Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur olika etniciteter representeras i läseböcker. Studien uppfyllde sitt syfte genom att besvara tre forskningsfrågor; ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i läseböcker?”, ”På vilket sätt framställs olika karaktärer?”, och ”Hur har representationen av etniciteter i läseböcker förändrats under Lgr11?”. I detta kapitel förs en vidare diskussion kring studiens resultat och analys utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter.
Denna studies resultat liknar till viss del det som den tidigare forskning kommit fram till. Den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie har i stora delar kommit fram till att den västerländska representationen är majoritet. Mattlar kommer fram till att personers bakgrund varierat men att majoritet av personerna är västerländska och det som räknas som annat än västerländskt blir åsidosatt (2008, s. 79). Den enda studie som nämns i forskningsöversikten som gjorts i ett icke-västerländskt land (Indonesien) visar att majoriteten av de som representeras i läseböckerna är personer med indonesisk bakgrund. Men av de utländska karaktärerna är det fler av västerländsk bakgrund än de utländska karaktärer med icke-västerländsk bakgrund. Den norm som representeras i läseböckerna i denna studie är att västerländska personer får mest fokus då de utgör en stor majoritet i tre av fyra läseböcker. Det är endast läseboken Robin som bryter den normen. I Robin är de västerländska en majoritet i helhet. Alla personer som är icke-västerländska inkluderas även in i normen och görs inte skillnad på utifrån sin etnicitet. Som lärare kan man hjälpa till att bryta samhällets normer genom att använda berättelser som är inkluderande och inte upprätthåller samhällets normer (Bromseth, ss. 49–50). Utgår en lärare från det normkritiska perspektivet i sin undervisning hade det då varit mer lämpligt att använda sig av Robin framför ABC-klubben. Väljer man som lärare att använda sig av ABC-klubben som läsebok i undervisningen kan det då vara bra att använda sig av ytterligare berättelser för att få ett mer normkritiskt perspektiv på undervisningen.
Tre av de läseböcker som är med i studien använder sig inte av texten för att förklara en persons etnicitet. Det är endast bilderna som har använts i denna studie för att kunna kategorisera in personerna i de två kategorierna västerländsk och icke-västerländskt eftersom det inte nämnts något om personers bakgrund i texten. Det liknar Eilards resultat då hon såg att i de nyaste böckerna hon undersökt inte använde sig av textbeskrivning för att visa på etnicitet. Eilard menar på att genom att använda en sådan metod inkluderas etnicitet på ett naturligt sätt (2008, s. 427).
Som nämns i analysen är Livet i Bokstavslandet den enda boken där personers etnicitet några gånger nämns i texten. Till skillnad från Eilards resultat är Livet i Bokstavslandet en av de nyare läseböckerna som studien analyserat men använder ändå textbeskrivningar för att visa på etnicitet. Ett exempel på detta är i ett kapitel om djungeln där två flickor beskrivs komma från Brasilien (se bild 3 i bilaga 3). Ett annat exempel är från en presentation av en elev i huvudpersonernas klass som sägs komma
från Ukraina (se bild 4 i bilaga 3). Att personers bakgrund i läseböckerna oftast syns genom bilder och inte i texten visar även att multimodaliteten är viktig. Detta eftersom både bilder och text behövs för att få så mycket information om karaktärerna som möjligt samt eftersom studien inte hade gått att genomföra om det endast fanns text i läseböckerna.
Icke-västerländska etniciteter är inte majoritet bland huvudkaraktär och bikaraktär i någon av läseböckerna. I Robin är huvudkaraktärerna jämnfördelade, en av huvudkaraktärerna är västerländsk och en är icke-västerländsk. I och med att majoriteten av icke-västerländska personer representeras som karaktärer med en liten roll i berättelserna, utom ABC-klubben, kan elever med icke-västerländsk bakgrund som läser dessa berättelser känna sig exkluderade. Detta eftersom de inte ser att icke-västerländska karaktärer får ta plats och synas på samma sätt som de västerländska karaktärerna.
