Detta avsnitt presenterar Kruskal-Wallis testerna där det undersöktes om det fanns nå- gon skillnad mellan hur olika grupper har svarat på frågorna Q10-Q12. Inledningsvis ser vi att beroende på hur respondenten svarat på frågan om de använder lösenordshanter- are så finns det också en signifikant skillnad på hur respondenten svarat inom samtliga frågor kopplade till konstrukten användarvänlighet, nytta och attityd, vilket presenteras i tabellerna 4.13-4.15. Nästkommande sektioner presenterar de signifikanta resultat från liknande tester där grupperingen istället skett på de demografiska variablerna.
Tabell 4.13:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q10 grupperat på användning av lösenordshanterare Questionsa Q10_1 Q10_2 Q10_3 Q10_4 Q10_5 Kruskal-Wallis H 9,020 49,889 33,235 53,165 52,367 df 2 2 2 2 2 Asymp. Sig. ,011 ,000 ,000 ,000 ,000
a. Grouping Variable: UsageOfPM
Tabell 4.14:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q11 grupperat på användning av lösenordshanterare Questionsa Q11_1 Q11_2 Q11_3 Q11_4 Q11_5 Q11_6 Kruskal-Wallis H 10,064 14,289 17,237 20,704 20,118 41,615 df 2 2 2 2 2 2 Asymp. Sig. ,007 ,001 ,000 ,000 ,000 ,000 a. Grouping Variable: UsageOfPM
Tabell 4.15:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q12 grupperat på användning av lösenordshanterare Questionsa Q12_1 Q12_2 Q12_3 Q12_4 Q12_5 Kruskal-Wallis H 62,694 64,909 60,533 53,898 67,350 df 2 2 2 2 2 Asymp. Sig. ,000 ,000 ,000 ,000 ,000
Empiri 34
4.5.1 Kön
Kön var en av de variabler som nästan hade en statistiskt signifikant påverkan på använ- dandet av lösenordshanterare vilket kan ses i tabell 4.2. I tabell 4.16 och 4.17 presenteras de frågor där det finns en signifikant skillnad i hur respondenterna svarat beroende på om de är en man, kvinna eller inte identifierar sig som något av de traditionella könen. De största skillnaderna ligger i frågorna kopplade till konstruktet attityden till användning där endast fråga Q12_4 inte uppvisade signifikanta skillnader i svaren. P-värdet ligger dock precis ovanför gränsvärdet vilket tyder på att det kan finnas en skillnad även i svaren även på denna fråga.
Tabell 4.16:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q10 grupperat på kön
Questionsa
Q10_1 Q10_2 Q10_3 Q10_4 Q10_5
Kruskal-Wallis H 2,377 4,648 5,982 2,954 6,102
df 2 2 2 2 2
Asymp. Sig. ,305 ,098 ,050 ,228 ,047
a. Grouping Variable: Gender
Tabell 4.17:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q12 grupperat på kön
Questionsa
Q12_1 Q12_2 Q12_3 Q12_4 Q12_5
Kruskal-Wallis H 6,297 6,847 8,671 5,592 8,115
df 2 2 2 2 2
Asymp. Sig. ,043 ,033 ,013 ,061 ,017
a. Grouping Variable: Gender
4.5.2 Geografisk grupp
I tabell 4.18 kan vi se att det fanns signifikanta skillnader bland svaren kopplade till an- vändarvänligheten, grupperat på geografisk plats. Det fanns inga signifikanta skillnader i frågorna om upplevd nytta och attityd till användning.
Tabell 4.18:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q11 grupperat på geografisk grupp
Questionsa
Q11_1 Q11_2 Q11_3 Q11_4 Q11_5 Q11_6 Kruskal-Wallis H 12,513 10,793 8,472 6,896 9,445 1,017
df 3 3 3 3 3 3
Asymp. Sig. ,006 ,013 ,037 ,075 ,024 ,797 a. Grouping Variable: continentCode
Empiri 35
4.5.3 Antal lösenord
Tabell 4.19-4.21 presenterar de skillnader som finns i svaren grupperad på hur många unika lösenord respondenterna angett att de har. För denna demografiska variabel kan vi se att det finns signifikanta skillnader i svaren på samtliga av de ställda frågorna i alla tre konstrukten.
