5.1 Resultat
Anledningen till valet av föreslagna åtgärdsalternativ finns bland annat i de simuleringar som gjorts under arbetets gång. Till exempel visar de att
treglasfönster endast ger en marginell reduktion av värmebehovet i förhållande till den kostnadsökning som då sker. De visar också att FTX-system inte ger en tillfredsställande energibesparing i förhållande till den kostnadsökning för material och underhåll som de utgör. Med samma resonemang kan man även se hur viktigt det är att tillämpa tilläggsisolering och tätning av klimatskärmen då detta leder till den enskilt största reduktionen i energiförbrukning hos objekten. Även installationstekniska faktorer har tagits i beaktning vid rekommendationer om åtgärdsalternativ. Exempelvis kräver ett vattenburet system i kombination med tilläggsisolering av klimatskärmens insida att de flesta rörsystem samt radiatorer monteras ned och installeras på nytt. I de objekt där partiell uppvärmning är relevant har därför luft-/luftvärmepump föreslagits som uppvärmningsalternativ då de är helt fristående från det övriga värmesystemet. Ytterligare en fördel hos värmepumpen är den enkelhet som erhålls vid styrning och reglering hos de individuella modulerna.
Installationstekniska faktorer kan även appliceras på varför värmeåtervinning inte varit ett relevant åtgärdsalternativ. Ett gemensamt FTX-system för alla olika objekt skulle förmodligen vara den mest kostnadseffektiva lösningen om ventilationen kunde kopplas samman. Eftersom lokalerna inte ligger i
anslutning till varandra och att ventilationssystemet idag är i princip obefintligt kan varken kostnad, utrymme eller tillgänglighet garanteras med hänsyn till detta.
Vad som märktes under simuleringarna gällande den intermittenta driften var att om insidan av klimatskalets väggar isolerades blev effekten god men om de bestod av material med en mycket högre värmekapacitet urholkades effekten. Man värmde alltså väggen istället för inneluften i detta fall. En stor del av förklaringen till detta ligger i hur stor mängd värmeenergi som behövs för att värma upp väggens beståndsdelar per grad kelvin eller Celsius. Exempelvis kräver betong och tegel 70 respektive 40 gånger mer värmeenergi för att värmas upp än isolering. Detta samtidigt som isoleringen har en väldigt låg
36 av 43
ledningsförmåga vilket ytterligare försvårar värmen från att nå de yttre delarna av väggen.
En iakttagelse angående reduktionen i energianvändning hos caféet är att effekten från tillämpning av den intermittenta driften är mycket större här än hos de övriga objekten. Detta trots att väggarna till drygt hälften består av tegel vilket enligt slutsatsen i föregående stycke borde leda till ett sämre resultat. Förklaringen till detta ligger i de drifttider som tillämpas hos caféet vilka skiljer sig på så sätt att det endast är öppet vid helger under vinterhalvåret vilket minskar energiförbrukningen väsentligt.
En ytterligare kommentar till energiförbrukningen i relation till dess storlek är att den inte behöver överensstämma med hur det sett ut i verkligheten tidigare. Eftersom uppvärmningscyklerna som tillämpas i modellen kanske inte stämmer överens med hur driftmönstren sett ut tidigare finns risken att resultatet
bedöms som högre än normalt. Dock bör jämförelsen mellan olika alternativ inte påverkas i någon större omfattning om inte driftmönstren hos den
intermittenta driften skulle avvika betydligt. Avseendet påverkar i viss mån även LCC-kalkylen då en lägre energibesparing skulle leda till ett lägre nuvärde om övriga parametrar hålls stationära.
Om man ser till de stora skillnaderna hos nuvärdena i LCC-kalkylen skiljer sig den negativa ekonomiska utvecklingen väldigt mycket från de övriga två. En del av förklaringen till detta ligger i den stora energibesparing som görs vilket i kombination med höga värden på inflation och prisstegring leder till ett starkt exponentiellt växande nuvärde. Om man skall ge en indikation på vilket av de ekonomiska fallen man kan förvänta sig är förmodligen den historiska eller negativa utvecklingen de mest troliga. Detta på grund av att en ekonomisk tillväxt i dagsläget är väldigt beroende av tillgången på fossila bränslen. För tillfället finns heller ingen heltäckande lösning på hur man skall bli helt oberoende av fossila bränslen inom överskådlig framtid.
