Diskussion - Distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert i omvårdnad av äldre

10.1 Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvården. Det finns flera olika metoder att fånga upp dessa erfarenheter och många sätt att bearbeta och analysera. Författarna valde en kvalitativ ansats. Kvalitativ metod ansågs vara lämplig att använda vid undersökning av människors levda erfarenheter, tankar och uppfattningar av företeelser (Danielson, 2017; Halloway och Galvin, 2017; Polit och Beck, 2017).

För att kunna bedöma trovärdigheten i en kvalitativ studie är det viktigt att författarna tänker igenom alla delar i arbetet och i varje fas i analysprocessen. Trovärdigheten kan beskrivas utifrån dessa termer;

credibility (trovärdighet), dependability (pålitlighet), confirmability (anpassningsbarhet), transferability (överförnarhet) och authenticity (äkthet) (Elo et al., 2014; Graneheim et al., 2017).

Credibility (trovärdighet) handlar om hur väl och tydlig bearbetning och beskrivning av examensarbetet är från syftet till resultat. Urval av informanter är avgörande för studiens credibility (Graneheim et al., 2017). I den här studien var det ursprungliga urvalsmålet att inkludera enbart distriktssköterskor som var omvårdnadsansvariga inom hemsjukvården. Författarna förstod vid kontakt med verksamheterna att distriktssköterskorna var underrepresenterade. Därför ledde det även till inkludering av grundutbildade sjuksköterskor gjordes. Detta kan verka vara missvisande och anses som svaghet i studiens credibility. Svagheten motverkades dock genom att hänsynsfullt inkludera grundutbildade sjuksköterskor som hade god kännedom och goda erfarenheter av Senior Alert. Dessutom hade de flesta sjuksköterskorna andra specialistutbildningar, såsom vård av äldre, inkontinensvård, psykiatrivård, demensvård, nutrition och palliativvård. Dessa variationsrika kunskap och erfarenheter kring användandet av Senior Alert styrkte och ökade studiens trovärdighet eller credibility (Graneheim et al., 2017; Polit och Beck 2017).

Dependability (pålitligheten) handlar om bärkraft i hantering av datainsamlingen och analysprocessens varje fas och steg (Graneheim et al., 2017). I den här studien utfördes individuella semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Denna intervjumetod anses som en bra metod och en styrka i studien då distriktssköterskor kunde uttrycka sina tankar och erfarenheter fritt kring det aktuella ämnet utan att bli störda eller påverkade av någon annans åsikter (Kvale och Brinkman, 2014). Ett annat sätt att fånga upp informanternas tankar, åsikter och erfarenheter av ett fenomen är genom gruppintervjuer. Krueger och Casey (2015) hävdar att i en gruppintervju kunde interaktion mellan distriktsköterskor och sjuksköterskor medföra ett bredare perspektiv i datainsamlingen vilket kan bidra till pålitligheten av studien (Krueger och Casey, 2015). Gruppintervjuer var dock inget att föredra under den rådande Corona-pandemin.

Författarna till föreliggande examensarbete bor i olika städer, har olika erfarenheter av att utföra intervju och intervjuerna utfördes var för sig. Detta kan innebära begränsning i hanteringen av datainsamlingen och en svaghet vilket påverkar pålitligheten. En intervjuguide användes däremot vilket är ett stöd och ger ett likartat förfarande i intervjusituationen. Dessutom genomfördes en pilotintervju för att författarna skulle träna på intervjuteknik och förhållningsätt vilket var värda att tänka på inför och under intervjuerna. Exempelvis att vara aktiv och objektiv vid intervjuerna, samt hantering av följdfrågor. Textinnehållet efter intervjuerna kontrollerades mot frågor, och syftet jämfördes mot varandra i informantens svar, och svaren visade sig vara jämförbara, innehållsrika, varierande och relevanta vilket kan stödja pålitligheten eller dependability i studien (Graneheim et al., 2017; Polit och Beck, 2017).

En annan faktor som kan vara en svaghet i den här studien var uppdelning av arbete som medförde att den ena författaren utförde dataanalysen till större delen ensam. Författaren som analyserade hade gott om tid, hade klart för sig hur analysprocessen fungerade, och använde mallen för analysen som stöd.