Tabell 4.19:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q10 grupperat på antal lösenord
Questionsa
Q10_1 Q10_2 Q10_3 Q10_4 Q10_5
Kruskal-Wallis H 9,732 29,471 23,096 32,815 28,469
df 4 4 4 4 4
Asymp. Sig. ,045 ,000 ,000 ,000 ,000
a. Grouping Variable: nrOfPasswordModified
Tabell 4.20:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q11 grupperat på antal lösenord
Questionsa
Q11_1 Q11_2 Q11_3 Q11_4 Q11_5 Q11_6 Kruskal-Wallis H 15,048 18,074 23,936 13,555 14,719 30,513
df 4 4 4 4 4 4
Asymp. Sig. ,005 ,001 ,000 ,009 ,005 ,000 a. Grouping Variable: nrOfPasswordModified
Tabell 4.21:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q12 grupperat på antal lösenord
Questionsa
Q12_1 Q12_2 Q12_3 Q12_4 Q12_5
Kruskal-Wallis H 40,195 41,548 38,801 35,512 43,784
df 4 4 4 4 4
Asymp. Sig. ,000 ,000 ,000 ,000 ,000
Empiri 36
4.5.4 Datorvana
När det kommer till datorvana var skillnaderna i svaren inte lika stora som de var för antal unika lösenord men det fanns en hel del skillnader i denna demografiska variabel också. När det kommer till upplevd nytta så fanns det en signifikant skillnad i svaren på frågan om lösenordshanterarna skulle hjälpa respondenten att använda sig av starkare lösenord. För alla frågor utom en inom användarvänlighet fanns det en signifikant skillnad i hur respondenterna hade svarat. Den enda fråga där skillnaden precis inte var signifikant handlade om att det skulle vara lättare att använda sig av en lösenordshanterare än att komma ihåg sina lösenord. När det kommer till attityden till användning fanns det en signifikant skillnad i hur respondenterna svarat på frågan om lösenordshanterare är bra för den egna säkerheten online. Dessa resultat finns presenterade i tabellerna 4.22-4.24.
Tabell 4.22:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q10 grupperat på datorvana
Questionsa
Q10_1 Q10_2 Q10_3 Q10_4 Q10_5
Kruskal-Wallis H 1,402 9,109 1,886 1,406 3,756
df 3 3 3 3 3
Asymp. Sig. ,705 ,028 ,596 ,704 ,289
a. Grouping Variable: ComputerProficiency
Tabell 4.23:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q11 grupperat på datorvana
Questionsa
Q11_1 Q11_2 Q11_3 Q11_4 Q11_5 Q11_6 Kruskal-Wallis H 20,957 20,331 25,755 14,817 8,922 7,620
df 3 3 3 3 3 3
Asymp. Sig. ,000 ,000 ,000 ,002 ,030 ,055 a. Grouping Variable: ComputerProficiency
Tabell 4.24:Resultat från Kruskal-Wallis test på Q12 grupperat på datorvana
Questionsa
Q12_1 Q12_2 Q12_3 Q12_4 Q12_5
Kruskal-Wallis H 5,717 5,998 5,310 10,779 6,442
df 3 3 3 3 3
Asymp. Sig. ,126 ,112 ,150 ,013 ,092
Empiri 37
4.6 Mann-Whitney tester
Mann-Whitney testen undersökte om det fanns skillnader i hur användarna av applika- tioner och användarna av BPMs svarade på frågorna Q10-Q12. Testen visar att det fanns signifikanta skillnader i svaren på alla frågorna förutom Q10_5.
