Nyanlända elevers berättelser om mötet med den Svenska skolan

Malmö högskola

Lärarutbildning

Arabiska med didaktisk inriktning

Examensarbete

15 högskolepoäng

Nyanlända elevers berättelser om mötet med den Svenska

skolan

Newly arrived students' stories about the meeting with the

Swedish school

Salwan Ahmed Alwan

Lärarutbildning 270 hp Examinator: Pierre Wiktorin Examensarbete Handledare: AnnaKarin Svensson 2012-11-09

3

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor. Jag har analyserat, diskuterat och sammanfattat vad jag har kommit fram till.

Resultaten från tidigare forskning och intervjuerna visade att språket som man lär sig är viktigt för vår identitet och trygghet. Sedan visade resultaten att eleverna på IVIK upplever olika svårigheter i den svenska skolan, t.ex. att de flesta av eleverna fortfarande har svårigheter med inlärningen av andraspråket, vilket kan bero på flera olika orsaker, bland annat att de bor i invandrartäta områden där det inte sker direkt kontakt med svenskar, att de inte har socialiserats in i det nya samhället eller har tillräckligt goda bakgrundskunskaper, att de inte fått uppmuntran från föräldrarna eller att de inte fått tillräckligt med stöd i sitt modersmål. Resultaten visade också vilka möjligheter de här intervjuade eleverna på IVIK upplevde t.ex. modersmålsundervisningen, den fria utbildningen och de varierande undervisningssätten som har hjälpt dem vid andraspråkinlärningen.

5

Innehållsförteckning

2.1 Vad menas med Nyanlända elever………....9

2.2 Definition av begreppet tvåspråkighet och tvåspråkighets- påverkan på elever...9

2.3 Modersmål och Tvåspråkighet...11

2.3.1 Språk, kultur och identitet hör ihop………...11

2.3.2.Modersmålets betydelse för identitetsutveckling och som ett verktyg för lärande13 2.4 Lärarens roll för de nyanlända eleverna... …….15

2.5 Att nå skolframgång...17

2.6. Inlärningshinder som de nyanlända eleverna möter...18

2.6.1 Hinder mot lärande ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv………18

2.6.2 Sociala hinder ... ...19

3.Metod...21

3.1 Metodval………21

3.2 Urval ……….22

3.3 Genomförande………...23

3.4 Bearbetning och analys... ...24

3.5 Etiska aspekter och tillförlitlighet...25

4. Resultat...27

6

Tolknin av Noors berättelse...29

4.2 Thomas berättelse...30

Tolkning av Thomas berättelse...32

4.3 Bakers berättelse...33

Tolkning av Bakers berättelse...34

4.4 Zinas berättelse...35

Tolkning av Zinas berättelse...36

4.5 Hannas berättelse...37

Tolkning av Hannas berättelse...38

4.6 Aras berättelse...40

Tolkning av Aras berättelse...41

4.7 Sammanfattning………....42

5. Diskussion och slutsats ………..………...44

5.1 Diskussion………...44 5.2 Pedagogiska implikationer...46 5.3 Slutsats………..46 Referenslista………..48 Litteratur...48 Internetsökning……….50

Intervju med eleverna………55

Bilagor...56

7

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Jag har valt att studera detta ämne för att jag är intresserad av att ta reda på hur

nyanlända elever som kommer till Sverige upplever sin första tid i skolan. De nyanlända elever som jag ska presentera i mitt arbete går på det Individuella programmets

introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag ska genom intervjusamtal försöka ta reda på hur de upplever mötet med den svenska skolan. Då jag ämnar bli modersmålslärare är det viktigt att få en förståelse för de problem som de nyanlända eleverna ofta möter under sin första tid i Sverige med tanke på språkets betydelse för individens

socialisering. Jag anser också av egen erfarenhet att modersmålsundervisningen är en av de viktigaste faktorerna, som hjälper till att utveckla nyanlända elevers möjligheter till att lära sig det svenska språket samt andra ämnen. Därför ville jag även undersöka hur eleverna ser på modersmålsundervisning i förhållande till inlärning av det svenska språket.

Under de senaste tio åren har modersmålets betydelse samt undervisningen i den svenska skolan diskuterats oerhört mycket i Sverige och vilka effekter den kan ha på elevers identitetsutveckling.1 Undersökningen handlar därför om att ta reda på vad eleverna själva anser påverkar deras lärande. Det viktigaste som kvarstår är att se alla elever oavsett kön, etnicitet och bakgrund som egna individer som har rätt att drömma om en ny och bättre framtid i det nya samhället samt skapa bättre möjligheter för dem.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av hinder och möjligheter att lära sig det nya språket samt förstå hur de själva anser att de kan utveckla sina kunskaper för att kunna klara av den svenska ämnesundervisningen. De nyanlända eleverna som undersökningen handlar om är de elever som nyligen kommit till Sverige och börjat på IVIK. I undersökningen framgår elevernas upplevelser av sin

1

Språk- och kunskapsutveckling, för barn och elever med annat modersmål än svenska. Skolinspektionens rapport 2010, s. 11

8

bakgrund, vilken kan relateras till deras lärande och till de hinder och möjligheter som de möter i deras lärande.

1.3 Frågeställningar

1/Hur upplever nykomna elever till Sverige hinder och möjligheter i den svenska skolan?

2/Hur ser eleverna på lärarnas stödjande roll?

3/ Vad anser nyanlända elever om modersmålets betydelse för inlärning?

1.4 Disposition

Uppsatsen innehåller 5 kapitel. I kapitel nummer 1 berättar jag kort om ämnet som jag har valt, samt om syftet med detta examensarbete och presenterar mina frågeställningar. Kapitel 2 innehåller kunskapsbakgrund och tidigare forskning som handlar om vilka de nyanlända eleverna är. Jag förklarar begreppet tvåspråkighet, berättar om hur språk och kultur och identitet hör ihop samt behandlar modersmålsundervisnings betydelse, lärarens roll för nyanlända elever samt hur vissa invandrarminoritets grupper lyckas bättre än andra.

Därefter har jag presenterat i kapitel 3 metodval, urval, genomförande, databearbetning och tillförlitlighet. I kapitel 4 redovisas resultat och analys från intervjuerna. Kapitel 5 handlar om diskussion och slutsats av resultaten. Sedan redovisar jag källorna och referenslistan. Bilagan till intervjufrågorna som ställdes under intervjuerna till samtliga elever bifogas.

9

2. Kunskapsbakgrund

2.1 Vad menas med Nyanlända elever

De nyanlända eleverna som avses i min uppsats är barn och ungdomar som av något skäl kommit till Sverige och som antingen gått i skola/förskola i sina hemländer. De kan ha flyttat till Sverige på grund av t.ex. krig eller tortyr för att förenas med sina familjer. De kan bära på kulturella samt sexuella negativa upplevelser eller så kan de ha följt med sina anhöriga arbetskraft i Sverige från andra länder. Enligt den svenska forskningsportalen 2 som är Publicerad 2010-04-19 har man funnit att antalet nykomna barn och ungdomar har ökat och år 2010 var det 656 barn och ungdomar som sökte asyl. De flesta var från Somalia, Afghanistan och Irak. De söker till en svensk skola men börjar inte direkt där utan de får börja i en vanlig förberedelseklass som motsvarar grundskolan eller den så kallade IVIK- linjen för ungdomar. Därefter kan det bli möjligt att börja i en vanlig svensk gymnasieskola. Begreppet nyanlända elever står för de som nyligen kommit till Sverige. De räknas fortfarande som nyanlända även efter två år.

