Ett av de resultat som vi fann mest intressant var att det fanns en indikation på en skillnad mellan män och kvinnors användande av lösenordshanterare. Det som blev ännu mer intressant var att när de som angett "Other" som kön togs med i analysen i avsnitt 4.5.1 upptäckes signifikanta skillnader inom konstrukten upplevd nytta och attityd till användning. Detta stämmer till viss del överens med forskning där skillnaden mellan mäns och kvinnors datoranvändning undersökts. He & Freeman (2019) fann att kvinnor generellt sätt är mer oroliga och mindre självsäkra än män när det kommer till användning av datorer. Det kan vara detta som ligger till grund för den skillnad vi ser i avsnitt 4.2.1 och 4.5.1. Skillnaden i upplevd nytta och attityd till användning skulle också kunna förklaras av att de som angett "Other" på frågan om kön tillhör en grupp människor som ofta, och i väldigt hög utsträckning, utsätts för diskriminering och trakasserier (Grant et al., 2012). Den sårbara position som dessa personer befinner sig i kan ge upphov till en skillnad i attityd till användning och upplevd nytta av ett system som är till för att öka en person integritet på nätet.
Utbildningsnivå var en av de variabler som vi på förhand trodde skulle ha en påverkan på användningen av lösenordshanterare men detta visade sig inte vara fallet. I tabell 4.3 kan vi se att p-värdet för en sådan skillnad inte var någonstans i närheten av de 0.05 som hade krävts för att en skillnad skulle kunna bekräftas på 95% signifikansnivå. Den signifikanta skillnad beroende på geografisk grupp, i svar på frågor om hur lätt man trodde att lösenordshanterare var att använda, presenterades i avsnitt 4.5.2. Avsnittet beskrev att det finns en skillnad mellan grupperna och deras svar. Det kan finnas många förklaringar till varför det ser ut som de gör. Exempelvis skulle det kunna förklaras som att amerikaner har en fördel gentemot personer från Europa då många av verktygen är
Diskussion & Slutsats 42
tillgängliga på engelska, vilket är deras modersmål. En annan teori är att personer som bor i de nordiska länderna har större tillgång till datorer (OECD, 2020) och är därför mer vana vid tekniska hjälpmedel, vilket kan leda till de signifikanta skillnader som hittats. Att antalet unika lösenord hade en signifikant påverkan på användandet av lösenord- shanterare kan förklaras på två sätt. Att använda sig av flera unika lösenord kan ha lett till att en användare insåg att nyttan med en lösenordshanterare är stor, vilket ledde till en bra attityd mot det. Det andra sättet är att många lösenord kan vara en effekt av att redan använda en lösenordshanterare, just eftersom många lösenordshanterare har funktionaliteten för att generera nya unika lösenord för de olika inloggningar som användaren använder.
Datorvana visade en signifikant påverkan på användande av lösenordshanterare. Detta kan förklaras med att om en respondent har hög datorvana är den antagligen mer benägen att tycka att det är lätt att använda program på datorn, vilket leder till att det är mer troligt att individen använder verktyget. En bättre datorvana ger också en större medvetenhet om de säkerhetsrisker som finns, vilket kan förklara hur de svarat i frågor kopplade mot attityden mot lösenordshanterare. Det kan också förklara den fråga som undersökte om respondenten trodde att lösenordshanterare skulle hjälpa denne att använda säkrare lösenord.
I avsnitt 4.6 kan vi se att det finns signifikanta skillnader mellan hur respondenterna svarade på frågorna kopplade till samtliga av konstrukten upplevd nytta, upplevd användarvänlighet och attityd till användning. Den enda av frågorna där en signifikant skillnad inte upptäcktes var kopplad till upplevd nytta där både användare av applika- tioner och BPMs ansåg att deras lösenordshanterare erbjöd de funktioner de ville ha. Att det fanns skillnader i attityd till användning kan bero på att det framkommit att en del individer inte känner sig trygga med att lagra alla sina lösenord i lösenordshanter- arna. I tabell 4.7 kan vi dessutom se att de individer som använder sig av applikationer generellt sett rankar sin datorvana högre än de som använder sig av BPMs eller de som är helt utan. Att de som rankar sin datorvana högre är mer benägna att använda sig av applikationer kan förklara den skillnaden som vi ser i upplevd användarvänlighet eftersom de troligtvis är mer vana vid olika tekniska hjälpmedel. Att ta steget och börja använda sig av en applikation kan ses som stort om individen inte är riktigt säker på hur lösenordshanteraren fungerar och behöver göra ett aktivt val av vilken applikation som skall väljas. Den skillnaden kan vara avgörande, då BPMs ofta erbjuder användning av sina funktioner automatiskt genom vanlig användning av webbläsaren. Skillnaden i den upplevda användarvänligheten kan också förklaras av att vissa användare av applikationer haft problem. Exempelvis kan lösenord som tidigare sparats ha försvunnit mellan inloggningar eller så har det inte funnits stöd för användning av lösenordshanter- aren. Detta har gjort att användaren varit tvungen att manuellt skriva in sitt lösenord,
Diskussion & Slutsats 43
vilket kan upplevas irriterande. Eftersom det leder till att användaren blir tvungen att manuellt hämta lösenorden från lösenordshanteraren skapar det då friktioner som påverkar både nyttan och användarvänligheten hos applikationen negativt.