Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård beskrev användningen av Senior Alert inom hemsjukvård som ett pågående arbete med fördelar och har en utvecklingspotential. Analysprocessen resulterade i tre kategorier: Fördelar med att använda Senior Alert; Faktorer som hindrar användning av Senior Alert och Förbättringsområden för Senior Alert, med tillhörande tio underkategorier (se tabell 3).
Tabell 3: Översikt av kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
Faktorer som hindrar användning av Senior Alert
9.1 Fördelar med att använda Senior Alert 9.1.1 Enhetligt riskbedömningsverktyg
Distriktssköterskorna uppgav att det fanns fördelar med att använda samma riskbedömningsformulär till alla patienter inom hemsjukvården. Distriktsköterskorna betonade att genom användningen av Senior Alert kan likvärdig bedömning åstadkommas oavsett patientens bakomliggande diagnos, var patienten bor eller vilken del av landet patienten befinner sig i. Det blir en rättvist och enhetlig bedömning samt likvärdig behandling och åtgärder vilket förutsätter till en jämlikvård för alla patienter i hela Sverige.
”… det blev implementerat… att vi ska använda Senior Alert inom hemsjukvården… det är ju ett bra mätverktyg och man använder samma i hela Sverige … så blir det samma mätögon, så det blir bra och likvärdig riskbedömning och vård för alla…”
9.1.2 Evidensbaserat arbetssätt
Det framkom i intervjuerna att samtliga distriktssköterskor hade god kännedom om kvalitetsregister och riskbedömningsformuläret Senior Alert. Vidare belyste distriktssköterskorna vikten av att använda Senior Alert och tillämpa evidensbaserat omvårdnadsarbete i vården av äldre patienter inom hemsjukvården. Distriktssköterskorna upplevde det som positivt att Senior Alert var ett strukturerat och systematiskt arbetsverktyg och som var framtaget vilande på vetenskaplig grund och i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom skapades också evidens på arbetet som utfördes och registreringen i kvalitetsregistret med tillhörande statistik som kan bidra till framtida forskning och utveckling, tyckte distriktsköterskorna i studien.
” Fördelarna är att vi får statistik av de riskerna som bedöms, t. ex. hur många som har fallrisk, … vi får också struktur och det blir lättare att följa upp, vi får förslag till åtgärder… om vi inte använder Senior Alert så syntes det inte på samma sätt… nu får man det svart på vitt med det vi gör vilket är positivt… ”
12
Distriktssköterskorna förklarade vidare att när de använde riskbedömningsformuläret Senior Alert, så fanns det konkret material som stöd för att visa för omvårdnadspersonalen och anhöriga om nödvändiga åtgärder.
9.1.3 Tidigt upptäckande av hälsorisker
Enligt distriktssköterskorna var utförandet av riskbedömningar på äldre patienter inom hemsjukvården ett effektivt sätt att upptäcka hälsorisker i god tid. Distriktssköterskorna beskrev att äldre patienter inom hemsjukvården, och framförallt patienter som bodde på särskilt boende oftast var multisjuka. De multisjuka äldre patienterna hade samtidigt många läkemedel och deras symtombilder var komplexa vilket gjorde att hälsoriskerna blev ibland svåra att upptäcka. Genom användandet av Senior Alert riskbedömningsformulär minimerades risken att diskreta symtom förbiseddes i det tidiga sjukdomsförloppet och eventuella problem upptäcktes i tid enligt distriktssköterskorna. Dessutom ökade insikten och förståelsen hos omvårdnadspersonalen om det exempelvis kunde föreligga hälsorisker även om patienten verkade må bra vilket var avgörande för patienternas säkerhet.
Därigenom blev omvårdnadspersonalen mer uppmärksamma som i sin tur ökade möjligheten att upptäcka hälsorisker i god tid.
” Fördelen är att man förutser problemet… ett trycksår kommer då väldigt fort, en undernäring är ofta lite smygande… det blir lättare att se varningar och avvikande förändringar och kan åtgärda i tid… ”
Distriktssköterskorna berättade också att det fanns en del omvårdnadspersonal som hade för vana att använda Senior Alert och tänka kring det. Denna vana fanns även vid deras vanliga hembesök, de brukade tänka igenom och se små förändringar hos patienten. Därefter informerades ansvarig sjuksköterska så att problemet upptäcktes och åtgärdades i tid, vilket upplevdes betryggande för både patienten, anhöriga och ansvarig sjuksköterska.