2.2

Definition

av

begreppet

tvåspråkighet

och

tvåspråkighets- påverkan på elever

I boken Tvåspråkighet hos barn i Sverige, 2003 redovisas en studie om tvåspråkiga barn i Sverige. Den presenterar olika forskningsfrågor kring tvåspråkighet och flerspråkighet och redovisar dess resultat. Där redogör Gisela Håkansson, som är Professor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet3 för de olika definitionerna och kriterierna som beskriver tvåspråkighet och tvåspråkig person. Håkansson hävdar att det är svårt att definiera begreppet tvåspråkighet därför att ibland handlar det inte enbart om att barnen och ungdomarna talar mer än ett språk. Hon menar att det är svårt att man definierar

2

Vilka räknas som nyanlända elever

http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/nyanlandaochlarande/tiofragorsvar/tiofragorochs var/vilkaeleverraknassomnyanlanda.5.6ca95f1c127b404846f800044.html

10

modersmålet, om det är förstaspråket som barnet lärde sig, eller det språket som barnet bäst behärskar, eller det språket som barnet mest talar. Håkansson beskriver att beskrivningen av definition tvåspråkighet och modersmål skiljer sig vid olika sammanhang, t.ex. vid skolverkets eller forskarnas syn (Håkansson, 2003, sid.13-15,) . Enligt en doktors avhandlingsstudie Same Mother Tongue - Different Origins, György, 2010 har tvåspråkighet ingen tydlig och klar definition för forskarna men att den kan uttryckas så att tvåspråkighet är en individuell färdighet, där en person brukar behärska mer än ett språk. Enligt denna avhandling handlar tvåspråkighet om flera dimensioner nämligen kompetens, kulturella samt sociala funktioner som har ett samband med språkkompetens och som tillsammans bildar innebörden för tvåspråkighet (György, 2010, sid. 2-7). “Bilingualism as we define it means that a person is able to use two languages at a minimal level of proficiency.” ( Suárez-Orozco, M. Suárez-Orozco, Todorova, 2008, s.150)

Effekterna av tvåspråkighetsundervisning tas upp i pedagogisk forskning, t.ex. i Development of first Language literacy skills in bilingual education (2003, sid.3) som genomfördes i Hamburg och som Tuula Merisuo presenterade i sin forskning för att mäta tvåspråkiga och enspråkiga elevers kunskap. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns eventuella negativa konsekvenser av tvåspråkig undervisning i Finland och om tvåspråkig undervisning påverkar elevernas utveckling av sin läs- och skrivförmåga. I denna forskning hävdas att i Finland har den tvåspråkiga undervisningen kritiserats av många som oroade sig för att barnen skulle undervisas på två språk och om detta i så fall skulle leda till försämring av elevernas läs- och skrivförmåga i framtiden. Men enligt studien Development of first Language literacy skills in bilingual education (2003) visas att om elever har goda kunskapsgrunder i sitt modersmål kan denna vara grunden till all inlärning. Detta innebär att barnen och eleverna inte kan behärska goda kunskaper inom andraspråket förrän de har fått tillräckligt goda kunskaper i sitt modersmål, dvs. finska språket i detta fall.

Resultatet från denna forskning visade att det har gått bättre för de elever som hade bra kunskaper från början för de kunde lära sig snabbare, att läs- och skrivkompetensen var betydligt högre i en tvåspråkig klass, att dessa elever hade en bra inställning till det andraspråket och att andraspråks- inlärning inte har negativ påverkan på elevernas läs- och skrivkunnighet. Forskningsrapporten påpekar att miljön hemma spelar stor roll för barnens skolframgång särskilt under de första åren. Om barnet är van vid läsning, dvs.

11

om föräldrarna stimulerar barnets språkliga förmågor och om skriftspråket är bekant för barnet då kan det ge positiva effekter vid skolstarten genom t.ex. att eleverna har en positiv inställning till litteratur och till att lära sig (Merisuo, 2003, sid. 7). Garry Hornby tillägger i Parental Involvement in Childhood Education: Building Effektive school – Family Partnerships, 2011 att föräldrarnas engagemang i sina barns skolutveckling är en av de betydelsefulla och avgörande faktorerna som antingen kan gynna eller hindra barnens skolutveckling och lärande. Att föräldrarna är aktiva i sina barns skolvardag är viktigt och har sin påverkan på läs – och skrivkunnighetsförmåga. Detta engagemang bör ske i hemmet genom att t.ex. tillsynen av barnens hemläxor, engagemanget för barnens läs och skrivprocess. I skolan genom t.ex. deltagandet av föräldrasamtal (Hornby, 2011, s.10-11). Hornby berättar att föräldrarnas icke-aktiva roll i barnens lärande kan hindra deras lärande. Detta kan bero på att föräldrarna kan ha en uppfattning om att de inte har en påverkande roll för sina barns lärande, att de inte är tillräckligt kompetenta eller har en tillräcklig akademisk utbildning som hjälper barnen i lärandet. Föräldrar som anser att de kan påverka sina barns lärande bidrar till utvecklingen av detta lärande mer än föräldrar som tror att de inte har förmågan att påverka sina barns studieutveckling (Hornby, 2011, s.13, s.51).

2.3 Modersmål och Tvåspråkighet

Här presenteras vilken betydelse modersmålet har i samband med identitetsutvecklingen och att språket är en viktig faktor som gör att vi kan kommunicera och samspela med andra. Där tar jag även upp viktiga argument om hur viktigt det är att eleverna lär sig modersmålet för att kunna lyckas med att inhämta kunskaper på det nya språket och att processen brukar ta ca 5-7 år för eleverna att lära sig skriva och tala som sina andra svensktalande jämnåriga kamrater.

2.3.1 Språk, kultur och identitet hör ihop

I Samtalet som grund, 2004 betonar Ulla Wagner som är lågstadielärare och lärarfortbildare att språk och identitet hör ihop. Här betonar hon hur språket kan påverka

12

elevens identitet på ett negativt eller positivt sätt. Detta sker genom diskussion och kommunikation mellan individen och gruppen. Hon anser att eleven blir medveten om sig själv genom kommunikation med andra (Wagner, 2004, s.36). I Språk, kultur och identitet, Seija Wellros, 1998, som är universitetslektor och psykolog vid Lärarhögskolan i Stockholm, beskriver sambandet mellan kultur, språk och identitet i mötet med den nya kulturen och det nya språket. Wellros menar att man behöver känna sig trygg med sin identitet och sin ursprungskultur för att våga integrera sig i den nya kulturen. Språket har en viktig roll då genom att det förmedlar gruppens egna normer och tankar och förstärker dessa hos de. Samtidigt skapar språket samspel med andra i det nya samhället och förankrar dem (Wellros, 1998, s. 20).

Utifrån språkets betydelse som Wellros, 1998 har betonat har antropologen och professorn i det engelska språket Shirley Brice Heath konstaterat i sin bok Ways with words, Language, life, and work in communities and classrooms, (1983) hur relationen mellan normerna, samhället och språkvanorna påverkar barnens språkiga utveckling. Här berättar hon om barnens språkinlärning och hur den påverkas av familjevanor, kultur, traditioner och språk användning hemma. Hon gör en studie om barns språkutveckling genom att jämföra de språkliga skillnaderna mellan två samhällsgrupper som skiljer sig i stort sett ifrån varandra, Roadville och Trackton. Roadville är den vita samhällsgruppen som har makten och som äger och styr i samhället(Heath,1983, s.34). Medan Trackton är den svarta samhällsgruppen som är arbetarklassen och som arbetar antingen åt vita marknadsägare eller på landet (Heath, 1983, s.47). De kulturella skillnaderna som råder mellan de två samhällsgrupperna gör att barnens språk skiljer sig åt hemma och i skolan, vilket kan leda till mer eller mindre kommunikation och kreativitet bland barnen i samhället och i skolan Heath berättar också att alla barn lär sig normalt att prata men att de sociala och språkliga miljöerna skapar skillnader för små barns språkliga kompetens. De här skillnaderna är baserade på ett antal funktioner bland annat de fysiska och sociala funktionerna i samhället, där kommunikationen mellan barn och samhället sker. Hon berättar att de här skillnaderna handlar om barnens socialisering och dess effekt i skolan (Heath, 1983, s144). Roadvilles barn, som tillhör de vita samhällsgrupperna, har t.ex. lärt sig att läsa fakta och (sanna) berättelser om världen tidigt och redan har lärt sig en hel del om moral. Läraren förväntar inte sig att de t.ex. ska ställa frågor eller ta ställning till problemlösning. De har lärt sig att svara på lärarens frågor, uppföra sig i klassen och

13

berätta fakta ”stories”. Medan Tracktons barn, den svarta arbetarklassens barn inte har lärt sig fakta och inte heller har för vana att lyssna på verklighetsbaserade berättelser. Istället lär de sig att lyssna på de vuxnas berättelser och erfarenheter och de förväntas inte heller att tala utan de får själva ta initiativ och konkurrera för rätten att tala. De har lärt sig att klara sig själva och hitta lösningar på olika problem. De har svårt att möta skolans förväntningar som t.ex. att sitta tysta i klassen och de berättar ofta påhittade berättelser. Fördelen med Tracktons barns socialiseringsprocess ligger i att Tracktons barn har fostrats för att klara sig själva, att kreativt hitta lösningar på problemen och att ställa frågor som sedan väcker deras nyfikenhet (Heath, 1983, s. 278, s. 297).