Tabell 4.25:Resultat från Mann-Whitney test på Q10 grupperat på typ av användning
Questionsa
Q10_1 Q10_2 Q10_3 Q10_4 Q10_5 Mann-Whitney U 361,000 320,000 500,000 358,500 604,500 Wilcoxon W 956,000 915,000 1095,000 953,500 1199,500
Z -3,603 -4,351 -2,028 -4,381 -,711
Asymp. Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,043 ,000 ,477 a. Grouping Variable: KindOfUse
Tabell 4.26:Resultat från Mann-Whitney test på Q11 grupperat på typ av användning
Questionsa
Q11_1 Q11_2 Q11_3 Q11_4 Q11_5 Q11_6 Mann-Whitney U 457,500 413,500 388,000 386,000 361,500 357,500 Wilcoxon W 1052,500 1008,500 983,000 981,000 956,500 952,500 Z -2,868 -3,309 -3,527 -3,405 -3,510 -4,056 Asymp. Sig. (2-tailed) ,004 ,001 ,000 ,001 ,000 ,000 a. Grouping Variable: KindOfUse
Tabell 4.27:Resultat från Mann-Whitney test på Q12 grupperat på typ av användning
Questionsa
Q12_1 Q12_2 Q12_3 Q12_4 Q12_5 Mann-Whitney U 210,000 161,000 206,500 220,500 168,500 Wilcoxon W 808,000 756,000 801,500 815,500 763,500
Z -5,758 -5,986 -5,404 -5,465 -6,085
Asymp. Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,000 ,000 ,000 a. Grouping Variable: KindOfUse
Empiri 38
4.7 Öppen fråga
Den öppna fråga som ställdes besvarades av 29 respondenter. Från dessa presenteras här ett urval med intressanta kommentarer och synpunkter som anses vara relevanta för kommande diskussion.
– "I use both LastPass and Google Passwords, but the latter more often. I still occasionally have to manually transcribe passwords, which is always annoying."
– "I keep a note of my passwords but not using a formal password manager. I haven’t used one because I am apprehensive about someone getting my passwords through it, but would appreciate more information on how they store and protect passwords and would be open to using one."
– "Password manager are just too expensive to get one that syncs between devices. (I Found a good one tho, forghetti)"
– "I only use password managers for things I’m not concerned about the security for." – "I only use fully offline password managers. I don’t trust those with cloud features." – "I don’t understand how Google auto generating password systems work... Like where
they’re stored and how. So I do not use them."
– "I worry about the security of storing all passwords in one place."
– "Password managers store data. All data is hackable. Therefore, all password managers are a security risk."
– "iOS’s password manager is annoying when paired with using a PC as it means many passwords are stored but on IOS only"
– "I only use password managers for non-mission critical passwords. Anything of major importance (Banking Info, credit card sites, or anything of that nature) I have memorized. I think people put too much trust in password managers and they become a crutch for many."
– "I have had issues with password managers before (unable to restore passwords after having to reset my computer, passwords being randomly deleted, password manager suddenly not working any more). I probably would have rated their utility better without those experiences.
Empiri 39
4.8 Sammanfattning av empiri
Sammanfattningsvis kan det sägas att en god fördelning av användande av lösenord- shanterare finns i den insamlade datan eftersom varje kategori har en representation på ca 30%. Det kan ses att de huvudsakliga respondenterna är mellan 18-34 år gamla. Det var också framförallt män som besvarade enkäten men även kvinnor besvarade den i relativt hög utsträckning. En liten grupp av respondenterna angav annat på könstill- hörighet. Respondenternas nationalitet grupperades efter större geografiska områden där Norden, Europa, Amerika och Asien/Oceanien fanns representerade. Av alla som svarade på enkäten angav nästan 90% att deras datorvana var "Above Average" eller "Excellent".
De demografiska variabler där en signifikant skillnad i användande av lösenordshanter- are upptäcktes var antal unika lösenord och den uppskattade datorvanan. Könstill- hörighet låg precis utanför gränsvärdet för statistisk signifikans men det finns en stark indikation på att det föreligger en skillnad i användning mellan män och kvinnor. Kruskall-Wallis tester visade att det fanns signifikanta skillnader i svaren på frågorna Q10-12 när olika demografiska grupper undersöktes. Exempelvis så fanns det en sig- nifikant skillnad i svaren på frågor kopplade till konstruktet "Perceived Ease of Use" beroende på vilken geografisk grupp respondenten tillhörde. Det fanns också sig- nifikanta skillnader på svaren till frågorna kopplade till konstrukten "Perceived Use- fullnes" och "Attitude Towards Using" när svaren grupperades efter kön.