Det kunde ha varit snabbare och lättare ändå att ha någon att resonera för- och nackdelar inför valet av kategorierna under analysprocessen. Författarna ansåg dock i efterhand att det var nödvändigt att tillsammans diskutera, jämföra kategorierna mot koder, meningsenheterna och textinnehållet mot kategorierna ordentligt och sedan kom författarna fram till ett gemensamt beslut. Denna avstämning, genomgång, diskussion om hur kategorierna formades och bestämdes var viktig och främjade trovärdigheten samt ökade dependability eller pålitligheten i studien enligt Cash och Snider (2014).

Confirmability (objektivitet) handlar om eller påverkas av hur författarna hanterar sina åsikter, kunskap, erfarenheter och förförståelser om ämnet som studeras i förhållande till studiens valda metod.

Detta förhållningssätt har inverkan i en kvalitativ studie och påverkar studiens trovärdighet (Elo et al.

2014; Graneheim et al., 2017). Polit och Beck (2017) menar att författarnas erfarenhet och hantering av sin förförståelse kan ge vidgade perspektiv som i sin tur påverkar analysresultatet på ett bra eller mindre bra sätt. Den svaghet som fanns i detta examensarbete var att författarna inte har arbetat med Senior Alert, dock kan detta ses som en styrka. Vidare förklarar Graneheim et al., (2017) att det alltid är en utmaning av hur förkunskaper hanteras på ett balanserat och neutralt sätt så att inte detta påverkar analysresultatet på ett negativt sätt, och därmed studiens trovärdighet. Författarna till detta examensarbete har i största möjligaste mån lagt sin förförståelse åt sidan under arbetets gång, och istället försökt att vara objektiva och fokuserade på den insamlade data från informanterna. Dessutom har författarna vid flera handledningstillfällen reflekterat över detta tillsammans med handledare för att minimera påverkan av informantens uppfattningar, åsikter och erfarenheter under analysprocessen och därmed ökat objektivitet och styrka till studiens trovärdighet (Graneheim et al., 2017; Kvale och Brinkman, 2014).

Transferability (överförbarhet) av en kvalitativ studie innebär att studiens resultat kan tillämpas, användas eller överföras till andra situationer och grupper. Studiens överförbarhet ger en beskrivning av i vilken utsträckning som ett resultat går att överföra, men även hur en studie går att göra om eller dupliceras (Polit och Beck, 2017; Graneheim et al., 2017). Resultatet till den här studien går exempelvis att överföras till annan kommun eller hemsjukvårdsenhet. Överförbarheten ökar när studiens upplägg, metoder och sambandet mellan intervjumaterial och resultatet beskrivs tydligt, så att det blir lätt att följa. Författarna i denna studie har varit grundliga, noggranna och systematiska vid genomförandet och bearbetningen av arbetet från början till slut. Arbetet har beskrivits stegvist och metodologiskt, både urvalet, datainsamling, dataanalys och hela processen tills kategorierna och resultatet erhållits.

Rapporten är skriven enligt examensarbetets hänvisningar och procedurer. Kategorierna har exempelvis flertalet gånger jämförts mot och för varandra, och mot texter och rubriker osv… tills författarna ansåg att det inte fanns bättre alternativ än det som valts ut. Graneheim et al., (2017) och Elo et al., (2014) menar också att en studies trovärdighet kompromissas och försämras om intervjumaterialet inte noggrant bearbetats, att skillnader och likheter i och mellan kategorierna inte genomarbetats och jämförts mot och för varandra. Kategorierna ska dessutom styrkas med textinnehållet genom citat av informanternas utsagor vilket stödjer resultatet. Detta ger läsaren möjlighet att identifiera och värdera resultat, ger läsarens bättre förståelser till resultatet och därmed ökar överförbarhet och studiens trovärdighet.

Studiens äkthet eller authencity är en slutsumma av varje aspekt dvs. credibility, dependability, confirmability, transferability som framkommer i hela studien. Därför är äktheten avgörande för att kunna beskriva den totala trovärdigheten i en kvalitativ studie (Graneheim et al., 2017; Kvale och Brinkman, 2014; Polit och Beck 2017). Författarna i denna studie har allt sedan projektplanering till det praktiska arbetet med förberedelser, urvalet av informanter, intervjuer, transkribering och dataanalysprocessen tagit god tid på sig att både arbeta grundligt och noggrant med studiens olika delar för att erhålla ett så bra resultat som möjligt. Författarna har reflekterat över sitt förhållningssätt, viktiga aspekter i arbetet och etiska principer både innan och under och efter arbetets gång. Detta för att kunna producera och presentera ett trovärdigt arbete som förhoppningsvis kan bidra till förbättring i det förebyggande arbetet i patientsäkerheten och därmed också öka välbefinnandet hos äldre patienter inom hemsjukvården.

