet frångåtts skadas tilliten och därför utövas kontrollen mer aktivt på denna franchisetagare till tilliten är återskapad. Samtidigt är det viktigt att ge franchisetagaren ett visst utrymme att driva verksamheten och jobba efter egna idéer, annars finns risken att den entreprenörsanda som eftersöks försvinner. Vi kan se att kontrollen genom supportfunktionerna, med dess regler och direktiv, skapar en ram som går i enlighet med affärskonceptet. Inom denna ram är kontrollen inte lika stark och här finns det utrymme för franchisetagaren att utnyttja sin entreprenörsanda och göra sina egna val för sin verksamhet. De regler och direktiv som bildar ramen är dock väldigt tydliga och om franchisetagarens verksamhet går för långt från affärskonceptets optimala läge så stärks kontrollen. Det tydliga ramverket av supportfunktioner och de tidigare använda kontrollmekanismerna utgör ett brett spektrum av kontroll och gör det möjligt att kontrollera affärskonceptet utan att själva driva verksamheten och ge franchisetagarna ett visst utrymme för egna initiativ.

Kontroll genom franchiserelationen och kontroll genom supportfunktioner är de två kontrollmekanismer som finns med under hela den tid samarbetet mellan franchisetagaren och franchisegivaren existerar. Dessa två kontrollmekanismers påverkan på franchisetagaren symboliseras av de små pilarna, vilka visar tillbaka till affärskonceptet. Samarbetet mellan franchisetagare och franchisegivare bör vara långsiktigt, vilket pilen framåt symboliserar.