Diskussion

Arbetets syfte var att ta reda på vilka möjligheter och hinder nykomna elever upplever i den svenska skolan, vilken roll spelar lärarna för dessa elevers lärande och vilken betydelse har modersmålsundervisningen för nykomna eleverna. Innan jag valde min metod så hade jag samlat information om nykomna invandrarelever och deras situation i skolan och i samhället i allmänhet genom litteraturen. Eftersom jag är en blivande lärare och ska komma i kontakt med nykomna invandrarelever i framtiden så är det viktigt att få en bild om sådana elevers situation och ta reda på vilka hinder de möter och vilka möjligheter de upplever. Utifrån detta syfte hade jag funderat på vilken metod som kan vara lämpligast för att få så mycket information och nya kunskaper om detta ämne. Jag har valt intervjuer och denna metod har varit en intressant och lämplig metod. Utifrån intervjuerna har jag funnit att alla hade olika svar men här fanns även gemensamma perspektiv på undervisningens möjligheter och hinder i den svenska skolan.

Utifrån dessa svar kunde jag med hjälp av kunskapsbakgrunden analysera materialet och komma fram till ett resultat. I intervjuerna pratades om olika hinder. Svårigheterna var i första hand hur de upplevde de sociala kontakterna i den svenska skolan och i det svenska samhället. Andra svårigheterna var språkliga som rörde sig om grammatik, ordföljd, uttal, hörförståelse. Sociala hinder kom också in i bilden, dvs. en del av informanterna fick inte tillräckligt stöd av läraren eller hemma. Medan andra elever har lyckats bättre då de uppmuntrades av föräldrarna.

Eleverna berättade även om möjligheter och om goda förutsättningar i skolan bland annat undervisnings sätt och arbetsmetoder som varierade, vilket underlättade inlärningen. Möjligheterna handlade inte bara om tillgång till olika undervisningssätt utan även om elevernas förkunskaper som var en bra grund till att ge studievana samt hjälp för fortsatta studier. En av de andra möjligheterna som lyftes upp var modersmålsundervisningen som de erbjuds. Inställningen till modersmålsundersvisningen har rört sig om handledning på modersmålet som en viktig del för att man ska lära sig det svenska språket. Det har också rört sig om att modersmålet anses vara grunden till inlärningen av det andra språket för nyanlända

45

eleverna som kom till Sverige under skolåldern. Samt hur viktigt modersmålet är för invandrarelevernas identitet, integrering och socialisering i det nya mångkulturella samhället (Hyltenstam, 1996). Föräldrarnas utbildning, uppfattningar och värderingar kom fram som viktiga faktorer som främjar eller förhindrar lärandet. Å andra sidan har tidigare forskning tillsammans med elevernas intervjusvar kunnat belysa andra faktorer som kan anses som hinder bland annat lärarens brist på extra stöd och hjälp till eleverna, bristen på samarbete mellan svenska som andraspråkslärare och modersmålslärare och den otillräckliga tiden som tillägnas för modersmålsundervisningen. Fredriksson (1999) belyser vikten av samarbetet mellan modersmålsläraren och svenska som andraspråkläraren, ett samarbete som kan hjälpa och stödja flerspråkiga elever. Axelssons (1999) arbetssättstrategi sätter stor fokus på att läraren ska arbeta utifrån ett kulturellt mottagligt sätt i den mångkulturella skolan. Detta arbetssätt ska genom undervisningssättet försöka blanda in kultur, språk och identitet i undervisningen och skapa mer kännedom om elevernas ursprungliga kultur samt lyfta upp modersmålets roll. Därför är det också viktigt att uppmärksamma denna strategi i den här skolan, eftersom en del av de intervjuade inte ansåg att modersmålet hade så stor betydelse. Merisuo (2003) och Hornby (2011) betonar att miljön hemma är en viktig funktion för elevernas skolframgång. Med detta menar man att om föräldrarna stärker och uppmuntrar sina barn till inlärning av det andra språket så kan detta gynna deras läs – och skriv utveckling. Enligt Axelsson (1999) är ett sociokulturellt arbetssätt viktigt att utgå ifrån när läraren jobbar med nyanlända elever. Det är även viktigt att läraren skapar förtroende med eleverna. Dysthes tankar stämmer också överens med Axelsson som anser att förståelse och förtroende mellan lärare och elever är nyckeln till en demokratisk och lyckad undervisning. Därför är det viktigt enligt Axelsson (1999) att läraren ska presentera förebilder och skapa tillit till eleverna samtidigt som man jobbar på att stärka deras ursprungliga identitet.