Trackton differs from the school in all but two of the interactional features of fictive stories; one of these – the asking of questions – is highly variable in the school context, since if teachers do not understand a childes fictive story they will often ask for clarification. (Heath, 1983, s. 297)

2.3.2 Modersmålets betydelse för identitetsutvecklingen och som ett

verktyg för lärande

En trygg identitet utgör grunden och förutsättningen för en positiv utveckling. Att bli sedd som den man är med en dubbel kulturbakgrund har avgörande betydelse för den egna självbilden. Kartläggningen från Skolverkets rapport Flera språk- fler möjligheter (2002) har visat att elever med flerkulturell bakgrund behöver bättre stöd i skolan för sin utveckling som flerspråkiga och flerkulturella individer. Modersmålet blir också viktigt för dessa elever för att lära sig om sina identiteter, normer, kulturer och värderingar och på så sätt även kunna lära sig om vad som är rätt eller fel. De lär sig alltså mer än bara ord och meningar när de lär sig modersmålet (Skolverket, 2002, s.74-75).

Kenneth Hyltenstam (1996) som är verksam vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet 4 styrker samma aspekter i sin bok Tvåspråkighet med förhinder, 1996 och i sin artikel (nummer 43, 2008), Vilket undervisningsspråk favoriserar vilka elever? I boken belyser Hyltenstam och Arnberg Lenore Negrin (1996) vikten av invandrar- och minoritetsundervisning, hemspråksundervisning för

14

barn, ungdomar och vuxna. Hyltenstam belyste samma aspekter av hemspråksundervisning och argumenterar för hur viktigt det är att få denna undervisning så att barn och elever ska kunna lyckas med att inhämta kunskaper både på svenska och på sitt modersmål (Hyltenstam, 200, s. 30, s.36).

Lärande sker främst via språket. Språket utgör ett stöd för kognitiv processning, alltså för bearbetning och lagring av information/kunskap. Ju mer utvecklat språket är hos individen, desto effektivare och mer ändamålsenligt fungerar det som instrument för lärande.

(Hyltenstam, 2007, sid. 44)

Skolverketsrapport Modersmålsundervisningen (2002) hävdar att det finns ett visst motstånd mot modersmålsundervisning av en viss grupp människor som har negativ inställning till modersmålet och som brukar hävda att modersmålet påverkar svenska språkets inlärning på ett negativt sätt. De anser att det kan hindra elevens utveckling samtidigt som man lär dem ett nytt språk. Ett sådant tankesätt gör att elever också får en negativ inställning till sitt modersmål. Detta kan leda till att de blir ointresserade och tappar viljan till att lära sig. Det kan också betraktas som något oviktigt (Skolverketsrapport, 2002, s.4).

Det finns både negativa och positiva attityder till modersmålsundervisning. De som förespråkar modersmålsundervisning brukar framhäva modersmålets betydelse för identitetsutveckling och känslan av trygghet samt för att utveckla modersmålet. De som är negativt inställda till modersmålsundervisning brukar ange att den är för kostsam för samhället, att den kan leda till segregation och etniska konflikter samt att den kan påverka barnens inlärning av svenska negativt. (Skolverket, 2002, s.4)

I Skolverketsrapport Flera språk - fler möjligheter (2002) pekar man på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas utveckling. "Ett fungerande modersmål är en förutsättning för att lära andra språk” (Skolverket, 2002, s.10). Barn och ungdomar med ett annat modersmål än svenska har goda framtida möjligheter och kvalifikationer att fungera bra i ett mångkulturellt samhälle när det gäller att utveckla flerspråkighet på hög nivå. Undervisningsspråket i skolan är på svenska som även är modersmål för majoritetseleverna i Sverige. För elever med annat modersmål innebär detta, att de måste nå motsvarande nivå i det svenska språket för att de ska kunna förstå undervisningen på samma sätt som de andra svenska kamraterna i klassrummet. De måste befästa kunskaperna i sitt modersmål och samtidigt behärska svenska språket.

15

Utan modersmålet kan undervisningen i svenska språket ta längre tid därför att eleven inte har tillräckliga ordförråd och inte har byggt tillräckligt kunskaper i sitt modersmål. Modersmålet blir därför ett verktyg för tänkande och som stöd för de övriga ämnen i skolan (Skolverket, 2002, s.10).

Språkvetaren Hyltenstam berättar i sin bok Modersmål och svenska som andraspråk, (2007) att det finns olika hinder som står i vägen för lärande för flerspråkiga elever och dessa är psykosociala och kulturella problem (Hyltenstam, 2007, s. 35). Jim Cummins hävdar i sin bok Andraspråksundervisning för skolframgång, (2001, s.46) att det tar mellan 5-7 år för det andraspråket att fungera lika bra och kunskapsinhämtande som elevens förstaspråk. Dessutom påverkas elevens syn på sitt första språk av hur stor uppmärksamhet denne får i skolan och i samhället. Utifrån språkanvändningens betydelse berättar Inger Lindberg som är universitetslektor vid Luleå tekniska universitet i sin artikelI det nya mångspråkiga Sverige (2009, s.19) att:

En viktig del av språkutveckling under skoltiden handlar också om att successivt lära sig att behärska alltfler språkliga register, det vill säga förmågan att variera och anpassa sitt språk efter omständigheter i de olika situationer och sammanhang där språket används. Att utveckla skolans specialiserade språk handlar inte om att överge sitt vardagliga språkbruk eller om att ”korrigera” elevens språk utan om att utvidga deras språkliga repertoar.

2.4 Lärarens roll för de nyanlända eleverna

Skolan ett ställe där det kompetenta ordet och den enstämmiga diskussionen har en plats. Det är viktigt att all den kunskap som kan diskuteras presenteras på ett dialogiskt och inte ett monologiskt sätt. Det är bara på det sättet ungdomar lär sig lyssna till andras röster, se andras perspektiv, ställa frågor och söka efter svar tillsammans med andra. (Dysthe, 1996, s.44)

I Det flerstämmiga klassrummet, 1997 beskriver Olga Dysthe, som är professor i pedagogik vid universitet i Norge5, viktiga och väsentliga hjälpmedel för

16

undervisningen i klassrummet med hjälp av teori och praktik. Skrivandet, kontakten med läraren och samtalet hör till de här delarna som läraren bör använda sig av med sina elever i klassrummet. Dysthe ger en beskrivning av hur samtal och skrivande kan skapa bättre inlärning hos eleverna och ger ett dialogiskt och demokratiskt lärande, där både muntligt och skriftligt användning av språket står i centrum för inlärningsprocessen. När de nyanlända eleverna kommer till Sverige är det mycket viktigt att läraren informerar dem om att det är betydelsefullt för lärandet att kunna delta i undervisningen. Att eleverna kan vara med och påverka sin utbildning är en bra chans för läraren att veta vad eleverna är intresserade av samt hur de tänker och tycker om skolan. Dysthe hävdar att det inte bara är läraren som får ha ordet i klassen utan även eleverna får säga sitt tänkande och ge sina förslag/åsikter. På detta sätt kan eleverna lära sig att lyssna och lära sig av varandra. När alla får delta i klassen och allas röst höras så kan möjligheterna till inlärningen ökas och fler chanser skapas. Detta kan gynna elevens lärande och samtidigt leder det till att undervisningen sker på ett demokratiskt sätt i skolan (Dysthe, 1996, s.36, s.144).