10.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvården. Distriktssköterskorna i studien beskrev olika faktorer som fanns i arbetet med Senior Alert och som bildade tre huvudkategorier; fördelar med att använda Senior Alert, faktorer som hindrar användning av Senior Alert, och förslag till förbättringar. Distriktssköterskorna beskrev också användningen av Senior Alert som ett pågående arbete och som har en utvecklingspotential.

Fördelar med att använda Senior Alert

Det framkom i studien att informanterna upplevde att det fanns olika fördelar med att arbeta med Senior Alert; att arbeta evidensbaserat, att använda samma riskbedömningsverktyg, att erbjuda tidig intervention eller förebygga och att upptäcka hälsorisker i god tid. Genom att använda det nationella

kvalitetsregistret Senior Alert på ett sätt som det är anpassat för, kan vårdskador undvikas och omvårdnad ges på ett patientsäkert sätt. För att kunna uppnå detta mål måste det förebyggande arbetssättet ske med hjälp av systematik, struktur och synliggjorda resultat (Senior Alert, 2020c).

Lannering et al. (2017) visade på att sjuksköterskor upplevde att när det fanns ett strukturerat arbetssätt att arbeta med Senior Alert främjade det att varje patient erhöll vård på lika villkor och bedömdes efter samma mätinstrument. Teammöten upplevdes mer strukturerade när Senior Alert användes.

Om Senior Alert används med en tydlig struktur och med ett arbetssätt grundat på evidens uppnås bättre resultat i det preventiva arbetet jämfört med om dessa delar saknas.

Distriktssköterskorna i denna studie ansåg vidare att det var fördelaktigt att använda ett gemensamt riskbedömnings-formulär till alla patienter, både på särskilda boenden och i hemsjukvården. Detta stämmer överens med Socialstyrelsens föreskrifter om att alla patienter, oavsett var de bor i landet eller i vilken boendeform patienterna bor i, ska ha tillgång till vård på lika villkor. För att alla patienter ska kunna få vård på lika villkor måste också all vårdpersonal ha tillgång till och använda samma enhetliga riskbedömningsverktyg.

För att Senior Alert ska kunna vara ett optimalt preventivt verktyg i det förebyggande arbetet måste det användas noggrant och det är vårdpersonalens ansvar att se till att Senior Alert används och på rätt sätt.

Om detta görs innebär det att alla patienter behandlas jämlikt och alla patienter får vård på lika villkor.

Distriktssköterskorna ansåg också att arbetet med Senior Alert innebar fördelar för patienterna eftersom det ökade patientsäkerheten. Det upplevdes som ett strukturerat och systematiskt arbetsverktyg som gav användbar statistik vilket innebar ett evidensbaserat sätt att arbeta på. Detta framkom även hos Rosengren et al. (2012) och Edvinsson et al. (2015). Edvinsson et al. (2015) lyfter fram att Senior Alert har hjälpt vårdgivare och andra professioner att visualisera det förebyggande arbetet och förbättrat de kliniska bedömningarna.

Detta talar för hur viktigt det är med en klar struktur i det preventiva arbetet för att styrka patientsäkerheten.

Distriktssköterskorna i denna studie menade att genom att använda kvalitetsregistret var det lättare att upptäcka, åtgärda och följa upp eventuella hälsoproblem vilket förbättrade patientsäkerheten och det förebyggande arbetet. Genom att också använda statistik från det evidensbaserade kvalitetsregistret Senior Alert kan olika yrkeskategorier, däribland forskare, få användbar information om exempelvis risk för malnutrition hos äldre inom hemsjukvård (Backlund et al., 2018). Statistiken kan bidra till att tydliggöra hur stor del av de olika hälsoriskerna som föreligger, och det gäller därför att vårdpersonal är noga med att föra in statistiken i Senior Alert, vilket också Backlund et al. lyfter fram i sin forskning.

Genom detta erhålles ett mer pålitligt resultat.