Förskolans och skolans läroplaner betonar att språk, lärande och identitetsutveckling utgör en helhet som inte går att särskilja på något enkelt sätt. Det är väsentligt att olika språk- och kunskapsformer, och olika sätt att lära, balanseras och bildar en helhet.

46

5.2 Pedagogiska implikationer

Eftersom en del av de intervjuade har beskrivit att de kan uppleva oro, koncentrationssvårigheter, stress, nedstämdhet och sömnstörningar så måste skolan förbättra miljön, förutsättningarna och möjligheterna för de nyanlända eleverna. Inom skolan bör det även göras en utvärdering av de nyanlända elevernas skilda kunskapsnivåer, så att eleverna kan erbjudas individuellt stöd i olika ämnen. Ett ökat samarbete mellan föräldrar, skolpersonal och närsamhället underlättar för elevernas skolgång och för deras förståelse för skolan. Skolan och kommunen måste förbättra möjligheterna för modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och öka möjligheten till att undervisa på modersmålet.

5.2 Slutsats

Syftet med detta arbete var att hitta möjligheter och hinder som de nyanlända möter i den svenska skolan. Genom de olika avsnitten som beskrivits, presenterade tidigare forskning viktiga begrepp som underlättar att förstå arbetets syfte, hjälper till att besvara frågeställningarna. I resultatet har jag kommit fram med hjälp av tidigare forskning och informanternas berättelse analys till att språket hänger samman med kulturen och är de delar som gör att elevernas identitet stärks. Genom att ta avstamp i modersmålet kan eleverna sedan lära sig andraspråket och då kan de integreras i det nya samhället. Som tvåspråkiga elever är det viktigt att man fortsätter utveckla sitt ursprungliga språk för att stärka sin identitet och för att kunna känna sig trygg. Alla elever kan bära med sig också olika upplevelser från hemlandet som kan påverka deras koncentration i klassen och förhindra deras inlärning. Av den anledningen bör läraren också vara medveten om att dessa elever behöver mer stöd och en annan studie strategi som kan passa deras ålder, utbildningsbakgrund och deras situation.

Hemma behöver eleverna finna hjälp, stöd, samtal med föräldrarna samt motivation. Slutligen ville jag nämna att det är betydelsefullt att den svenska undervisningen sker i samverkan med modersmålsundervisningen. Det är så viktigt att läraren kan se elevernas möjligheter istället för att bara räkna med deras brister. Med detta arbete har jag fått en bild över de vanliga förekommande hinder men även en uppfattning om

47

möjligheterna som underlättar inlärningen av det nya språket. Jag har också fått en djupare förståelse för nykomna elevernas skolsituation än vad jag tidigare hade. Jag har också fått en större kunskap utifrån litteraturen under utbildningens gång. Slutligen ville jag lägga ett förslag på en framtida forskningsfrågor som dykt upp efter arbetets avslutande:

Får alla nykomna barn och ungdomar den modersmålsundervisningen som de behöver? Om nej, varför inte?

48

Referenslista

Litteratur

Axelsson, Monica (red), 1999. Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs, Stockholm: Rinkeby Språkforskningsinstitut

Dysthe, OlgaDet flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära, 1997, (vol. 19), Lund: Studentlitteratur

Fredriksson, Gunilla, Invandrareleverna och skrivprocessen, (1991). Kristianstad: Gleerups.

Heath, Shirley Ways with words, Language, life, and work in communities and classrooms, 1983, (New e), New York: Cambridge University Press

Hornby, Garry, 2011, New York: Springer, tillgänglig 2012-03-23:

Håkansson, Gisela, 2003, Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Lund: Studentlitteratur Hyltenstam, Kenneth (red.), 1996, Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige, Lund: Studentlitteratur AB

Hyltenstam, K (2007). Modersmål och svenska som andraspråk, I Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Illeris, Knud, 2007, Lärande, (uppl.2), Lund: Studentlitteratur

Judith, Bell, 2000, Introduktion till forskningsmetodik, (uppl.3), Lund: Studentlitteratur Kvale, Steinar, 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur

Lindberg, Inger, 1996, Svenska som andraspråk i skolan i: Hyltenstam, Kenneth(red), 1996,

49

Myndigheten för skolutveckling, Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet/redaktörer, 2007. Tillgänglig på internet (2012-02-01) :

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D1887

Negrin, Lenore, 1996, Invandrarbarn i förskolan – den svenska modellen i: Hyltenstam, Kenneth(red), 1996, Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar och minoritetsundervisning i Sverige. Studentlitteratur

