I detta avsnitt besvara jag min forskningsfråga. Avsnittet avslutas med tankar om hur man kan jobba vidare inom samma område. Tankar om koppling till yrkeslivet tas även upp.
8.1 Vilka mål har eleverna?
Jag tror fortfarande att eleverna har många mål som syftar till att de vill bli sedda av sina klasskamrater på ett visst sätt, men jag tror inte att det är hela sanningen. Hannula (2006), Summers (2006) och Jansen (2006) var alla tre inne på det här. Det blir svårare för den individuella eleven att tillgodose alla sina mål ju mer läraren styr aktiviteterna under lektionen. Om lektionen först består av en välstrukturerad genomgång där eleverna sitter och antecknar och svarar på frågor och sedan får sitta och jobba själva, så finns det inte så mycket utrymme för eleverna att göra något annat. De lektioner jag observerade var väldigt strukturerade och upplagda på det här sättet. Den ena lektionen bestod bara av enskilt arbete i boken, där de flesta elever är vana att arbeta självständigt. Den andra lektionen bestod av en genomgång där läraren hade ordet under större delen av tiden och sedan fick eleverna jobba självständigt i boken.
När upplägget är på det här viset kan de outtalade sociala målen speglas i det beteende som French och Simpson (2010) pratar om, något som måste genomföras innan man kan börja arbeta med det som är tänkt. Visar det sig dessutom att eleverna inte har grunderna för den matematik som läraren går igenom på tavlan blir det extra jobbigt att motivera sig till att öppna en matematikbok som man vet att man inte kommer förstå någonting av. Även detta upptäckte jag under den första observationen. De flesta elever som inte ens tog upp matteboken hade väldiga problem när de väl fick hjälp och började räkna. Detta hör samman med det Leondari och Gonida (2007) beskriver i sin artikel om self-handicapping. De elever som känner från början att de inte kommer klara av uppgifterna i boken väljer att inte ens försöka för att inte behöva känna att de misslyckas, vilket leder till ett beteende som kopplas samman med ett undvikandemål.
Jag får hålla med tidigare nämnda författare om att alla de mål de skriver om går att hitta i även den här studien. Det finns olika uttalade mål som eleverna har inte bara de
37
sociala. De vill lära sig matematiken, dessa elever är modiga, de säger till när de inte förstår. De försöker inte hålla uppe en fasad av påhittad kunskap. De tar mer än gärna emot hjälp när det erbjuds. Därför får jag säga att det tydligaste uttalade målet eller beteendet är kunskapsmålet. Det vill säga eleverna agerar för att de ska få en djupare kunskap, de vill förstå inte bara lära sig utantill. Detta mål överskuggas dock en del av det sociala målet, som är ett outtalat mål. Precis som French och Simpson (2010) skriver.
Jansen (2006) skriver om hur alla elever påverkas på ett eller annat sätt av sina sociala mål när det kommer till att delta under lektionerna. Hon menar att trots att några elever ser det som ett sätt att lära sig och några elever lär sig bättre bara genom att lyssna, så är alla någonstans medvetna om att det de säger kan tolkas av de andra eleverna i klassen på ett negativt sätt. I stort sett alla elever jag intervjuade sa att det inte spelade så stor roll vad andra elever tyckte när det kom till deras kunskaper inom matematiken och det var tydligt under observationerna. Däremot tog jag inte upp så mycket andra frågor, under intervjuerna, som gällde vikten av vad kamraterna tyckte om dem i allmänhet. Svar på denna fråga tyckte jag mig kunna se under observationerna ändå. Eftersom mycket av aktiviterana handlade om interaktioner med andra elever stämmer det väl överens med det Jansen (2006) har kommit fram till.
Då mina erfarenheter talar för att det sociala är väldigt viktigt för eleverna har mycket fokus hamnat på detta. Som Ricks (2009) säger ser matematiker på matematiken som något socialt, vilket man i skolan inte märker så mycket av enligt honom. Denna teori om brist på utrymme för socialt samspel går i linje med tankarna om att de sociala målen krockar en aning med de andra målen jag nämnt. Detta handlar då till största delen om de sociala mål som är kopplade till klasskamraterna.
Eftersom jag valde att dela upp det sociala målet utifrån föräldrar, lärare och klasskamrater, tycker jag att det blir tydligt i min studie att det till största delen är klaskamraterna som spelar roll när det kommer till det här målet. Det är klart att det också kan vara lärarens uppmärksamhet eleverna vill ha, de blir trots allt lugna när läraren sitter med och jobbar tillsammans med dem. Men det kopplar jag istället till Hannulas (2006) teori om att uppvisandemål och kunskapsmål kan gå hand i hand. De elever som jobbade bra när läraren hjälpte till hade ett uppenbart kunskapsmål, men de kan även ha haft ett uppvisandemål som snarare vill visa hur flitiga de är, än hur mycket de kan.
38
Alla de olika målen går alltså att hitta. Nu gäller det för den undervisande läraren är att hitta en lektionsform där alla elever känner att de kan uppnå sina mål på bästa möjliga sätt.
8.2 Fortsatt forskning
Vill man fortsätta på det här området finns det oändliga möjligheter att göra djupare intervjuer och fler observationer. Detta kan man så klart göra, men jag tror inte att man kommer komma fram till så mycket nytt. Man kan generellt förvänta sig samma resultat på andra klasser på samma skola och på andra skolor med liknande förutsättningar. Den variation man kommer hitta kommer bero på vilken skola och i vilken årskurs man gör sina undersökningar. Jag tror därför att man istället skulle kunna fortsätta framåt med det här som en bakgrund. Man kan till exempel fundera över vilken typ av undervisning som skulle kunna tillgodose de olika målen eleverna har. Är problemet att lektionen är för styrd, eller eleverna för många, eller nivån för hög eller låg? Det kan vara något att undersöka vidare, så man kommer till en lösning på detta som jag skulle vilja kalla för ett problem.
8.3 Koppling till framtida yrkesutövning
Jag valde detta ämne för att jag såg ett behov där jag hade min VFT. Jag såg ingen struktur i undervisningen och undrade varför eleverna agerade som de gjorde. Med hjälp av denna studie kan jag nu se vilka mål eleverna har, för att på så vis anpassa min planering för kommande arbetsområden på ett sådant sett att alla elever får möjlighet att uppnå sina mål. Det är också bra att veta att de flesta elever har ett kunskapsmål trots att det inte alltid syns. På så vis kan man som lärare känna att man jobbar mot samma mål, men att det är viktigt att ta hänsyn till de andra målen också för att det ska fungera så smidigt som möjligt i klassrummet. Det är viktigt att man som lärare är medveten om att det inte bara är intresse och arbetsvilja som styr vad eleverna gör under lektionerna.
39