9.1.4 Tidigt insättande av intervention
Det framkom i studien att samtliga distriktssköterskor var medvetna om sitt ansvar i det förebyggande arbetet för patientens säkerhet, välbefinnande och att det minskade kostnaderna relaterat till minskning i antalet akuta sjukhusinläggningar på grund av exempelvis fallolyckor. Distriktssköterskorna uppgav att de hade för vana att tänka förebyggande och att använda Senior Alert även om patienten mådde bra.
Riskbedömningar och uppföljningar genomfördes för att försöka fånga eventuella problem i tid och de satte in åtgärder innan det blev akut. Distriktssköterskorna menade att aktivt förebyggande arbete medförde minskade antalet akuta fall som krävde mer tid, pengar, personalresurser och långvarigt patientlidande.
” Det finns många saker i Senior Alert att få såsom besparingar av både pengar som går till sjukhusinläggningar, akutvård, ambulanstransport, röntgen, operationer, rehab mm … till ex. vid fallolyckor och dess ben- och höftfrakturer…”
På enheterna där arbetet med Senior Alert genomfördes, uttryckte distriktssköterskorna att det var väldigt sällan som det förekom fallolyckor. Patienterna mådde mycket bättre, det förekom sällan problem med trycksår. Detta gällde även på patienter som var långvarigt sängliggande och i palliativt skede. Åtgärderna kunde sättas in i god tid genom riskbedömningar och åtgärdsförslag från Senior Alert, och det behövde inte vara så besvärligt. Däremot finns det arbetsplatser eller enheter där distriktssköterskorna upplevde återkommande fallolyckor, trycksår, malnutrition hos patienterna.
9.2 Faktorer som hindrar användning av Senior Alert
Användandet av Senior Alert fungerade i varierande grad i olika verksamheter, enheter eller avdelningar. Det framkom i intervjuerna att det fungerade bra i vissa verksamheter och enheter och mindre bra på andra. Distriktssköterskorna hade använt Senior Alert i största möjligaste mån trots begränsade förutsättningar som fanns för varje tillfälle och på olika enheterna. Dock visade sig flera faktorer som hindrande i tillämpandet av Senior Alert.
13
9.2.1 Tidsbrist
Informanterna i studien uppgav att distriktssköterskor, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och viss rehab-personal inte hade tillräckligt med tid för att arbeta med Senior Alert. De distriktssköterskor som uppgav att de hade tillräckligt med tid i arbetet med Senior Alert påpekade istället att det uppstod eller förekom tidsbrist hos omvårdnadspersonal för att genomföra de olika momenten i Senior Alert.
Distriktssköterskorna menade exempelvis att omvårdnadspersonal kunde väga, mäta längden, inspektera hudkostymen och kunde fylla i klart på hela blanketten, men kunde inte sedan skriva in dessa data i kvalitetsregistret. Omvårdnadspersonalen kunde inte vara med i teamronden för att diskutera riskbedömningar och åtgärder på grund av att det inte fanns avsatt tid för rondarbete.
” Ja, jag har tid… jag får den tid jag behöver men det är mest omvårdnadspersonal som inte får den tid de behöver för att registrera … de har inte alls tid för detta arbete, det ligger inte i deras rutin och arbetsplanering…jag önskar mer tid till undersköterskorna för de har det svårt… ”
Distriktssköterskorna som uppgav att det fanns brist på tid att genomföra Senior Alert, beskrev flera moment som inte fanns tid att utföra eller göra klart. Vidare menade de att det inte fanns särskild tid eller dagar avsatta enbart för att genomföra Senior Alert riskbedömningar och registrera i kvalitetsregistret. Dessutom skulle distriktsköterskorna tillsammans med omvårdnadspersonal kunna planera och sätta in åtgärderna, planera in utvärderingstillfällena samt dokumentera i kommunens journalsystem. När det inte fanns tid eller dag avsatta enbart för Senior Alert, blev distriktssköterskorna tvungna att prioritera bort arbetet för att hantera övrigt kliniskt arbete och patientarbete.