Utifrån resonemangen i styckena ovan är rekommendationen att främst satsa på tilläggsisolering och tätning av klimatskärmen. Detta är de enskilt viktigaste åtgärderna för att reducera energiförbrukningen i väsentlig omfattning samt komma till rätta med uppvärmningsproblematiken. Om man sedan även kombinerar detta med intermittent drift av uppvärmningssystemet får man till ytterligare en markant reduktion genom mycket små medel.
37 av 43
5.2 Känslighetsanalys
Från resultatet av känslighetsanalysen kan vi utläsa att luftläckaget spelar en stor roll för hur den totala energiförbrukningen kommer att utveckla sig vid körning av simuleringsmodellen. Eftersom denna parameter är svår att klarlägga exakt för de olika objekten kommer den att ha en signifikativ påverkan på hur tillförlitligt resultatet kommer att vara.
Vilka konsekvenser detta medför exemplifieras med att den jämförande
energiförbrukningen som ligger till grund för bland annat LCC-kalkylen inte ger ett rättvist resultat. Dock har de uppskattade värdena för luftläckage beräknats i underkant vilket medför att effekten av luftläckaget i högre grad kommer att underskattas än överdrivas.
Vid diskretisering av byggnadselementen kan vi tydligt se hur en för grov segmentering blir förödande hos resultatet som då starkt avviker från en mer noggrant utförd sådan. I de resultatbaserande simuleringsmodellerna har segment á 2,5 cm tillämpats vilket kan jämföras med ett av fallen i
känslighetsanalysen där segmentering á 5 cm gav en avvikelse på endast 1 respektive 2 procent.
Anledningen till de stora skillnader som en varierande diskretisering leder till är inte helt lätt att svara på utan mer ingående analys. Ifall diskretiseringen leder till en högre väggtemperatur än i referensalternativet kommer det att leda till ett större värmeeffektbehov och i längden högre energiförbrukning. Med andra ord skulle en för grov diskretisering hypotetiskt sett kunna leda till en växande felmarginal hos väggens totala medeltemperatur om denna teori stämmer. Detta skulle kunna jämföras med den ”meshning” som annars används i olika typer av simuleringsprogram för att höja eller sänka noggrannheten i beräkningarna.
5.3 Felkällor
Intern- och personvärme är något som är statiskt förankrat i de brukar- och öppettider som fastslagits. Vad som sker i verkligheten beror dock mycket på den momentana händelsen varför det inte alltid överensstämmer med
metodangivelsen. Även effekten från intern- och personvärmen kan variera om en omfördelning eller utökning av verksamheten skulle ske. Intern- och
personvärmen har dock i metoden underdrivits varför tillräcklig värmeeffekt alltid skall finnas tillgänglig oavsett verksamhetsfördelning.
38 av 43
Något som ytterligare skulle kunna påverka energibesparingen hos den
intermittenta driften är det faktum att semester inte tagits med vid konstruering av drifttiderna. Eftersom detta högst troligen är något som kommer att ske kommer resultatet att underskattas om övriga parametrar hålls stationära. Problem med det prisunderlag som används för LCC-kalkylen finns då dessa priser inte alltid är korrigerade enligt den dagliga marknaden. Eftersom prisstegring inte har applicerats på olika material finns det även en risk att kostnaden för reinvestering underskattas vilket i sin tur leder till ett för högt nuvärde.
Om man tittar på vad som händer med inneluften vid tilläggsisolering av klimatskärmen och då ingen värmekälla tillämpas är att den starkt påverkas av marktemperaturen. Eftersom golven hos de olika objekten inte tilläggsisoleras har de andra delarna av klimatskalet ett jämförelsevis lågt genomsnittligt U-värde. Detta gör att kortvariga variationer utomhus inte påverkar inneluften i lika stor utsträckning som marktemperaturen gör. I och med detta är det viktigt att uppskattningen av marktemperaturen blir så korrekt som möjligt vid denna typ av utvärderingar.
Vid analys av Biot-talen för vissa randsegment kan man se hur material som gips och trä kräver en betydligt bättre diskretisering än de 2,5 cm som minst använts i simuleringsmodellerna. Detta innebär att resultaten från
simuleringarna kanske inte är helt tillförlitliga och frågan som ställs är hur stor påverkan de har. Förmodligen spelar den otillräckliga diskretiseringen av randsegmenten som gipsskivor och träpanel inte någon överhängande roll eftersom det handlar om väldigt tunna energilager. Det är dock fortfarande svårt att säkerställa någonting utan att mer ingående känslighetsanalys genomförs.
39 av 43