Det varierar vilken åldersgrupp som är majoritet i de olika läseböckerna. Ser man till det Kåreland skriver om att barn lättast identifierar sig med läseböckers barnkaraktärer är det negativt att så många av karaktärerna är vuxna eller gamla i Robin och Språkskrinet. Det minskar möjligheten för barnen som läser Robin och Språkskrinet att hitta ett barn att identifiera sig med. Däremot är flera barnkaraktärer med många gånger eftersom många är en huvudkaraktär eller bikaraktär i läseböckerna jämfört med de vuxna som ofta har en mindre roll. Det gör att om eleverna hittar en karaktär att identifiera sig med kan de känna att de får ta plats. Fokuserar vi endast på läseböckernas barnkaraktärer är det mest i Robin som barn av olika etniciteter är med och syns. Även i Livet i Bokstavslandet finns en variation av olika etniciteter. Det kan leda till att flera olika elever av olika etnicitet kan hitta en person i läseböckerna som liknar en själv. Vilket både Brinson och Kåreland menar är väldigt viktigt för barn när de läser böcker. I de andra två läseböckerna är det väldigt få barnkaraktärer med icke-västerländsk bakgrund som är med.
I Robin är det inte lika tydligt att olika yrkens status har någon koppling till etnicitet, vilket det mer ser ut som i Livet i Bokstavslandet. Även fast barn inte enklast identifierar sig med vuxna karaktärer i läseböcker, speciellt inte deras yrke, kan det vara ett sätt för elever att fantisera om sin egen framtid.
Många barn har tankar om ens framtida yrke. Bromseth skriver att lärare är de som lägger vägen och kan utveckla den sociala norm som finns i samhället (2010, ss. 49-50). Genom att visa bilder och texter på vuxna människor av olika etnicitet som har olika typer av yrken (som kräver olika utbildningar) kan eleverna få förståelse om att alla yrken och utbildningar är möjliga för alla elever.
Brinson menar efter sin studie att multikulturella barnböcker behöver utvecklas och utökas för att
Sverige, både för att elever ska kunna identifiera sig och för att elever ska öka förståelsen för andra (Kåreland, 2016, s. 82). Denna studies resultat visar att alla de fyra undersökta läseböckerna visar något annat än enbart det västerländska. Dock visar de nyaste böckerna, speciellt Robin, en större representation av något annat än västerländskt. Den procentuella ökningen av icke-västerländska personer i de senare läseböckerna Livet i Bokstavslandet och Robin kan bero på flera orsaker. Då läroplanen inte har ändrats kring detta ämne speciellt mycket under åren kan en av anledningarna till förändringen istället vara flyktingvågen 2015. Efter 2015 skapades många diskussioner kring inkludering i skolan och i samhället i och med ökningen av icke-västerländska elever i klassrummet.
Vill man som lärare ha ett normkritiskt perspektiv i sin undervisning är det viktigt att kritiskt granska de läseböcker man använder då inget läromedel går igenom någon kvalitetsgranskning utan den uppgiften ligger på läraren själv. Att granska de läseböcker man använder behövs för att vara medveten om vilka normer man förmedlar till sina elever. Det finns rapporter om att elever med annan bakgrund än enbart svensk känner sig annorlunda och utanför, bland annat i enkäten från PISA som nämns i inledningen. Att elever känner sig utanför kan bero på flera olika saker men att se till att skolans alla läromedel inkluderar olika etniciteter kan vara ett sätt att få fler att känna sig inkluderade. Dels med tanke på hur viktigt det är för elever att få känna igen sig i de böcker de läser (se kapitel 3.1) och dels med tanke på hur stor roll läromedel har i undervisningen (se kapitel 2.1).
Dock har det visat sig att många lärare känner att de inte har tillräckligt med tid för att hinna granska läseböcker eller andra läromedel vilket blir ett problem. Därför är det i vårt tycke viktigt att göra studier som denna där läromedel granskas.
8.1 Styrkor och svagheter samt framtida forskning
En styrka med studien är att den är rätt i tid och att den behandlar ett viktigt ämne. Inkludering av olika etniciteter och mångfald är ämnen som ofta diskuteras både i samhället i stort och i skolans värld. En svaghet med denna studie och dess tidsaspekt är att undersökningen har gjorts på läseböcker från olika förlag och författare. Detta gör att studien inte riktigt kan svara på hur läromedel har ändrats och reviderats under tid. En anledning till att vi kan se en skillnad i representationen kan ha att göra med hur författarens syn på inkludering/mångfald är och behöver inte bero på tid. I framtiden kan det därför med fördel göras studier som undersöker olika böcker av samma författare eller förlag som getts ut olika år för att tydligare kunna fånga tidsaspekten.
Framtida forskning kan med fördel även göras på fler läseböcker än vad denna studie gjort. På så sätt kan man lättare generalisera resultatet. Det skulle även vara bra att i framtiden utöka kategorierna från endast västerländsk och icke-västerländsk till flera olika etniciteter för att kunna säga något mer om hur representationen är fördelad.