”… registret är tidskrävande… har bett om att få ha mer tid…men de tar inget ansvar att det ska finnas tid, det blir svårt då vi måste prioritera för att vi inte har tillräckligt med tid… Vi behöver lite mer tid för att sitta vid teamronden och diskutera … följa upp…”
9.2.2 Brist på stöd
Det framkom i studien att distriktssköterskor inte hade fått tillräckligt med stöd från chefer eller från ledningen. Distriktsköterskorna uppgav att brist på arbetsrutiner, riktlinjer, kunskap samt motivation var bidragande faktorer som försvårade arbetet med Senior Alert. Enligt distriktssköterskorna skiljde det sig i stöd från chef till chef och enhet till enhet. Det fanns skillnader mellan prioriteringar av olika stöd och resurser för att lyckas med det förebyggande arbetet och med användandet av Senior Alert.
”Jag tror att det hänger på vilken ledning… vilken stöttning man får från ledningen, på min andra arbetsplats så hade jag en stark ledning där vi jobbade mot samma mål men här har man ett annat tänk och upplägg” … Min före detta chef var inte alls intresserad, men med min nuvarande är det mycket bättre… så vi får komma igång med Senior Alert igen… ”
Distriktssköterskor uppgav att stödet var otillräckligt eller nästan helt saknades. Vissa distriktssköterskor strävade efter att få till ett fungerande arbete med Senior Alert trots utan eller brist på stöd av ansvariga chefer. De menade att framgång med Senior Alert skulle kunna uppnås med stöd i form av extra arbetstid, extrabemanning, tydliga riktlinjer, rutiner och konkreta arbetsplaner samt kompetent omvårdnadspersonal.
”… det prioriteras inte… cheferna bara tycker att det här ska göras…men inget ansvar… alltså man måste få stöd från ledningen… har väl upplevt att det är ett stort krav från cheferna att man ska göra Senior Alert… men de ger inga förutsättningar för att man ska KUNNA göra det…”
9.2.3 Kunskapsbrist
En annan återkommande faktor som förhindrade eller försvårade arbetet med Senior Alert inom hemsjukvården var den bristande kunskapen om Senior Alert som förekom både hos omvårdnadspersonal och vissa sjuksköterskor. På vissa enheter fanns det inga distriktsköterskor,
14
sjuksköterskor eller omvårdnadspersonal som hade fått utbildning om Senior Alert. På samma enheter tillämpades inte Senior Alert heller på grund av kunskapsluckor enligt distriktsköterskornas utsago.
”Nej, jag har väl egentligen inte fått nån utbildning i Senior Alert utan jag har gått in själv och tittat…vad det handlar om…mestadels. Personal här… Nej de kan inget om senior alert heller… de har inte fått information eller utbildning”
Distriktssköterskorna berättade att kunskapsnivån hos omvårdnadspersonal var ojämn och det skiljde sig ganska mycket beroende på vilka enheter eller avdelningar de arbetade. Det fanns exempelvis omvårdnadspersonal i hemtjänstgrupper som inte behärskade svenska språket vilket också försvårade arbetet med Senior Alert. Vissa omvårdnadspersonal förstod inte innehållet i riskbedömnings-formuläret Senior Alert. Distriktsköterskorna upplevde att vissa omvårdnadspersonal hade svårigheter att förstå språket och därmed svårt att följa ordinationer såsom att mäta vikten, längden, undersöka huden och kontrollera näringsstatus på patienten. Likaså om varför exempelvis maten skulle berikas med smör eller olja, eller om varför patienten skulle erbjudas extra mellanmål.
”… det var mycket språkförbistring och kunskapsluckor… ingen utbildning i omvårdnad… så jag var tvungen att göra det enklare och frångick att låta dem fylla i blanketter… så det var inte så lätt att få till ett arbete… ”
Distriktssköterskorna belyste betydelsen av omvårdnadspersonalens kunskap om Senior Alert, svenska språket och omvårdnadskunnande som bland de viktigaste delarna i det förebyggande arbetet. Speciellt då omvårdnadspersonalen arbetade nära patienterna. Vidare menade distriktssköterskorna att det var omvårdnadspersonalen som skulle ”varna” om det var något avvikande. Det är omvårdnadspersonal som utför de förebyggande insatserna till exempel att ge näringsdrycker, servera mellanmål osv. Därför är det viktigt att omvårdnadspersonal får utbildning och erhåller den kunskap som behövs.
