Ett tack ges till kontaktpersonerna vid Not Quite som hjälpt till med information, ritningar och visat ett gott tillmötesgående.
Ett stort tack ges till handledaren Tommy Jansson som fungerat som ett bollplank för idéer, givit inspiration, samt under hela arbetet påvisat vikten av reflektion.
42 av 43
Källförteckning
Akander, J. 2000, The ORC Method – Effective Modelling ofThermal Performance of
Multilayer BuildingComponents, Department of Building Sciences Kungliga
Tekniska Högskolan, Stockholm.
Alvarez, H. 2006, Energiteknik, 3rd edn, Studentlitteratur AB, Sverige.
Boverket 2006, Indata för energiberäkningar i kontor och småhus: En sammanställning av brukarrelaterad indata för elanvändning, personvärme och tappvarmvatten, Indata för
energiberäkningar, Tekniska byggregler, Sverige.
Boverket 2008, Del 2, Boverkets byggregler, 6 Hygien, hälsa och miljö, Regelsamling
för byggande, BBR 2008 edn, Tekniska byggregler, Sverige. Boverket 2009, Energihushållning enligt Boverkets byggregler, Bygg- och
konstruktionsregler för energihushållning, Tekniska byggregler, Sverige.
Boverket 2010, Regelsamling för byggande, BBR 2008. Supplement februari 2009, 9
Energihushållning, Energihushållning och krav på byggnadens
energianvändning, Tekniska byggregler, Sverige.
Budaiwi, I.M. 2003, AIR CONDITIONING SYSTEM OPERATION
STRATEGIES FOR INTERMITTENT OCCUPANCY BUILDINGS IN A HOT-HUMID CLIMATE, Eighth International IBPSA Conference,
Holland.
Cengel, Y.A. & Turner, R.H. 2005, Fundamentals of Thermal-Fluid Sciences, 2nd
edn, McGraw-Hill, New York, USA.
COMSOL 2010, COMSOL Multiphysics, 4.1st edn, COMSOL, Sverige.
Energimyndigheten 2006, Eenergimyndighetens teknikupphandlingar - Värme återvinns
i ventilationen, April edn, Energimyndigheten, Sverige.
Forsberg, J. 2010, Dynamisk modellering av en husvägg, Arbetsdokument, Fakulteten
för teknik- och naturvetenskap, Karlstads universitet, Sverige.
Hensen, J.L.M. & Nakhi, A.E. 1994, FOURIER AND BIOT NUMBERS AND
THE ACCURACY OF CONDUCTION MODELLING, University of
Strathclyde Energy Systems Research Unit, 75 Montrose Street, James Weir Bldng GLASGOW G1 1XJ.
Hjalmarsson Nordgren, M. & Olvestrand, M. 2007, En energistudie av Grinstad
43 av 43
Jansson, T. 2010, Temperaturdata, Timvis temperaturdata för året 2001 från
Karlstad, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Karlstads universitet, Sverige.
Jansson, T. & Forsberg, J. 2010, Solinstrålningsmodell, Modell för solinstrålning till
i Simulink, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Karlstads universitet, Sverige.
Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 2009, Att tilläggsisolera hus,
Energimyndigheten, Sverige.
M.S. Kim et al. 2010, "Improvement of intermittent central heating system of university building", Energy and Buildings, vol. 42, pp. 83.
MathWorks 2009, Simulink, 7.4th edn, MathWorks, Natick, Massachusetts,
USA.
Mattsson, B. 2010, Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar– resultat från projektet BETSI, Boverket, Sverige.
Sandberg, P.I. & Sikander, E. 2004, Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen, SP Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut, Sverige.
Energirådgivningen 2011, Energirådgivningen - Faktablad [Kommunförbundet
Stockholms län]. Tillgänglig:
http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task =view&id=10&Itemid=53 [4/5/2011].
Statens energimyndighet 2009, Energimyndigheten - Luft/luftvärmepumpar
[Energimyndigheten]. Tillgänglig:
http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Tester/Testresultat/Luftluftvar
mepumpar/ [4/5/2011].
Swedisol , Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. [Swedisol]. Tillgänglig:
http://www.swedisol.se/sw887.asp [2/24/2011].
Thormark, C. , Isoleringsmaterial - en översikt [Byggnadsvårdsföreningen].
Tillgänglig:
http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/isoleringsmaterial-en-översikt [4/18/2011].