Grundtanken med Senior Alert är att upptäcka och förebygga hälsorisker, och distriktssköterskorna i studien menade att kvalitetsregistret var ett effektivt arbetsredskap för just detta ändamål. Problem med till exempel trycksår eller undernäring kunde upptäckas på ett tidigt stadium. Detta bekräftas av Johansson et al. (2017) som menar att Senior Alert kan vara användbart för att i tid upptäcka hälsorisker kopplade till, till exempel undernäring hos demenssjuka människor. Johansson et al. fann i sin forskning att det fanns ett samband mellan nutritionsstatus och kognitiv funktion. Deras studie visade på att 54%

av patienter med demens hade risk för malnutrition.

Återigen visar detta på hur viktigt det är att Senior Alert måste användas på ett systematiskt och noggrant strukturerat arbetssätt.

Genom att använda Senior Alert kan problem med ohälsa undvikas, patientsäkerheten öka och även onödigt lidande för patienten kan på detta sätt undvikas. Förutom de vinster som är relaterade till hälsan finns det också ekonomiska vinster i samhället med det förebyggande arbetet med hjälp av Senior Alert.

Det kan exempelvis vara minskat antal sjukhusinläggningar som minskar kostnader för samhället.

Genom att minska antalet fallolyckor med hjälp av registrering via Senior Alert kan både lidande för patienten och kostnader för sjukhusvård minskas (SBU, 2014).

Faktorer som hindrar användning av Senior Alert

Senior Alert är ett bra redskap när det används på rätt sätt för att upptäcka, åtgärda och förhindra ohälsa. Ett verktyg som av olika orsaker inte tillåts att användas på rätt sätt, som det är tänkt att användas på, kan självfallet inte heller uppnå ett gott resultat. Ett flertal av de intervjuade distriktssköterskorna i studien uppgav att de upplevde hinder i användningen av Senior Alert. Ett av

hindren uppgavs vara tidsbrist och de upplevde att Senior Alert var tidskrävande. Att brist på tid är ett vanligt förekommande hinder för att använda Senior Alert som det är tänkt stöds av andra författare (Lannering et al., 2017; Trinks et al.,2018). En bidragande faktor som utgjorde hinder för att få tiden att räcka till var den så kallade dubbeldokumentationen i registreringen av Senior Alert. Flertalet av distriktssköterskorna upplevde denna dubbeldokumentation som besvärlig och tog tid, vilket också stöds av annan forskning (Lannering et al., 2017). I studien av Lannering et al. beskrev sjuksköterskorna Senior Alert som ett parallellt system, som inte var sammankopplat till det ordinarie dokumentationssystemet, vilket innebar att arbetet med dokumentationen var tidskrävande.

Om ett verktyg inte riktigt är optimalt anpassat för att vara lättarbetat finns också risken att verktyget inte kommer att användas på rätt sätt. Det är oerhört viktigt att ett preventivt verktyg med patientsäkerheten i fokus ska vara lättanvänt.

Arbetsrelaterad stress och att känna brist på tid kan ofta skapa ohälsa hos vårdpersonal som arbetar inom hemsjukvård (Josefsson, 2012). Att det måste finnas tid och att resurser ska vara avsatta för det viktiga preventiva arbetet med Senior Alert måste ses som en självklarhet, speciellt med tanke på förebyggande av ohälsa hos patienten och att främja patientsäkerheten, men också att spara onödiga kostnader för samhället.

Flertalet av de intervjuade distriktssköterskorna i denna studie uppgav också att de kände, eller någon gång tidigare hade känt, att de inte fick tillräckligt med stöd eller motivation från ledningen när det gällde att arbeta med Senior Alert. Forskning har visat hur viktigt det är att ha en organisation som ger support genom ett ledande teamarbete för att Senior Alert ska kunna vara ett så bra förebyggande och hållbart verktyg som det är tänkt att kunna vara (Meranius och Josefsson, 2018). De visade på att ett ledande teamarbete med support från ledningen var en nyckelfaktor för en varaktig och effektiv implementering av Senior Alert.

Josefsson och Peltonen (2015) visade i sin forskning att distriktssköterskor upplevde organisatoriska barriärer som försvårande faktorer i sitt arbete inom hemsjukvården. Distriktssköterskorna beskrev till exempel att det saknades tydliga riktlinjer från den kommunala organisationen.

Organisatoriskt stöd och support genom tydliga riktlinjer är betydelsefullt för att personal inom vård och omsorg ska kunna utföra ett fungerande arbete. Finns inte organisatorisk hjälp i det preventiva arbetet i form av support eller intresse från ledningen för att göra förbättringar, kan heller inte ett gott omvårdnadsarbete utföras. Flöjt et al. (2014) lyfte i sina studier fram andra exempel på organisatoriska barriärer; brist på finansiella resurser, tidsbrist och brist på kompetensutveckling för distriktssköterskor inom hemsjukvården.

