Thomas berättelse

Thomas kommer från Storbritannien. Han kom till Sverige för tre och ett halvt år sedan. Han gick i grundskolan och skulle börja sitt första år på gymnasiet i sitt hemland. Därefter fortsatte han på IVIK. Han sa att det var hans föräldrar som bestämde att de skulle flytta till Sverige för att hans mamma bodde i Sverige när hon var liten. Sedan flyttade hon till USA med sin familj. Han gick på ett samhällsprogram i sitt hemland och hann inte bli klar med det innan han flyttade till Sverige med sin familj. Hans modersmål är engelska vilket var en fördel för honom när han ville lära sig svenska

31

språket. Han bor med sin familj och har några kompisar i skolan. Han är tillsammans med en tjej från samma klass och de går ofta tillsammans till skolan. Thomas säger att det går lättare för honom än andra elever, eftersom han kan engelska och är bra på matematik. Men att lära sig det svenska skriftspråket går inte så lätt eftersom han inte gillar att göra läxor eller att träna. Han tycker att undervisningen i skolan är bra men att han inte sköter sina studier. Han tycker att det är svårt att läsa olika böcker på svenska och att det är tråkigt när de måste läsa dem och göra kunskapstest sedan. Han tycker att det är lättare för honom att tala, diskutera, berätta än att skriva på svenska, t.ex. långa uppsatser eller lösa uppgifter. Men än kan han inte skilja mellan ord som börjar med ett och en och det är ibland lite svårt med hörförståelse. Han vågar fortfarande inte ringa några samtal och tala svenska men han klarar sig ändå, anser han.

Situationen i hemlandet påverkar inte honom förutom att han saknar sitt hemland och säger att han känner att han var tvungen att följa med och att han inte fick bestämma innan de skulle flytta hit. När han fick börja i en svensk skola första dagen här var det roligt för honom och träffa nya elever som kommer från olika länder. Dessutom var det spännande för honom att börja för han kunde klara sig när han talade engelska och han såg fram emot engelsklektionerna. Det som var svårt för honom var att han många gånger ville uttrycka sig på svenska men kunde inte och därför ofta blev besviken. Han var generad när han sa fel men nu tycker han att det går bättre för honom för han har nu större ordförråd och vet hur han använder orden.

Det är svårt att prata rätt alltid. Ibland jag ville säga nåt på svenska men det är svårt att hitta rätt ord och jag blir ledsen. Jag är också generad för att jag säger fel ibland...men det är bättre nu för att jag kan mycket ord som jag vet hur jag använder dem i ett mening.

Han kan skolans rutiner och är van vid undervisningssätten och han har många kompisar att umgås med. Nu kvarstår endast det slutliga språkprov. Han känner sig mycket nervös inför språkprovet och tänker ofta att han inte kommer att klara av sig. Han vill ibland få hjälp från läraren med att träna mer inför det här provet men han orkar inte på grund av de många läxorna som de får i skolan och på grund av den långa tiden som de tillbringar där. Samtidigt är det viktigt för honom att han kommer in på gymnasiet i år. Han vill jobba med datorer i framtiden så han tycker att det är viktigt att få ett arbete inom den branschen. Dessutom har han anpassat sig nu mer än förr i det svenska samhället och vet hur det fungerar med jobb och utbildning, speciellt efter det

32

senaste praktikuppdraget. Han bor i ett svenskt område och är därför redan mer van vid det svenska samhället och hur det fungerar här. Han berättar också om att han inte behövde gå i modersmålsundervisningen då de har engelsklektioner.

Tolkning av Thomas berättelse

Skolverketsrapport, Vid sidan om eller mitt i, (2005) studie visar att en faktor som kan hindra eller gynna elevernas inlärningsprocess är var eleven kommer att bo i det nya landet och vilka negativa eller positiva upplevelser har eleven med sig från hemlandet. Utifrån kartläggningen i denna rapport kunde jag tolka det som eleven Thomas nämnde om boende och kommunikationen med svenska människor samt om situationen i hemlandet så här: att den här eleven bor i ett svenskt område, där det inte finns så mycket invandrare, vilket medför att det sker mer direkt kontakt med svenskar än med invandrare. Den här kontakten resulterar i mer användning av svenska språket, enligt denna elevs perspektiv. Jag kan också se utifrån elevens svar, att eleven har upplevt trygghet i sitt hemland och detta reflekterades positivt i elevens psykiska mående och i elevens sociala relation med andra elever i klassen och även utanför skolan. Därför kunde han etablera sig snabbt i det svenska samhället.

Utifrån tidigare forskning som framkom i studien av Hyltenstam (1996) och Skolverketsrapport (2002), som lyfte fram modersmålets betydelse har jag försökt att analysera situationen för denna elev. Thomas talar engelska från början och har därför inga svårigheter med engelsklektionerna, berättar han, vilket jag tolkar som att han är bra på sitt modersmål. Engelsklektionerna innebär också att hans modersmål tränas kontinuerligt samtidigt som han lär sig svenska och därför har han inte svårigheter med att lära sig svenska trots att det bara har gått tre och ett halvt år sedan han kom till Sverige. Fredriksson (1991) hävdar att när man tränar skrivprocessen, tränas även de andra färdigheterna, lyssna, tala och läsa. Fredrikssons syn på skrivandets betydelse tar sig uttryck i Thomas fall, då han inte kunde skriva uppsatser och inte hade tränat väl sitt skrivande och inte heller hade motivationen att läsa böcker så var det svårt för honom med hörförståelse trots den tiden som han tillbringade i skolan och trots att han har bra ordförråd. Att han kunde tala och diskutera lätt var en del av att man lär sig ett nytt språk och de andra färdigheterna som Fredriksson talar om är att man lär sig också att lyssna, läsa och skriva.

33

Detta kan bero på elevens eget intresse och motivation till träningen av sitt skrivande. Samtidigt kan det också handla om, enligt Hyltenstams (1996) resonemang om modersmålsträning om andra aspekter som t.ex. att det tar mellan 5-7 år för eleven att lära sig tala och skriva lika bra på det andraspråket som på elevens första språk, vilket överensstämmer med Thomas fall som inte har utvecklat detta tillräckligt än. Thomas uttalanden belyser vikten av undervisningssättet, då han nämner att det varierade, vilket var en bra möjlighet för eleverna att träna sitt språk på olika sätt och vilket belyser vikten av hur en bra lärare kan ge sitt stöd genom att variera arbetssätten. Det är precis vad Dysthe poängterar när hon talar om att en bra lärare ger sitt stöd till eleverna och jobbar på ett bra sätt.