Widerström, G. , Energimyndigheten - Beräkna LCC . Tillgänglig:
http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-inkop/Livscykelkostnad/Berakna-LCC/
1 av 4 (Bilagor)
Bilagor
Bilaga 1: Indata och beräkningsunderlag (expanderat)
B.1.1 Konstruktionsdetaljer
Tabell 19, visar ett sammandrag av detaljer kring byggnadernas grundstruktur.
Byggnadsdel Café kök Café servering Keramikverkstad Bänkverkstad Snickeri Fasadvägg norr [m2] 9,9 27,5 35 27 28 Fasadvägg söder [m2] 14,9 20 39 31 28 Fasadvägg väst [m2] - 18,5 47,5 - 77 Fasadvägg öst [m2] 15,3 - - 64 89 Fönster norr [m2] 4,9 - 3,8 9,6 - Fönster söder [m2] - 7,4 - 5,8 - Fönster väst [m2] - 2,8 14,2 - 20,5 Fönster öst [m2] 7,3 - - - 7,7 Golvarea [m2] 33 58 69 109 264 Volym [m3] 97 183 429 350 845 Ytterdörrar norr [m2] - - - - 2,2 Ytterdörrar söder [m2] 3,7 - - - - Ytterdörrar väst [m2] - 3,7 3,5 - 9,7 Ytterdörrar öst [m2] - - - 3 2,2
Tabell 20, visar en detaljerad beskrivning av klimatskärmens struktur där 1 motsvarar insidan.
Materialskikt Café kök Café
servering Keramik-verkstad Bänkverkstad Snickeri Fasadvägg 1 [m] 0,2 lättbetong 0,24 tegel 0,24 tegel 0,24 tegel 0,02 trä
Fasadvägg 2 [m] 0,24 tegel - - - 0,145 mineralull
Fasadvägg 3 [m] - - - - 0,02 trä
Fasadvägg 4 [m] - - - - -
Golv 1 [m] 0,15 betong 0,15 betong 0,02 trä 0,15 betong 0,15 betong
Golv 2 [m] - - 0,13 luftspalt - -
Innervägg 1 [m] 0,3 betong 0,3 betong 0,16 betong 0,16 betong 0,02 trä
Innervägg 2 [m] - - - - 0,06 lösspån
Innervägg 3 [m] - - - - 0,02 trä
Tak 1 [m] 0,045 mineralull 0,045 mineralull 0,02 trä 0,02 trä 0,02 trä
Tak 2 [m] 0,045 luftspalt 0,045 luftspalt 0,145 mineralull 0,145 mineralull 0,1 lösspån
Tak 3 [m] 0,02 trä 0,02 trä 0,02 trä 0,02 trä -
Tak 4 [m] 0,1 lösspån 0,1 lösspån - - -
2 av 4 (Bilagor)
B.1.2 Partiell uppvärmning
Tabell 21, visar moduluppdelningen för partiell uppvärmning av de olika lokalerna.
Egenskap Bänkverkstad Keramikverkstad Snickeri Fasadvägg norr [m2] 16 19 25 Fasadvägg söder [m2] 16 23 25 Fasadvägg väst [m2] 64 23 33 Fasadvägg öst [m2] 64 64 39 Fönsteryta norr [m2] 5,8 3,8 0 Fönsteryta söder [m2] 5,8 0 0 Fönsteryta väst [m2] 0 7,7 5,1 Fönsteryta öst [m2] 0 0 7,7 Golv-/takarea [m2] 62 66 125 Luftläckage [m3∙s-1] 0,014 0,016 0,022 Luftvolym [m3] 190 198 370 Ventilationskrav [m3∙s-1] 0,022 0,023 0,044
B.1.3 Luftläckage och ventilationsflöden
Tabell 22, visar lägsta tillåtna luftläckage och ventilationsflöde beräknat enligt Boverkets rekommendationer och studier om självdrag.
Lokal Luftläckage [m3∙s-1] Ventilationsflöde [m3∙s-1] Café, grundutförande 0,062 0,032 Keramik-/bänkverkstad, grundutförande 0,160 0,062 Snickeri, grundutförande 0,156 0,092 Café, åtgärdsalternativ 1-2 0,062 0,023 Bänkverkstad, åtgärdsalternativ 1-5 0,014 0,022 Keramikverkstad, åtgärdsalternativ 1-5 0,016 0,023 Snickerimodul, åtgärdsalternativ 1-5 0,022 0,044
B.1.4 Intern och personvärme
Antaganden för internvärme i grundutförandet:
Café
Belysning kök: 330 W, kl.8-17 under öppettid. Tre stycken kyl/frys: 3 ∙ 150 W, dygnet runt.