Förståelse och respons hänger dialektiskt samman med varandra och är ömsesidigt beroende av varandra; den ena är omöjlig utan den andra. (Dysthe, 1996, s.58)

I boken Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs, 1999 redovisar Monica Axelsson, som är universitetslektor vid Stockholms universitet 6 för olika grundläggande teorier kring tvåspråkighet och minoritets elever. Hon ger praktiska råd och tips om hur elever kan uppnå en bättre skolframgång. Detta gör hon med hjälp av olika antaganden som råder i samhället vilka hon behandlar och presenterar bland annat språk, normer, kultur, värderingar och samspel mellan skolan och hemmet(Axelsson, 1999, s.28) Dyshtes tankesätt överensstämmer med Axelssons tankar. Axelsson påstår också att läraren ska jobba utifrån ett interkulturellt sätt där läraren och eleven lär av varandra. Läraren delar på så sätt ” Makt och auktoritet” i klassrummet.

De elever som i sin skolgång känner sig övertygade om att deras röster hörs och respekteras kommer att känna att de äger den läroprocess som pågår i klassrummet och en tillhörighet i klassrummets lärogemenskap. (Axelsson, 1999, s.76)

17

2.5 Att nå skolframgång

Ett tankesätt som den amerikanska antropologen John Ogbu presenterade var en (storslagen) teori som kallas för den Kultur -ekologiska teorin. Den går ut på att det finns medverkande krafter i skolan och samhället som påverkar elevens skolframgång. I teorin diskuteras två viktiga begrepp; frivilliga minoritetsgrupper, som avser de som kom till Sverige för att få det bättre t.ex. ekonomiskt eller p.g.a. religiösa faktorer och Ofrivilliga minoritetsgrupper som kom hit av tvång på grund av t.ex. krig, kolonialism eller slaveri. Ogbu menar att de frivilliga minoritetsgrupperna lyckas bättre i skolan därför att de anser att hinder i skolan eller samhället kan man övervinna genom att jobba hårt och skaffa sig en bra utbildning och genom att försöka förankra sig i den nya kulturen i det nya landet. De frivilliga jämför också alltid möjligheterna i det nya landet med hur situationen såg ut när de har lämnat landet och därför finner de ofta stora möjligheter snarare än hinder 7. Invandrarelever behöver enligt Axelsson (1999) mer stöd med att bygga upp sin identitet i den nya kulturen. Enligt Axelsson (1999, sid. 32) ska detta leda till att främja sin skolframgång

En viktig kunskap är att minoritetselever lyckas bättre i skolan när de känner sig fast förankrade i sina familjeidentiteter, samhällen och kamratgrupper och när de känner att de har stöd för en strategi som leder till selektiv ackulturering är familjeidentiteten bildar grunden när majoritetskulturen läggs till. (Axelsson, 1999, s.32)

Axelsson (1999) påstår dessutom att det viktiga som läraren behöver jobba med är att sätta upp strategier, undervisningsprogram och politik för en kulturell och språklig variation. Det är för att förbättra elevernas inlärningssituation. Axelsson ger bra pedagogiska råd på att läraren ska bedriva en kultur – mottaglig undervisning där läraren ger utrymme för elevens kultur, språk och inlärningsstilar att blandas in i undervisningen. Undervisningen ska baseras på förtroende mellan lärare och elever och på så sätt kan den bli mer mottaglig. Hon hävdar också att det är viktigt att läraren sätter värde på utbildningen. Detta för att eleverna ska förstå meningen med skolgång, kunna analysera sitt beteende och tänka på hur det kan påverka skolgången. Det leder också till att eleverna ser lärare som stöd och inte vara tveksamma på att de kan vara motståndare och så att de vågar pröva sig fram genom sina misstag . Vidare kan vi läsa om hur

7

18

viktigt det är med att framföra förebilder till elever från sin egen minoritetsgrupp och som lyckats integrera sig i det nya samhället som eleven kan efterlikna. Att läraren ska sätta höga förväntningar och att inkludera föräldrarna i skolarbetet är också viktigt (Axelsson, 1999, s.26-28 ).

En faktor som framstår som mycket central för en elevs utbildning är de förväntningar skolan och dess lärare har på elevens inlärningskapacitet. (Axelsson, 1999, s.31)

2.6 Inlärningshinder som möter nyanlända eleverna

Detta avsnitt kommer att handla om olika hinder som de nyanlända eleverna möter i det nya samhället. Dessa hinder är sett ur ett psykologiskt och socialt perspektiv. Det psykologiska perspektivet behandlar olika begrepp som anses vara hinder mot lärandet bland annat fellärande, försvar mot lärande, motstånd mot lärande och dessa begrepp kommer jag att förklara senare. Det sociala perspektivet handlar om olika sociala faktorer som påverkar elevens lärande som t.ex. elevernas skolbakgrund, tidigare upplevelser, elevernas integreringsprocess mm.

2.6.1 Hinder mot lärande ur ett inlärningsspykologiskt perspektiv

Ett intressant tankesätt har teoretikern Knud Illeris konstaterat i sin bok, Lärande, 2007. Illeris är forskare, teoretiker, skribent och debattör inom lärande och utbildning. Efter 40 års forskning ger han ut denna bok som är ett verk med samlande teorier och forskningar om ämnet lärande. Han beskrev olika kategorier för hinder mot lärandet ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv. En av kategorierna är Försvar mot lärande som innebär att våra försvarsmekanismer filtrerar bort det lärandet som belastar oss och som vi anser vara ointressant. Det gör att vi bygger ett starkare försvar mot all förändring som ger upphov till ett nytt lärande och förändring som hotar vår psykiska balans. All denna process sker och byggs inom oss före situationen (Illeris, 2007, s. 184). En annan kategori är Motstånd mot lärande och denna process skapas hos individen då när man redan befinner sig i en situation som man sedan inte vill acceptera. Det kan handla t.ex. om att man måste klara av ett visst hinder, klara sig i skolan, uppfatta läraren som en motståndare. Den här processen sker då det uppstår ett behov av motstånd för att man

19

ska utveckla sig och den typen av lärandet kräver mycket energi så att man lär sig något nytt (Illeris, 2007, s.203).

En aktivering av motståndspotentialen blockerar inte lärande i största allmänhet. Däremot leder det sällan till det avsedda lärandet. (Illeris, 2007, s.201)

2.6.2 Sociala hinder

Att berätta om nyanlända elevers svårigheter och hinder som står i vägen för lärandet är det något som inte kan begränsas i några meningar. Däremot är det bra att lyfta fram dessa problem för att i framtidens läraryrke kunna undvika eller minimera dessa. Enligt skolverket kan nyanlända eleverna ha upplevt många olika upplevelser som fått dem att lämna landet, t.ex. krig, tortyr, fattigdom mm. Allt detta kan påverka deras koncentration och kan orsaka stora psykiska problem för dem. De kan också känna sig utanför därför att de inte behärskar språket.8 Skolbakgrund är den faktor som mest spelar roll för elevernas resultat att nå upp till målen dvs. att klara av språket och fullfölja sina studier på gymnasiet. Med all sannolikhet är de elever som lyckas bra i Sverige de elever som har en hyfsad skolgång bakom sig i sitt hemland och har därmed mycket kunskaper att utveckla samt en studievana. De kan klara av att lära sig på kort tid i jämförelse med elever som inte kan alfabetet och börjar från noll (Myndigheten för skolutveckling, 2005, s. 25).