Patel, R, Davidson, B, Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2003, (3 uppl.), Lund: studentlitteratur

Suarez - Orozco, Carola, Marcelo M. Suarez - Orozco, Irina Todorova, Learning a new land: Immigrant students in American society, 2008, USA: Harvard University Press

Viberg Åke, 1996, Svenska som andraspråk i skolan i: Hyltenstam, Kenneth(red), 1996, Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar och minoritetsundervisning i Sverige. Studentlitteratur

Wellros, Seija, 1998, Språk, kultur och identitet, Lund: Studentlitteratur

Wagner, Ulla, Samtalet som grund: om den första skriv- och läsutvecklingen, 2004, Sverige: Bonnier Utbildning

50

Internetsökning

Development of first language literacy skills in bilingual education, Tuula Merisuo- Storm, University of Turku, University of Hamburg, September 2003, tillgänglig 2012- 03-22

http://www.leeds.ac.uk/educol/documents/00003280.htm

Same Mother Tongue - Different Origins: Implications for Language Maintenance and Shift among Hungarian Immigrants and their Children in Sweden ,György-Ullholm, Kamilla, Stockholms universitet, Stockholm : Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University, 2010 Engelska 333 s. , Serie: Dissertations in Bilingualism, 1400-5921 ; 20, tillgänglig 2012-03-22:

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:su-38846

Editor's Review of John U. Ogbu's Black American Students in an Affluent Suburb: A Study of Academic Disengagement, tillgänglig 2012-03-23:

http://www.hepg.org/her/abstract/38

IN MEMORIAM, John Ogbu, tillgänglig 2012-03-22 :

http://www.universityofcalifornia.edu/senate/inmemoriam/johnogbu.htm

Språk- och kunskapsutveckling, för barn och elever med annat modersmål än svenska. Skolinspektionens rapport 2010:16, Diarienummer 40–2009:1 849, Stockholm, 2010. tillgänglig 2012-02-10

https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:0UBs2V6vveIJ:www.skolinspektionen.s e/Documents/Kvalitetsgranskning/sprak-kunskapsutveckling/kvalgr-sprakutv-

51

6lFsjE5q0hGkaZWSoNKXLI77I70BA6hdfIMdz5TYFYnD6aqIUjGVTdD_VjFHU9SB Ev_7hed5PVV0zpfWMN5UOtbbCx16bj7cpT8YdViilZ-

gJdbTIQfOIxyl&sig=AHIEtbRnHTm5RgF-JUwW41nIwYhvsaQyCw

Gisela Håkansson i https://www.studentlitteratur.se/#person/1516, tillgänglig 2012-03- 23

Monica Axelsson i http://www.suforlag.se/200/201.asp?id=2043 , tillgänglig 2012-03- 23

Vilka elever räknas som nyanlända i forskning.se, Publicerad 2010-04-19, tillgänglig 2012-02-04:

http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/nyanlandaochlarande/tiofragorsvar/tiof ragorochsvar/vilkaeleverraknassomnyanlanda.5.6ca95f1c127b404846f800044.html

Olga Dysthe i https://www.studentlitteratur.se/#person/2119 , tillgänglig 2012-03-30

Vilka svårigheter möter de nyanlända i skolan? publicerat 2010-04-10 , tillgänglig 2012-02-15:

http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/nyanlandaochlarande/tiofragorsvar/tiof ragorochsvar/vilkasvarighetermoterdenyanlandaiskolan.5.2f163aa8127f0e9a3be800026 9.html

52

Nyanlända elever, utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö, skolinspektionen, Övergripande granskningsrapport 2009:3, Diarienummer 00-2008-474, Stockholm 2009, tillgänglig 2012-02-10: https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:k8hvT2zkqdMJ:www.skolinspektionen.s e/Documents/Kvalitetsgranskning/Nyanlanda-elever/Nyanlanda- elever.pdf+nyanl%C3%A4nda+invandrarelever+och+deras+bakgrund&hl=sv&gl=se&p id=bl&srcid=ADGEESgvSHWHJc0ZbEy4y0TTFpCvfbgnR84hUbQkzz0rll0Y7PyrgVs rmTicL9P80HbGi96fqvzP8uMKgzHvs6MBibnL9wjcjL6id5TECgz7W-pw- dtNrBSJ3NEwfx29wrRmGb_HvkDM&sig=AHIEtbRiuPemEK0mOuUOAivTkjAUJ93 1rw