Detta stämmer överens med denna studies resultat där flertalet av informanterna uppgav liknande upplevda hinder i form av brist på tid, kompetensutveckling och brist på support från ledningen. Att få stöd och support av ledningen kan vara avgörande om det förebyggande arbetet med Senior Alert ska kunna fungera bra eller inte.

Distriktssköterskorna i denna studie uppgav att de efterlyste mer avsatt tid och mer resurser i form av personal och teamarbete kring Senior Alert. Studiens resultat visade också att på de arbetsplatser där ledningen visade stöd och support fungerade Senior Alert bra. På de arbetsplatser där ledningen däremot inte visade viljan till support fungerade det förebyggande arbetet med Senior Alert mindre tillfredsställande. Detta kom också fram i tidigare forskning (Rosengren et al., 2012) redan 2012 när Senior Alert var relativt nytt. Deras forskning visade också på att arbetsprocessen med Senior Alert behövde vara igång kontinuerligt, både hos vårdpersonal och ledning.

För att uppnå de preventiva fördelarna för patienterna, behövs stöd genom en supportgivande och delaktig ledning.

Att det fanns brist på kunskap om Senior Alert och behov av kompetensutveckling framkom genom distriktssköterskornas svar i denna studie. Mestadels återfanns bristen på kunskap hos omvårdnadspersonalen, som inte hade fått tillräcklig utbildning i varför de skulle använda Senior Alert, eller hur de olika bedömningsskalorna skulle tolkas. Flertalet av distriktssköterskorna uppgav också att de själva inte hade fått någon egentlig utbildning i Senior Alert. Detta vittnar om betydelsen av hur viktigt det är att omvårdnadspersonal, chefer, och distriktssköterskor får nödvändig kunskap i hur Senior Alert ska kunna användas för att det ska bli ett så bra verktyg som möjligt.

Distriktssköterskorna i denna studie uppgav också att när kunskapsnivån ökar så ökas även intresset och motivationen i arbetet vilket kan leda till ett lyckosamt arbete med Senior Alert. Detta kom även fram i en studie av Nordin et al. (2017).

Genom att ge support i form av kunskapsutveckling kan bättre arbetsresultat erhållas genom att ha en motiverad personal.

Förbättringsområden till Senior Alert

De flesta intervjuade i studien hade synpunkter eller förslag till hur förbättringar i arbetet med Senior Alert kunde göras.

När tydliga riktlinjer och rutiner finns för det arbetsmoment som ska utföras blir det mer lättarbetat.

Distriktssköterskorna menade att de gärna ville se tydligare organisatorisk och struktur från ledningen gällande till exempel arbetstid och arbetsmodeller. Arbetet med Senior kräver att det ska finnas en god struktur i det förebyggande arbetet för att Senior Alert ska kunna vara ett så bra verktyg som möjligt.

Tydliga riktlinjer från ledningen om hur arbetet ska gå till inklusive bildande av team som gemensamt arbetar med Senior Alert, kan höja personalens motivation och förbättra arbetet med Senior Alert (Nordin et al., 2017).

En distriktssköterska efterlyste mer intresse från ledningen att följa upp resultatet och att utvärdera Senior Alert. Genom att arbeta tillsammans i team, att använda reflektion som ett nyckelord i sättet att tänka, lyssna, och på de arbetsuppgifterna som utförs, och att också utvärdera tillsammans efteråt, så kan omvårdnadsarbetet förbättras. Detta stöds av tidigare forskning (Jonasson et al., 2014). De intervjuade distriktssköterskorna önskade också mer tid och resurser i sitt arbete för att förbättra arbetet med Senior Alert, och då kan reflektion i grupp vara en arbetsmodell.

Genom att ha ett reflekterande arbetssätt, både före, under och efter en vårdande situation innebär det att vårdteamet kan hålla de nödvändiga preventiva och omvårdande åtgärderna aktuella. På detta sätt förstärks patientsäkerheten och det blir lättare att se vad varje patient behöver.

Distriktssköterskorna i studien föreslog också att all personal som arbetade med Senior Alert skulle erbjudas utbildning om Senior Alert. För att kunna höja kompetensen och kunskapsnivån hos de som

In document Distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert i omvårdnad av äldre patienter inom hemsjukvården (Page 22-27)