Familjens utbildningsbakgrund, är en av de många faktorerna som kan gynna eller hindra lärandet. De flesta familjerna och eleverna bär med sig olika kunskaper från hemlandet och kan då ha svårt eller lätt att organisera sig, lära sig ett nytt språk på kort tid samtidigt som de bor i invandrartäta områden. De flesta som inte hinner anpassa sig och lära sig språket kan inte etablera sig på arbetsmarknaden och detta kan bidra till att de har en låg inkomst och inte kan socialisera sig snabbt. Studierna från skolverkets rapport (2005) visar också att ju längre de nyanlända eleverna stannar på IVIK desto bättre når de studieresultat. Modersmålet har också sin påverkan på dessa elever. Elever som lyckas fullfölja sin gymnasieskola är de som har en bra bakgrund inom sitt modersmål. Det spelar alltså stor roll om eleverna kan få stöd i sitt modermål för att

8

Nyanlända elever i

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/2.2001/2.2044/2.2075/om-nyanlanda-elever-1.100795

20

uppnå högre resultat i skolan speciellt när de börjar på gymnasieskolan (Myndigheten för skolutveckling, 2005, s. 16). Lindberg (1996) som är professor i svenska som andraspråkvid Göteborgs samhälle och styrelseledamot i svenska språknämnden, 9 fastställer att det finns faktorer som påverkar undervisningens effekt och som ligger utanför skolans ramar som har ett samband med individens livssituation, känsloliv och tidigare erfarenheter och kunskaper att göra. Enligt Lindberg (1996) finns det andra faktorer bland annat elevernas kunskapsbakgrund och deras motivation till inlärning. De här faktorerna utgör en negativ eller positiv effekt på undervisningen och snarare på elevens skolprestation. Hon nämner att motivationen är förknippad med andra faktorer som t.ex. individens möjlighet att praktisera sina språkkunskaper i sociala sammanhang med svenskar (Lindberg, 1996, s.227).

21

3. Metod

3.1 Metodval

Utifrån syftet med arbetet och beroende på mina frågeställningar så har jag inte valt t.ex. dokumentundersökning, observationer eller enkäter som metod. Jag har valt en narrativ ansats i min undersökning för att få svar på mina frågor. Berättelserna ger oförväntade svar som kan tolkas och analyseras och som bygger på kunskap från olika situationer berättade med elevernas egna ord.

I berättelsetraditionen däremot finns en tillit till och en önskan om att få dela andra människors kunskaper och erfarenheter – med deras egna ord. (Heyman & Perez, 1998, s.61)

Enligt Heyman som är forskarassistent och studierektor vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet 10 _{och Perez Prieto Hector som är professor i pedagogiskt arbete}

(1998) så har berättelser utmärkande drag av en öppenhet i frågandet och tilltro till människors utsagor. (Heyman & Perez, s.14). Intervjumetoden baseras på samtal, öppna frågor, närhet, tillit och förtroende mellan forskaren och den intervjuade. Med enkäter t.ex. kan det vara svårt att få detaljerade och belysande beskrivningar om elevernas möjligheter och hinder i den svenska skolan. Intervjuer kan ge oss nya och okända kunskaper om fenomen som inte går att undersöka på ett annat sätt.

Genom intervjumetoden kan forskaren samtala med informanterna, fånga det intressanta och väsentliga ur deras berättelser. Dessutom söker jag kunskaper om informanternas liv, känslor, skolkunskaper och upplevelser av möjligheter och hinder, och med hjälp av intervjuer kan man få en fylligare bild och förstå mer av elevernas livsvärld. Intervjuaren kan tolka och analysera svaren genom kroppsspråkets uttryck och genom den kommunikation som sker mellan den intervjuade och intervjuare och konstruera kunskap under undersöknings tillfället. Forskaren har även möjlighet att ställa frågorna i den ordning som bäst passar varje informant i varje enskilt fall. Därför har jag bestämt mig att intervjua elever på IVIK för att ta reda på hur de upplever situationen i skolan.

22

Kvale lyfter fram intervjuns olika processer samt forskningsintervjuns teoretiska grunder. Intervjun är ett samtal där forskaren ställer frågor till den intervjuade, få kunskaper om personens åsikter och synpunkter av det diskuterade ämnet, analysera och tolka den intervjuades åsikt och erfarenhet för att sedan utveckla dem med hjälp av de vetenskapliga teorierna. (Kvale, 1997). En annan viktig bok som hade viktiga argument för berättelserna som metod för forskning är Om berättelser som redskap i pedagogisk forskning, Heyman Ingrid och Prieto Perez (red), 1998.

3.2 Urval

Valet av intervju personerna kom jag fram till efter att jag tagit del av teorier som handlade om nyanlända elevers svårigheter, modersmålsundervisningens roll i samband med att lära sig ett nytt språk samt om tvåspråkighet. Jag besökte S gymnasium för att välja slumpmässiga elevgrupper på IVIK som sedan skulle medverka i min undersökning. Det var inte så lätt att hitta elever som både hade lust och tid att delta och dela med sig av sina skolerfarenheter och berättelser. IVIK har olika nivåer och eleverna som valdes för intervjuerna var placerade på olika nivåer i olika klassrum. IVIK nivåerna börjar från den lägsta nivån som är A och högre nivåer från B, C, D, E, till den högsta nivå, som är F. Alla elever som medverkade i min undersökning var över 18 år. Jag valde eleverna i den åldern dels för att man kan intervjua dem utan att behöva fråga deras föräldrars tillstånd eller underskrift innan intervjuerna skulle ske. Dels för att inte informanterna kommer att få problem när de medverkar i min undersökning genom intervjuernas genomförning. I början träffade jag fyra elever som ville delta. Efter att ha samlat information från dem upptäckte jag att det var otillräckligt så jag bestämde tillsammans med handledaren att träffa ytterligare 2 elever. Veckan efter började jag med att söka andra deltagare. Jag har intervjuat totalt sex elever och frågade om det var möjligt för dem att delta i detta examens arbete genom att samtala om och svara på 11 intervjufrågor (bilaga). Vi bestämde oss för att träffas i skolan och sitta i ett enskilt rum, som var ägnat åt elever för att sitta och läsa tysta i (tystrummet). Tiden räckte inte till att intervjua alla elever på en och samma gång under dagen så jag föreslog en annan dag och tid för resten av eleverna. I skolan som eleverna går i finns det många invandrarelever men samtidigt var det inte så lätt att hitta frivilliga elever.

23

3.3 Genomförande

Intervjuerna genomfördes enskilt. Det var för att de skulle få god tid att berätta och att fritt kunna tala och reflektera över sina hinder och möjligheter som de möter i skolan. Det tog ca 45 – 60 min för ett samtal med varje elev. Jag ställde mina frågor och de fick berätta om sina upplevelser och om sin vardag i skolan och jag antecknade svaren samtidigt. Jag har valt att inte spela in intervjuerna av sekretess skäl. Det är för att informanterna skulle känna mer frihet att berätta om sina upplevelser och sitt skolliv utan att oroa sig för informationen som de skulle dela med mig och även andra läsare. Intervjuerna har ägt rum på en nära belägen skola som jag kallar för S gymnasium. Jag besökte skolan ca en vecka innan jag satte igång med intervjuerna för att få kontakt med frivilliga elever som ville vara med och delta i mitt arbete. Jag valde elever från olika nivåer i IVIK och elever i olika åldrar, med olika skolbakgrund, olika etnicitet samt olika språkkunskaper.

Jag berättade sedan för de utvalda eleverna om mitt arbete och gav dem information om intervjun och syftet med det. Efter ca en vecka mötte jag eleverna igen i skolan. En elev kom lite senare än den utsatta tiden så vi bestämde oss för att ha samtalet efter skolan för att ha god tid på oss att samtala. En annan elev kunde inte heller delta under samma dag på grund av sjukdom så mötet sköts upp till en annan dag. De andra deltagarna kom i rätt tid. Intervjuerna har skett på svenska. Jag använde inte svåra ord utan alla ord var enkla. Frågorna lästes upp långsamt för deltagarna för att underlätta. Efter mötet med första eleven har det dykt upp ytterligare en fråga ”Har du modersmålsundervisning i skolan? Hjälper det dig? I så fall hur?”