3 av 4 (Bilagor)
Diskmaskin: 2300 W ∙ 0,20, två timmar varje dag från kl.13 och 15 under öppettid.
Spis: 2 300 W ∙ 0,30, tre timmar varje dag från kl.8 under öppettid.
Två stycken ugnar: 2 ∙ 1 800 W ∙ 0,53, tre timmar varje dag från kl.8 under öppettid.
Keramik-/bänkverkstad
Belysning bänkverkstad: 1 780 W, kl.8-17 under öppettid året om.
Snickeriet
Belysning: 2 640 W, vardagar året om kl.8-13 och 1 760 W kl.13-17. Antaganden för personvärme i grundutförandet:
Café
Sep - apr: 300 W helger mellan kl.8-18. Maj - aug: 300 W varje dag mellan kl.8-18.
Keramik-/bänkverkstad
Maj - aug: 100 W i keramikverkstad vardagar mellan kl.8-17. Hela året: 200 W i bänkverkstad vardagar mellan kl.8-17.
Snickeriet
Hela året: 300 W vardagar mellan kl.8-13 och 200 W vardagar mellan kl.13-17.
Antaganden för personvärme i åtgärdsalternativen:
Café
Sep - apr: 300 W helger mellan kl.8-18. Maj - aug: 300 W varje dag mellan kl.8-18.
Keramik-/bänkverkstad
Hela året: 100 W i keramikverkstad vardagar mellan kl.8-17 och 200 W i bänkverkstad vardagar mellan kl.8-17.
Snickeriet
4 av 4 (Bilagor)
B.1.5 Fourier-tal
Tabell 23, visar underlag för beräkning av specifika Fourier-tal för respektive materialsegment.
Material Tjocklek, L [m] Lc, L/2 [m] [s] τ [W∙Kk -1∙m-1] [kg∙mρ -3] [J∙kgCp -1∙K-1] [m2α ∙s-1] [1] Fo Betong 0,025 0,0125 62 1,7 2300 900 8,2E-07 0,33 Betong 0,03 0,015 89 1,7 2300 900 8,2E-07 0,32 Betong 0,05 0,025 251 1,7 2300 900 8,2E-07 0,33 Betong 0,06 0,03 358 1,7 2300 900 8,2E-07 0,33 Gips 0,013 0,0065 44 0,22 900 800 3,1E-07 0,32 Lättbetong 0,025 0,0125 103 0,25 500 1000 5,0E-07 0,33 Lättbetong 0,1 0,05 1598 0,25 500 1000 5,0E-07 0,32 Lösspån 0,05 0,025 467 0,08 200 900 4,4E-07 0,33 Lösspån 0,06 0,03 645 0,08 200 900 4,4E-07 0,32 Mineralull 0,025 0,0125 34 0,04 35 800 1,4E-06 0,31 Mineralull 0,05 0,025 141 0,04 35 800 1,4E-06 0,32 Mineralull 0,065 0,0325 244 0,04 35 800 1,4E-06 0,33 Mineralull 0,075 0,0375 312 0,04 35 800 1,4E-06 0,32 Tegel 0,025 0,0125 103 0,6 1500 800 5,0E-07 0,33 Tegel 0,07 0,035 804 0,6 1500 800 5,0E-07 0,33 Tegel 0,12 0,06 2308 0,6 1500 800 5,0E-07 0,32 Trä 0,02 0,01 268 0,14 500 2300 1,2E-07 0,33 B.1.6 Prisunderlag
Tabell 24, visar kostnad, livslängd och underhåll för relevant utrustning samt materiel.
Material / utrustning Kostnad
[kr] Livslängd [år] Underhållskostnad [kr per år] 2-glasfönster, fasta [per m2] 1 500 - -
3-glasfönster, fasta [per m2] 2 000 - -
FTX [per system] 35 000 20 500 Gips, 13 mm [per m2] 30 - - Luft/luftvärmepump [per kW] 2 000 10 500 Mineralull [per m3] 500 - - Plastfolie [per m2] 5 - - Träregel, 45x45 mm [per m] 10 - -