Denna studie har gjorts med syfte att få en djupare bild om hur olika etniciteter representeras i de mest frekvent använda läseböckerna för årskurs 3. Resultatet visar att det fortfarande används läseböcker som har en låg representation av personer med icke-västerländsk bakgrund. Efter 2015 års flyktingvåg har mångfalden i Sverige ökat. Därför behöver läromedel och läseböcker i större utsträckning anamma den mångfald som finns i samhället i Sverige för att inkludera alla. Lgr11 lägger fokus på mångfald vilket är ytterligare en anledning till att läromedel utgivna under tiden Lgr11 är verksam med fördel bör ta hänsyn till dess riktlinjer. Resultatet visar en viss ökning av representation av olika etniciteter i de senare läseböckerna. Fortsätter representationen av etniciteter i den riktning som denna studie kan se tendenser av är det en positiv utveckling.
En tanke som uppkommit i och med denna studie är att återinförande av en läromedelsgranskning av skolans läromedel skulle vara positivt för att lärare då slipper granska läromedel på egen hand vilket tar mycket tid. Det är också bra med en läromedelsgranskning för att vara säker på att de läromedel som används i svenska skolan håller en god kvalitet.
Litteraturförteckning
Ahmed, Sara (2011). Vithetens Hegemoni. Stockholm: Tankekraft förlag.
Almgren, Hans (2011). I huvudet på en läromedelsförfattare. I Niklas Ammert (red.), Att spegla världen - läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 343–360.
Ammert, Niklas (2011). Att spegla världen - Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (2019). Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian (2018). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Brinson, Sabrina A. (2012). Knowledge of Multicultural Literature among Early Childhood Educators. Multicultural Education, vol. 19, nr 2, ss. 30–33.
Bromseth, Janne (2010). Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den Andra till queer pedagogik. I Janne Bromseth & Frida Darj (red.), Normkritisk pedagogik - makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Uppsala universitet, ss. 27–54.
Bromseth, Janne (2019). Normkritisk pedagogik - rötter och fötter. I Lotta Björkman & Janne Bromseth (red.), Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund:
Studentlitteratur, ss. 41–72.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Diskrimineringsombudsmannen (2020). Etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund.
https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/etnisk-tillhorighet-som-diskrimineringsgrund/ [2021-02-16]
Edvardsson, Jenny; Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur AB.
Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd - om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962–2007. Malmö: Malmö högskola.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017).
Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad (5 uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
Kress, Gunther (2010). Multimodality, A Social Semiotic Approach to Contemporary Communications.
Abingdon: Routledge.
Kumashiro, Kevin (2000). Thoward a Theory of Anti-Oppressive Education.
https://projects.iq.harvard.edu/files/deib-explorer/files/toward_a_theory_of_anti-oppressive_education.pdf
Kåreland, Lena (2016). Sagan och berättelsen som meningsskapare. I Karin, Jönsson (red.), Bygga broar och öppna dörrar - Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber AB (ss. 64–91).
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andra språk (1995–2005). Uppsala: Uppsala Universitet.
Migrationsverket (2012). Asylsökande 2011.
https://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba6312c99/148555622 5083/Asylsökande%202011%20-%20Asylumseekers%202011.pdf [Hämtad 2021-02-23]
Migrationsverket (2016). Inkomna ansökningar om asyl, 2015.
https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1485556214
938/Inkomna%20ansökningar%20om%20asyl%202015%20-%20Applications%20for%20asylum%20received%202015.pdf [Hämtad: 2021-02-23]
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (rev. 2019). Inkluderande undervisning - vad kan man lära sig av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Runblom, Harald (2006). En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker.
Stockholm: Skolverket.
Schmidt, Catarina & Grönte, Veronica (2015). Berättande texter. Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen (2011). Innehåll i och användning av läromedel - En kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). PISA: Var femte 15-åring känner sig ensam i skolan. https://www.skolverket.se/om- oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2017-04-19-pisa-var-femte-15-aring-kanner-sig-ensam-i-skolan [2021-03-04].
Skolverket (2021). Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan [2021-03-04].
Stridsman, Sofia (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. Skolvärlden, 19 november.
Svenska Akademien (u.å.). Svenska Akademiens ordbok. https://svenska.se/saob/?id=M_1713-0241.Icvk&pz=7 [Hämtad: 2021-02-23].
Utbildningsdepartementet (2019). Ny utredning om statens roll när det gäller läromedel i svensk skola.
Utforska sinnet (2019). Vad innebär inkluderande undervisning? https://utforskasinnet.se/vad-innebar-inkluderande-undervisning/ [Hämtad 2021-02-23].
Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Malmö: Liber AB.
Yumarnamto, Mateus; Widyaningrum, Anastasia Yuni & Prijambodo, Vincentius (2020). Identity and Imagined Communities in English Textbooks Illustrations. LEARN Journal: Language Education and Acquisition Research Network Journal, vol. 13, nr 2, ss. 354-368.
Åkesson, Emilia (2016). Vem representeras i materialet? Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef369/1539587149870/Vem-representeras-i-materialet.pdf
Litteraturlista på analyserat material
Gesén, Pernilla (2020). Robin, Wow en deckarklubb, nivå grön. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Neiman Hedensjö, Katarina & Mårtensson, Annika (2014). Språkskrinet Läsförståelse, Klurarbyrån.
Nacka: Majemaförlaget AB.
Stark, Ulf; Wedsberg, Malin & Örn, Karin (2017). Livet i Bokstavslandet läsebok röd åk 3. Stockholm:
Liber AB.
Wänblad, Mats (2012). ABC-klubben - Nyckeln till skatten 3B. Stockholm: Natur & Kultur.
Bilagor
1. Yrke med eftergymnasial utbildning 2. Yrke utan eftergymnasial utbildning 3. Ej färdigutbildad
4. Egenföretagare 5. Arbetslös 6. Pensionerad 7. Okänt