Frågorna bifogade jag till de övriga frågorna och ställde dem till samtliga elever. Jag skrev ner varje svar efter varje fråga från intervjuguiden. Jag upplyste dem om att intervjun skall antecknas för att detta skulle hjälpa mig att sammanställa svaren sedan. Jag samtalade och var en del av samtalet och det är just vad Kvale (1997) påpekar är väsentligt vid en kvalitativ intervju:

Forskningsintervjun är ett utbyte av synpunkter, ett samspel mellan två människor. Intervjuaren och den intervjuade reagerar på varandra och påverkar varandra ömsesidigt. (Kvale, 1997, s.39)

24

Det är intressant att sammanställa svaren även om inte frågorna ställdes i samma ordning till alla så har jag fått relevanta svar. Jag ville inte att det skulle kännas som ett förhör. Det är vad Patel och Davidson (2003) poängterar också att vid kvalitativa intervjuer är det vanligt med en låg standardisering av intervjufrågor, vilket kan ge oss en mer lämplig ordningsföljd som kan täcka alla problemområdets delar.

Kvalitativa intervjuer har så gott som alltid en låg grad av standardisering, dvs. frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. (Patel & Davidson, 2003, s.78)

Med elever som hade begränsade svenskkunskaper blev det ibland tysta stunder mellan svaren då försökte jag hjälpa till för att sätta igång samtalet igen. Målet med intervjuerna var att försöka lägga stor fokus vid att eleverna hittar hinder och möjligheter som de som nyanlända möter i den svenska skolan. Att analysera svar ur de intervjuades svar var intressant. Arbetet med intervju-delen tog ca 2 veckor.

3.4 Bearbetning och analys

Sammanställningen av intervjuerna skedde efter varje intervju senare under dagen för att lättare komma ihåg de viktiga sakerna som sagts under intervjun. För att det ska bli enkelt att förstå presentationen av svaren i denna undersökning har jag omformulerat vissa meningar i svaren istället för elevernas direkta svar, t.ex. vid fel grammatik och ofullständiga meningar. Problemet med detta var att det var svårt att fylla i luckorna därför att man kan skriva och tolka fel på ett sätt som inte överensstämmer med informantens berättelse. Jag har läst materialet flera gånger för att kunna tolka och analysera. Därefter har jag tolkat det relevanta i intervjusvaren, dvs. sådant som fyller syftet för undersökningen och är svar på frågeställningarna. Genom att lägga märke till och stryka under olika meningar som sagts under intervjun och som har ett samband med det som presenterades i tidigare forskning kunde jag tolka svaren.

Efter varje intervju kunde jag med hjälp av markeringarna identifiera och kategorisera olika uppfattningar som nämndes i intervjusvaren utifrån flera perspektiv och begrepp, som t.ex. elevens tidigare skolkunskaper, familjens utbildningsbakgrund, elevens nya bostadsområde i Sverige, kontakt med svenskar i skolan och utanför, utbildningens värde hos eleverna, motivation, lärarens roll, modersmålsbetydelse, det andra språkets

25

betydelse för informanternas socialiserings process, stöd från föräldrarna, språkets inlärning ur tidsperspektivet, stress och koncentrationssvårigheter, undervisningssättet, praktiseringen av det nya språket, skolans miljö och dess betydelse för elevens trygghet. Jag har letat efter kategorier och mönster som är viktiga att behålla i min analys av intervjusvaren och som hjälper mig att hitta svar på mina frågeställningar om möjligheter och hinder och om lärarens stöd och modersmålsundervisningens roll. Jag har tolkat, sammanfört och relaterat svaren till tidigare forskning. Jag försökte tänka, läsa om, förstå och tolka helheten för att analysera resultatet.

3.5 Etiska aspekter och tillförlitlighet

Kvale (1997) poängterar att i en intervjuundersökning är det viktigt att uppfylla tre viktiga aspekter och ha dem i åtanke innan man genomför undersökningen. Första punkten handlar om samtycke som innebär att den som intervjuar måste informera dem som ska intervjuas om syftet med undersökningen och berätta om vilka fördelar respektive nackdelar som kan finnas med denna undersökning. Det handlar också om att inte tvinga någon att delta och att de intervjuade har rätt till att delta eller lämna undersökningen när som helst. Utifrån denna aspekt har jag redan informerat eleverna om syftet med undersökningen och om att det är viktigt att de känner att det är frivilligt att delta och bidra med sina svar.Den andra viktiga punkten som jag har behandlat under planeringen av intervjuerna var konfidentialitet ”vi vet vem vi har fått svar från men att det är bara vi som har tillgång till de uppgifterna” (Patel & Davidson, 2003, s.70). Alla namn som presenteras i resultatkapitlet är fingerade för att skydda deras identitet. Det är enbart jag som förfogar över den intervjuade personens uppgifter som ska användas i forsknings syfte.

Alla deltagare fick veta att deras namn och uppgifter ska vara anonyma och att jag ska radera all insamlad information om dem när undersökningen är klar. Jag har även tänkt på vilka konsekvenser denna undersökning kan ge. Jag har t.ex. funderat på att låta eleverna tala fritt och att jag skulle vara en bra lyssnare. Jag har även funderat på om publiceringen kan bidra till att deltagarnas identitet kan identifieras och har redan berättat att de inte ska få kännas igen av andra eller skadas på något sätt på grund av datainsamilgen sedan (Kvale, 1997, s.55).

26

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf ). Jag upplevde att alla elever som deltog gav mig ärliga och pålitliga svar och att ingen lämnat felaktig information, eftersom de deltog av fri vilja. Ingen av deltagarna har lämnat intervjun och jag tvingade ingen att svara. Alla deltagare svarade på alla frågor utan att hoppa över eller undvika svaret. Jag fick även varierande svar när det gäller modersmålets betydelse för de intervjuade eleverna, vilket förstärker att det var fritt för eleverna att svara vad de ansåg om modersmålsundervisningens roll. Att inte ha fått samma svar från alla tyder också på att alla inte hade samma åsikter om allt och att de uttryckte sig fritt. Att tolka informationen ur de intervjuades berättelser gav mig en mångfaldig och rikare tolkning. Patel och Davidson (2003) hävdar att variationen i svaren är viktigare än att få samma svar och det kan tyda på graden för trovärdighet och reliabilitet.

27

4. Resultat:

I detta avsnitt kommer jag att presentera resultaten av intervjuerna som jag genomförde med elever på IVIK. Efter varje intervju kommer en analys av det som kom fram i intervjun och som knyts samman till tidigare forskning som presenterades i mitt arbete.

4.1 Noors berättelse

Noor kommer från Irak och har kommit till Sverige för ca två år och några månader sedan. Noor gick sex år i grundskolan, två år i gymnasieskolan i sitt hemland. Hon säger att programmet som hon valde i sitt hemland motsvarar NV-programmet i gymnasieskolan i Sverige. Hennes föräldrar hade utbildning från sitt hemland och där jobbade de åt ett företag som tillverkar elektriska och elektroniska varor som t.ex. datorer, tv, telefon osv. Hon berättar att flytten till Sverige var oplanerad men inleddes med att hon redan i sitt hemland blev förlovad med en av hennes släktingar som bodde i Sverige. Enligt Noor är det inte ett hinder att man gifter sig när man är ung. Hon kände sin man redan när de var barn. Därför var hennes beslut att följa honom hit till Sverige. Hon är gravid nu i den femte månaden och det kan ibland hindra henne att komma till skolan därför att hon mår dåligt på grund av graviditeten. Eftersom hon var duktig i skolan i sitt hemland och därför förmodligen kunnat gå långt i sina studier, så nu vill hon fortsätta studera. Hon tycker att det är viktigt med utbildning och därför är det av stor betydelse att hon klarar av att lära sig det nya språket. Hennes familj i Irak har uppmuntrat henne till att fortsätta studera även som gift och att hon försöker lära sig språket innan hon skaffar barn.