Svaren på den öppna frågan där respondenten själv fick ange sina synpunkter och erfarenheter kopplade till lösenordshanterare visade att många av de som inte använder sig av lösenordshanterare gör det på grund av att de inte litar på säkerheten eller känner sig obekväma med att dela sin data. Andra anledningar till att personerna undviker användning är bristande förståelse för hur verktygen faktiskt fungerar. Bland de som använder sig av lösenordshanterare framkommer det att vissa användare väljer att inte lagra lösenord till tjänster där en läcka skulle kunna få större konsekvenser, till exempel banker eller kreditkortsleverantörer. Andra åsikter som framförts av användarna är att lösenord kan försvinna och att det kan vara svårt att få tekniken att fungera mellan enheter eller operativsystem.
Diskussion & Slutsats 40
5 Diskussion & Slutsats
Här förs en kritisk diskussion om vår metodik och empiri, vilket efterföljs av slutsatser där forskningsfrågorna besvaras.
5.1 Metodkritik
Trots att resultaten på de flesta frågorna gick att använda så har vi har identifierat en del utvecklingspunkter som grundar sig framförallt i hur svarsalternativen i enkäten utformades. Ett exempel är när frågan om inkomst utformades användes en definition från The U.S. Census Bureau (Amadeo, 2020). I och med att vi använde oss av denna definition så fick vi en väldigt liten spridning bland svaren rörande inkomst där de allra flesta placerade sig i den ett av de tre lägsta alternativen. Endast två respondenter hade en inkomst över $150 000 om året. Dessa alternativ blev överflödiga på grund av det låga antalet svar och det hade varit bättre att använda sig av en fördelning med bättre upplösning i de intervall där den stora majoriteten av individernas inkomst ligger. En anledning till att de högre inkomsterna var underrepresenterade kan ha varit att medelåldern på respondenterna i enkäten också var ganska låg, eftersom många antin- gen studerar eller är i början av sin karriärbana. Det är också troligt att höginkomsttagare inte använder reddit.com i samma utsträckning. Det kan också ha berott på att skalan var anpassad efter det ekonomiska systemet i USA vilket kan skilja sig från andra delar i världen. Varje månad har den genomsnittliga amerikanen (U.S.) 14% mer pengar att använda sig av än den genomsnittliga tysken, även om det också generellt sett är dyrare att bo i USA (NationMaster, 2020). Att stegen mellan de lägsta kategorierna var så stora kan också ha medfört att ett stort antal individer valde att inte ange sin inkomstnivå då detta ofta anses vara ett känsligt ämne (Dahmström, 2005).
En annan fråga där svarsalternativen kunde förfinats var de som var kopplade till yrke. Här identifierade vi två stycken förbättringspunkter. Som enkäten var utformad tilläts respondenterna ange fler än ett alternativ på yrkesområde. Detta ledde till att samma individ kunde förekomma i en analys på mer än ett sätt och då kompromettera resultatet. Den andra förbättringspunkten skulle vara att lägga till ett alternativ för de som tidigare inte haft något yrke då detta inte fanns i den publicerade enkäten, vilket ledde till att många därför valde att svara "Other".
Diskussion & Slutsats 41
Att det fanns svagheter i valet av metod för datainsamling och urval av respondenter har tidigare argumenterats för i avsnitt 3.3.1 och 3.3.2. När det kommer till att använda red- dit.com som plattform för datainsamling så visade det sig att respondenterna generellt sätt hade en låg ålder och inkomst men att de uppskattade sin datorvana hög. Detta kan vara ett resultat av att reddit har en ung användarbas. Respondenterna var män i större utsträckning även om både kvinnor och andra könstillhörigheter fanns representerade i det insamlade materialet. Den insamlade datan hade dock en hög kvalitet med väldigt få saknade värden och en hög intern konsistens. Både korrelationstesterna och den multivariata analysen belyser detta. Kritiken mot urvalsmetoden grundade sig i att respondenterna som väljer att besvara enkäten har en väldigt stark åsikt i frågan, vilket till viss del har avspeglat sig i svaren på Q14. Däremot kunde vi se att många av de som inte använde sig av lösenordshanterare gjorde det på grund av okunskap och inte en ovilja mot verktygen.