9.3 Förbättringsområden för Senior Alert 9.3.1 Rutin och riktlinjer
Distriktssköterskorna i studien framförde förslag till förbättringar i flera områden, förbättringar genom etablering av en standardrutin i användning eller tillämpning av Senior Alert. En konkret plan med beskrivning av arbetsfördelning, inplanerad arbetstid, rutin vid frånvaro av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och extra personal vid hög arbetsbelastning önskades av distriktsköterskorna. Dessutom fanns även önskemål om förtydligande av riktlinjer samt upprättande av mål och arbetsmodeller tillsammans med ledningen. Vidare betonade distriktssköterskorna att det bör finnas uppföljning och utvärdering av den ”konkreta plan” och ”standardrutin” som uppsatt för att se om den efterlevdes och fungerade.
” … det måste komma uppifrån… ledningen måste se till att det finns tydlig rutin och arbetsplan… Jag skulle vilja ha ett flödesdiagram där det står vad vi ska göra och när vi ska följa upp osv … chefer måste ha koll på om hur det har fungerat och utvärdera emellanåt …”
9.3.2 Kunskap och kompetensutveckling
I studien föreslog distriktssköterskorna att ansvariga chefer bör finna lösningar gällande omvårdnadspersonal som inte behärskade svenska språket. Distriktsköterskorna menade att tillräcklig språkkunskap ligger till grund för kommunikation och förståelse vid omvårdnadsarbetet och därför viktigt att ta hänsyn till. Förutom språkkunskapsutveckling så fanns det behov av att höja kunskapsnivå i omvårdnad och om Senior Alert hos omvårdnadspersonalen och vissa sjuksköterskor. Kunskap och kompetensutveckling genom externa eller interna utbildningar via webutbildningar, seminarium eller fortbildningar i olika områden. Tänkta områden kunde vara nutrition, sårvård och hudvård, infektioner, läkemedel och sjukdomar som ökar risk för fall med mera. Detta tillsammans med förankring av dessa för bedömningar och åtgärder genom Senior Alert.
15
” … många från hemtjänsten är duktiga… men ganska få utav dem förstår kopplingen om varför, så jag måste fråga eller lära dem… vad de ska titta på när de kommer till patienten …vinglar patienten? Äter han dåligt - har han ont?... har patienten urinvägsinfektion? går till toa ofta… förvirrade? Så ökar risken till fallolyckor osv…”
En annan aspekt som belystes i studien var sambandet mellan kunskapsnivån och engagemang hos omvårdnadspersonalen. Distriktssköterskorna belyste att när kunskapsnivån ökar så ökas även intresset och motivationen i arbetet vilket kan leda till ett lyckosamt arbete med Senior Alert.
”… bra om personal får utbildning … det är viktigt med kompetensutveckling inom äldrevård… det blir lättare med detta arbete om de är med… vill helst att all personal ska få lära sig om Senior Alert och förstår vad vi håller på med och varför...”
9.3.3 Dokumentation och Digitalisering
Ett annat återkommande förslag från distriktssköterskorna var att kunna ”samköra” kommunens journalsystem och kvalitetsregistret Senior Alert. Genom detta kunde arbetet underlättas och tidseffektiviteten ökas ansåg distriktssköterskor i studien. De menade att ett samordnat dokumentationssystem borde inrättas för att ”slippa” dubbeldokumentation så att det inte tog så lång tid att dokumentera och att det inte behövdes dokumenteras på flera olika ställen.
”… ja, det skulle vara bra om man kan samköra journalsystem eller elektroniskt formulär inbakat i systemet … då skriver man bara på ett ställe och på en enda gång istället för flera…och det är mer tidseffektivt”
Digitalisering och integrering av Senior Alert i kommunens journalsystem ansågs även som bidragande faktor till effektivitet samt ökade hygienperspektivet då personal slipper använda papper och penna.
Dessutom framkom ett förslag om en Senior Alert-applikation för mobiltelefon som också kunde underlätta för användandet, vara tidsbesparande och förenklande av registreringen.
”… Vi kan använda Ipad eller mobil framförallt till hemtjänsten och hemsjukvård... jaa, en Senior Alert ”App” kan vara kul och motiverande speciellt för de yngre...”
16