Jag titta inte till nyheter... jag orolig för min familj är där och är krig med människor och andra problem. Jag längtar efter mina föräldrar och syskon så mycket och önskade vara med dom.

Noor har inte stor kunskap om massmediala nyheterna men hon är ofta orolig för sin familj som fortfarande lever under inbördeskrig i sitt hemland och andra oroligheter. Hon saknar ofta sin familj och önskar ibland att hon var bland dem. Detta påverkar hennes koncentration därför att hon alltid tänker på dem och på om de mår bra.

28

”Jag kan inte tänka bra i klassen när jag tänkte också på dom och om de är bra.”

När hon skulle börja sin första dag här i skolan såg hon framemot att börja läsa och lära sig språket. Hon kände sig konstig bland eleverna som bott längre tid i Sverige än henne och som kände till skolans rutiner och system. Hon hade inga kompisar förutom några stycken som kommer från samma land och som ibland hälsade på henne. Därför upplevde hon att hon var ensam hela tiden. Enligt Noor är undervisningen i skolan lite svår för henne nu efter att hon flyttat till en högre nivå. Hon får också mycket läxor att göra vilka upplevs som svåra. Hon tycker också att det är svårt att hänga med de övriga klasskamraterna under diskussioner. En skillnad som hon fann var att i hennes hemland hade man inte så fina skolor, stora matsalar, snälla lärare, bra utrustning som datorer och stora klassrum. Eftersom hon inte använde dator i sitt hemland varken på skolan eller hemma, så tycker hon inte att det går bra med datorkunskaps-lektionerna. Hon berättar att hon knappt kan förstå vad läraren säger och dessutom kan alla använda datorer.

Hon berättar att hon ibland får hjälp av sin kamrat som ställer upp ibland och visar henne hur hon ska göra. En skillnad mellan lärarna här och där är att hon inte hade så förstående lärare i Irak. Lärarna där var för stränga. Hon berättar att det är bra att hon är tvungen att prata svenska med sina klasskamrater som kommer från olika länder men att det är också svårt för henne och kommunicera med dem ibland för de kan mycket bättre svenska än vad hon kan. Hon tycker att lärarna borde lägga mer tid för varje elev att ställa frågor och att få förklaringar på det som de inte kan. Hon tycker att det ofta är svårt för henne att ställa frågor därför att hon inte kan svenska och är rädd för att säga fel. Däremot tycker hon att lärarna har förståelse för henne t.ex. under idrotts- lektionerna när hon inte deltar med tanke på sin graviditet. När hon drömmer om sitt framtida yrke önskar hon att hon kan tala flytande svenska. Hon vill bli apotekare och hoppas att hennes önskemål går i uppfyllelse. Men hon tycker samtidigt att det är svårt för hon är inte svensk och att det kanske tar lång tid för henne att klara av sina studier och då blir hon trött på att fortsätta. Hon tycker att hon känner sig annorlunda när hon ibland går in i matsalen och möter gymnasieeleverna. Hon tycker att hon känner sig konstig och utanför och att gymnasieeleverna inte brukar tala med eleverna som är på IVIK. Vidare tillägger hon att det kommer att kännas bättre om hon klarar av språket och förbereder sig till sina framtida studier oavsett om hon ska börja på gymnasiet eller på komvux. Vidare berättar hon att en av de många möjligheterna som de erbjuds är

29

modersmålsundervisning. Där kan hon umgås med elever som talar samma språk och kan även visa hur duktig hon är för hon har en bra skolbakgrund bakom sig. Modersmålsundervisningen är kul men det är bara en gång i veckan och därför önskar hon att eleverna borde få mer tid att ägna åt modersmålsundervisningen.

Arabiska lektion bra tycker jag men en timme i veckan räcker inte... vi går i arabiska lektioner och ville gärna få mycket tid än bara timme.

Tolkning av Noors berättelse

Enligt Skolverketsrapport, Vid sidan om eller mitt i (2005) brukar eleverna som har bra skolbakgrund från hemlandet klara sig bättre än andra elever med mindre skolerfarenheter. Rapporten visar också att nyanländas skolframgång kan påverkas på grund av att de har olika upplevelser från hemlandet. Utifrån svaren i intervjun kom jag fram till att denna elev hade ganska bra skolbakgrund bakom sig. Hon kunde fortsätta på en högre nivå på en IVIK klass. Men med tanke på att hon kom från ett land där kriget fortfarande pågår och tryggheten saknas i landet så reflekterade dessa upplevelser på elevens psykiska känslor och elevens koncentration i klassen. Noor hävdar att hon inte kunde koncentrera sig ibland på grund av oroligheterna i hemlandet.

Hornbys (2011) resultat visar att föräldrarna spelar en viktig roll som kan påverka sina barn och ungdomars studieresultat och att uppmuntran från föräldrarnas sida alltid leder till positiva effekter i skolan. Jag kunde också se att eleven Noor hade motivationen att fortsätta sina språkstudier. Uppmuntran från elevens familj, som inte ens bodde nära henne, gav mig intrycket att hon också hade samma uppfattning som hennes familj om hur viktigt det är med utbildning och att man ska lära sig det nya språket, vilket jag tolkar som något positivt.

Wellros (1994) har nämnt att socialisationsprocessen sker med hjälp av språket och därför är språket av stor betydelse för invididens existens och identitet. I den här elevens fall kunde jag tolka Wellros påstående genom att märka hur andraspråkets inlärning för Noor är viktigt för att kunna kommunicera och hitta jobb. Vid sidan om eller mitt i (2005) visar att socialiseringsprocessen speglas på eleverna och anses som hinder då man inte känner sig tillräckligt integrerad i det nya samhället. I detta elevs fall tolkade jag en osäkerhet som tog i sig uttryck i Noors fall i mötet med andra svenska elever i

30

skolan. Rapporten Flera språk – fler möjligheter, 2002 och Hyltenstams (1996) resonemang kring vikten av modersmålsundervisningen, visade det sig ett strakt samband mellan individens identitet och sitt första språk. Ju mer man behärskar sitt modersmål desto mer känner man sig trygg med sin identitet. Jag kunde utifrån modersmålsundervisningens betydelse ha en uppfattning om att eleven kände sig trygg under modersmålsundervisningen genom att eleven hävdade att det var ett bra tillfälle att hon mötte andra elever under modersmålsundervisnings lektioner. Intervjun med Noor visade att lärarna har gett sitt stöd genom de varierande undervisningssätten, förståelsen och kommunikationen. Hon hävdade att lärarna var snälla och förstående för hennes situation. Dysthe (1996) uttrycker samma tankar då hon poängterar hur viktig förståelsen och responsen mellan läraren och eleven är. Dysthe (1996) menar att läraren och eleven måste kommuniceras på ett demokratiskt sätt där läraren och eleven lär sig av varandra och där förståelsen för elevens kunskaps nivå, tidigare upplevelser och erfarenheter ligger som grund för denna undervisning.

Lindberg (1996) hävdar att eleverna ibland måste göra fel för att utvecklas och pröva sig fram och att läraren bör tänka på att uppmuntra eleverna istället för att försöka upptäcka de korrekta språkliga formerna. Eleven lyfter fram liknande tankar i intervjun genom att uttrycka att hon ofta hade svårt att delta diskussionerna och var generad över att säga fel. Läraren måste enligt Lindberg uppmuntra eleverna till att tala även om det blir fel och att det till och med är bra att de talar fel ibland för då blir de uppmärksammade på de rätta språkformerna dvs. att de vet vad för fel och hur man exakt gjorde felet. Då blir eleverna medvetna om sina grammatiska fel och lär sig av misstaget.