Flera språk – fler möjligheter, Utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen, 2002. Rapport från Skolverket, tillgänglig 2012- 02- 22 : http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D1019

Modersmålsundervisningen – Forskningsöversikt, Veli Tuomela, Bilaga till rapporten Flera språk – fler möjligheter - Utveckling av modersmålsstöd och

modersmålsundervisning – ett

regeringsuppdrag, 2002, skolverket, Dnr 2001: 2751, tillgänglig 2012-02-30 :

https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:Hyc47nwCrpoJ:www.skolverket.se/polo poly_fs/1.9690!Menu/article/attachment/forskningsoversikt.pdf+negativa+och+positiva +attityder+till+modersm%C3%A5lsundervisning.+de+som+f%C3%B6respr%C3%A5k ar&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEEShBG0BPSKcIlHXFPqa- dEK2bUbGaSAkU9oI8bjivK3W2x3E5pzr3dw_tZVGGZTNJk0soDXEd5rI4QyDKfx10 oMnqAbjlhWihBiti1BVKh7M7OerkH5_o6VX-gzSVSDN5Lvg- UYC&sig=AHIEtbTaxdAGYnFNlVlrozDFK6E-GRrlLA

53

Kenneth Hyltenstam i https://www.studentlitteratur.se/#person/1594 , tillgänglig 2012- 03-22

Om Nyanlända elever i skolverket.se, tillgänglig 2012-02-30:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/nyanlanda_barn_och_ungdomar/allmanna_rad

Vid sidan av eller mitt i? - om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan, 2005, Myndigheten för skolutveckling, skolverket, Stockholm, tillgänglig 2012-02-14:

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D1856

Nyanlända elever, skolverket,

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/2.2001/2.2044/2.2075/om- nyanlanda-elever-1.100795 , tillgänglig 2012-04-13

Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet, 2007, Skolverket, Stockholm, Löpnummer: 2007:4, tillgänglig 2012- 03-02:

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D1887

Inger Lindberg, tillgänglig 2012-11-10

54

Behandling av personuppgifter och etiska aspekter, tillgänglig 2012-02-17:

http://www.vr.se/etik.4.3840dc7d108b8d5ad5280004294.html , tillgänglig som pdf på: http://www.epn.se/media/9422/faktabroschyr-pul-forskning.pdf

I det nya mångspråkiga Sverige, Inger Lindberg, Flerspråkighet: Utbildning och Demokrati 2009, vol.18, nr 2, 9-37, tillgänglig 2012-03-26

http://www.oru.se/PageFiles/15299/Inger%20Lindberg.pdf

Ingrid Heyman, tillgänglig 2012-11-10 i:

http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-ffo-00.htm

Perez Prieto, tillgänglig 2012-11-11 :

https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:dR9-I3G8P4cJ:kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:499996/FULLTEXT01+HECTOR+prieto+perez+F%C3%9 6RFATTARPRESENTATION&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESgVE1u8d_U3_ YLhKt_Pv3ihUSks4xKcxpej- scvWDZxHEuuSsO6iAQYxnUZ1yZMMx4DermSFtQz6L2eQ- tBdD0Xe6XZ16hrrOTkF2XjRR4TR3NsPQsfjAXM6383FFAcF3APgYS0&sig=AHIEt bT0aiTg4FNw6hHNA4jSyJ6zUORu-w

Etiska aspekter i : tillgänglig 2012-03-30

55

Intervjuer med eleverna:

(Intervju med ”Noor”, 2012-02-15) (Intervju med ”Thomas”, 2012-02-16) (Intervju med ”Baker”, 2012-02-16) (Intervju med ”Zina”, 2012-02-18) (Intervju med ”Hanna”, 2012-02-30) (Intervju med ”Aras”, 2012-03-01)

56

Bilaga

Intervjufrågor till elever:

1.Kan du berätta lite om dig själv?

2. Hur upplever du undervisningen i skolan?

3. Påverkar händelserna i ditt hemland din koncentration i klassen? Hur i så fall?

4. Vad kände du när du skulle börja första dagen här?

5. Vad tycker du som var svårt respektive bra? Känner du fortfarande samma svårigheter och vad är det som går bra?

6. På vilket sätt tror du att lärarna kan hjälpa dig?

7. Tycker du att det är viktigt med utbildning? Varför är det viktigt/oviktigt?

8. Vilket arbete drömmer du om?

9. Har din familj en annan syn på utbildning och arbete? Hur påverkar det dig i så fall?

10. Hur upplever du att du kommer från ett annat land i skolan? Kan du berätta lite om din situation!