4.2 Thomas berättelse

Thomas kommer från Storbritannien. Han kom till Sverige för tre och ett halvt år sedan. Han gick i grundskolan och skulle börja sitt första år på gymnasiet i sitt hemland. Därefter fortsatte han på IVIK. Han sa att det var hans föräldrar som bestämde att de skulle flytta till Sverige för att hans mamma bodde i Sverige när hon var liten. Sedan flyttade hon till USA med sin familj. Han gick på ett samhällsprogram i sitt hemland och hann inte bli klar med det innan han flyttade till Sverige med sin familj. Hans modersmål är engelska vilket var en fördel för honom när han ville lära sig svenska

31

språket. Han bor med sin familj och har några kompisar i skolan. Han är tillsammans med en tjej från samma klass och de går ofta tillsammans till skolan. Thomas säger att det går lättare för honom än andra elever, eftersom han kan engelska och är bra på matematik. Men att lära sig det svenska skriftspråket går inte så lätt eftersom han inte gillar att göra läxor eller att träna. Han tycker att undervisningen i skolan är bra men att han inte sköter sina studier. Han tycker att det är svårt att läsa olika böcker på svenska och att det är tråkigt när de måste läsa dem och göra kunskapstest sedan. Han tycker att det är lättare för honom att tala, diskutera, berätta än att skriva på svenska, t.ex. långa uppsatser eller lösa uppgifter. Men än kan han inte skilja mellan ord som börjar med ett och en och det är ibland lite svårt med hörförståelse. Han vågar fortfarande inte ringa några samtal och tala svenska men han klarar sig ändå, anser han.

Situationen i hemlandet påverkar inte honom förutom att han saknar sitt hemland och säger att han känner att han var tvungen att följa med och att han inte fick bestämma innan de skulle flytta hit. När han fick börja i en svensk skola första dagen här var det roligt för honom och träffa nya elever som kommer från olika länder. Dessutom var det spännande för honom att börja för han kunde klara sig när han talade engelska och han såg fram emot engelsklektionerna. Det som var svårt för honom var att han många gånger ville uttrycka sig på svenska men kunde inte och därför ofta blev besviken. Han var generad när han sa fel men nu tycker han att det går bättre för honom för han har nu större ordförråd och vet hur han använder orden.

Det är svårt att prata rätt alltid. Ibland jag ville säga nåt på svenska men det är svårt att hitta rätt ord och jag blir ledsen. Jag är också generad för att jag säger fel ibland...men det är bättre nu för att jag kan mycket ord som jag vet hur jag använder dem i ett mening.

Han kan skolans rutiner och är van vid undervisningssätten och han har många kompisar att umgås med. Nu kvarstår endast det slutliga språkprov. Han känner sig mycket nervös inför språkprovet och tänker ofta att han inte kommer att klara av sig. Han vill ibland få hjälp från läraren med att träna mer inför det här provet men han orkar inte på grund av de många läxorna som de får i skolan och på grund av den långa tiden som de tillbringar där. Samtidigt är det viktigt för honom att han kommer in på gymnasiet i år. Han vill jobba med datorer i framtiden så han tycker att det är viktigt att få ett arbete inom den branschen. Dessutom har han anpassat sig nu mer än förr i det svenska samhället och vet hur det fungerar med jobb och utbildning, speciellt efter det

32

senaste praktikuppdraget. Han bor i ett svenskt område och är därför redan mer van vid det svenska samhället och hur det fungerar här. Han berättar också om att han inte behövde gå i modersmålsundervisningen då de har engelsklektioner.

Tolkning av Thomas berättelse

Skolverketsrapport, Vid sidan om eller mitt i, (2005) studie visar att en faktor som kan hindra eller gynna elevernas inlärningsprocess är var eleven kommer att bo i det nya landet och vilka negativa eller positiva upplevelser har eleven med sig från hemlandet. Utifrån kartläggningen i denna rapport kunde jag tolka det som eleven Thomas nämnde om boende och kommunikationen med svenska människor samt om situationen i hemlandet så här: att den här eleven bor i ett svenskt område, där det inte finns så mycket invandrare, vilket medför att det sker mer direkt kontakt med svenskar än med invandrare. Den här kontakten resulterar i mer användning av svenska språket, enligt denna elevs perspektiv. Jag kan också se utifrån elevens svar, att eleven har upplevt trygghet i sitt hemland och detta reflekterades positivt i elevens psykiska mående och i elevens sociala relation med andra elever i klassen och även utanför skolan. Därför kunde han etablera sig snabbt i det svenska samhället.

Utifrån tidigare forskning som framkom i studien av Hyltenstam (1996) och Skolverketsrapport (2002), som lyfte fram modersmålets betydelse har jag försökt att analysera situationen för denna elev. Thomas talar engelska från början och har därför inga svårigheter med engelsklektionerna, berättar han, vilket jag tolkar som att han är bra på sitt modersmål. Engelsklektionerna innebär också att hans modersmål tränas kontinuerligt samtidigt som han lär sig svenska och därför har han inte svårigheter med att lära sig svenska trots att det bara har gått tre och ett halvt år sedan han kom till Sverige. Fredriksson (1991) hävdar att när man tränar skrivprocessen, tränas även de andra färdigheterna, lyssna, tala och läsa. Fredrikssons syn på skrivandets betydelse tar sig uttryck i Thomas fall, då han inte kunde skriva uppsatser och inte hade tränat väl sitt skrivande och inte heller hade motivationen att läsa böcker så var det svårt för honom med hörförståelse trots den tiden som han tillbringade i skolan och trots att han har bra ordförråd. Att han kunde tala och diskutera lätt var en del av att man lär sig ett nytt språk och de andra färdigheterna som Fredriksson talar om är att man lär sig också att lyssna, läsa och skriva.

33

Detta kan bero på elevens eget intresse och motivation till träningen av sitt skrivande. Samtidigt kan det också handla om, enligt Hyltenstams (1996) resonemang om modersmålsträning om andra aspekter som t.ex. att det tar mellan 5-7 år för eleven att lära sig tala och skriva lika bra på det andraspråket som på elevens första språk, vilket överensstämmer med Thomas fall som inte har utvecklat detta tillräckligt än. Thomas uttalanden belyser vikten av undervisningssättet, då han nämner att det varierade, vilket var en bra möjlighet för eleverna att träna sitt språk på olika sätt och vilket belyser vikten av hur en bra lärare kan ge sitt stöd genom att variera arbetssätten. Det är precis vad Dysthe poängterar när hon talar om att en bra lärare ger sitt stöd till eleverna och jobbar på ett bra sätt.

4.3 Bakers berättelse

Baker är född i Sverige men han flyttade tillbaka till Tunisien med sina föräldrar när han var 4 år gammal och är nu tillbaka efter 10 år som han tillbringade i sitt hemland. Han nämner att han inte minns så mycket av sin barndom här i Sverige men att han inte känner sig lika annorlunda än svenskarna nu. Han placerades på nivå C på IVIK-programmet när han skulle börja första dagen här. Han hade redan skaffat sig sällskap i skolan med många kompisar från sin egen och från andra klasser. Han känner att han trivs i skolan förutom att han hoppas på att kunna klara av språktestet i slutet av året. Det har gått tre år sedan han började på IVIK. Detta ger honom ibland sömnlösa nätter och han stressar upp sig när han tänker på det. Själva undervisningen går bra men han har svårigheter med att läsa böcker för det tar tid. Däremot är han bra på sitt modersmål och det tycker han underlättar för honom när det gäller att lära sig svenska. Han tycker också om modersmålslektionerna.

Mitt språk som är arabiska kan jag mycket bra och arabiska hjälper mig att lära svenska...t.ex. Jag kan använda arabisk lexikon för att översta svenska ord. Jag älskar gå på arabiska lektioner.

Det finns inte särskilt mycket tid för dessa lektioner och Baker anser att det skulle vara bättre om de fick mer tid med den arabiska läraren. Han berättar även att det är kul på