Syftet med undersökningen var att ta reda på olika pedagogers uppfattning av och arbete med matematiken i förskolan. Vi vill se vilka olika lärandesituationer pedagogerna anser det finns där man kan finna matematiken i förskolan. Var anser de att matematiken finns? Vi vill ta reda på hur pedagogerna arbetar med matematiken. Vad anser de att matematik är och vad är viktigt att belysa för barnen. Vi valde att intervjua verksamma pedagoger från olika städer i Skåne där alla utom en har förskoleexamen. Alla pedagoger har gett sin syn på matematik och hur de synliggör den för barnen i förskolan.
Vi har valt att enbart använda och utgå från läroplanen för förskolan då vi hänvisat till den (Lpfö -98) eftersom den nya reviderade läroplanen inte träder i kraft förrän 2011. V i tycker det är bra att det infördes en läroplan för förskolan 1998 eftersom det nu finns ramar hur verksamheten skall styras. Pedagogerna har mer fria händer när det gäller utformningen av verksamheten tillskillnad från arbetet med läroplanen som finns i skolan.
6.1 Matematik i förskola för pedagogerna
I rapporten Lusten att lära, som grundas på resultat av intervjuer, observationer och en enkätundersökning i Sverige, tar man upp att lärare i förskolan spontant försöker ta
38
tillvara på situationer och aktiviteter i förskolan som har anknytning till matematiken. Det kan vara barnens intresse för siffror, i samband med lek eller måltider (Skolverket, 2003). Detta är något även vi understryker och håller med om utifrån resultatet i vår underökning. Utifrån våra egna erfarenheter och från intervjudeltagarna kan vi se en mångsidig syn på matematiken. Som Bishop (1991) nämner i de sex fundamentala matematikaktiviteter innebär matematik en stor del av vardagen. Har man Bishops synsätt så ser man matematiken i en stor del av allt vi gör, detta tycker vi att intervjudeltagarna varit medvetna om. Pedagogerna nämner att de finner tillfällen för matematiken både under den pedagogiska måltiden, samlingar, utevistelsen, planerade och spontana aktiviteter samt i den fria leken. Med spontana aktiviteter menar vi att man tar tillvara på de lärandesituationer i vardagen där matematik finns och att man utgår ifrån barnen. Läraren är den som ska styra barnen i dess lärande och vägleda barnen in i ny kunskap (Evenshaug & Hallén, 2001). Därmed menar vi att det är viktigt att pedagogerna tar till vara på de spontana situationer som uppstår. Alla pedagogerna finner ett intresse för matematik bland barnen. Pedagogerna poängterar även här vikten av att det inte blir en skola utan det ska vara på en lagom nivå. I vår undersökning ser vi att alla utom en av de intervjuade pedagogerna är väl medvetna om hur matematik kan synliggöras för barnen. Pedagogerna nämnde att de vill knyta ihop matematiken med vardagssituationer som samlingar, leken samt den pedagogiska måltiden. De gav flera konkreta tips på vad det brukar göra under sina samlingar, exempelvis dela frukt, räkna antal barn, duka, använda sig utav räkneväskor och lägesorden. De sex intervjuade pedagogerna tycker att man ska lägga stor vikt redan i förskolan på matematik. I lusten att lära påpekar man även vikten av att matematiken lyfts fram och benämns i den dagliga verksamheten i förskolan. Det för att barnen skall få en inblick i att matematiken är en del av det vardagliga livet och inte enbart något som förekommer i
skolan och ”matteboken” (Skolverket, 2003).
När vi började skriva vårt arbete trodde vi inte att matematikkunskapen ute på förskolorna var så stora. Med vår kunskap från högskolan ser man nu på ett helt annat sätt hur matematiken kan läggas fram och synliggöras för barnen i allt de gör under en verksam dag i förskolan. Är pedagogerna väl medvetna om var matematiken finns blir det en naturlig integrerad del i förskolan. Här måste pedagogerna ta till vara på de situationer som uppstår i vardagen där matematiken kan finnas med och utveckla barns
39
lärande. Eftersom barns matematiska begreppsförståelse grundläggs i det vardagliga arbetet (Ahlberg, 1994). Vi anser att det är viktigt att samtala om matematik när det uppkommer tillfälle. Precis som en av pedagogerna uttalade; ”barn är som svampar och vill ta till sig all kunskap de kan” Ämnet får inte bli för abstrakt och tråkigt för barnen för då tappar de motivationen. Barnen ska tycka det är roligt och upptäcka att matematiken finns överallt omkring oss (Sterner, 2000). Matematiken inte får bli formellt räknande i matematikböckerna utan att skapa och upptäcka situationer i
vardagen (Doverborg 2000).
Enligt Doverborg och Pramling Samuelsson (1999) har pedagoger svårt att uttrycka vad matematik betyder för förskolebarnen. De anser det lättare att förklara hur de arbetar med matematiken. Vi såg även tendenser till detta under våra intervjuer. Pedagogerna gav entusiastiskt noggranna och utförliga förklaringar hur de arbetade med matematiken och i vilka situationer matematiken uppkom. Medan då vi frågade vad matematik är för barn blev pedagogerna mer fundersamma innan de svarade. Pedagogerna hade svårigheter att ta barnens perspektiv och vad de förknippar med matematik, istället ville de gärna framhäva hur de själv ser på matematik och vill arbeta med den.
6.2 Tre olika synsätt på matematik i förskolan
Det fanns en stor skillnad mellan pedagogerna sätt att arbeta med barnen och planera verksamheten. Detta anser vi bero på att förskolans läroplan (Lpfö -98) ger pedagogerna fria händer för hur de kan genomföra och planerar verksamheten och beroende på organisatoriska förutsättningar. Förutsättningarna är dels hur barngruppen ser ut, pedagogens erfarenhet samt tillgångarna på förskolan. I en studie framkom (Ahlberg, 1994) tre kvalitativt skilda synsätt på hur man kan arbeta med matematik och hur barn ska tillägna sig matematiska kunskaper. Den första är Matematik är inte något för förskolan. De anser här att matematik tillhör skolan och tids nog lär barnen sig
40
matematik. Den andre är Matematik kommer in som en naturlig del i alla situationer. Vardagen är full av matematik och det behövs ingen specifik undervisning. Den tredje är Matematik ses som en aktivitet i sig. De menar att matematik är en skolförberedande aktivitet där de vuxna överför kunskaper till barnen (Doverborg & Pramling Samuelsson, 1999). Sex av de sju intervjuade pedagogerna stämmer in på det andra synsättet Matematik kommer in som en naturlig del i alla situationer. Vi anser detta eftersom pedagogerna har en bred syn på matematiken och att den kom in i många moment i vardagen. Exempelvis den pedagogiska måltiden, samlingar, uteverksamhet, planerade teman och i den fria leken. Detta förespråkar vi för att barnen ska kunna ta det till sig och få en djupare förståelse och det är något vi skulle kunna arbeta med. Den sjunde pedagogen (P6) placerar vi in på det första synsättet Matematik är inte något för förskolan eftersom hon ansåg att barnen får matematikkunskaperna i skolan. Pedagogen ansåg att det fanns mycket annat att lägga krut på i förskolan och ville inte lägga krut på matematiken. En anledning till att pedagoger har synsättet Matematik är inte något för förskolan kan bero på pedagogers förhållningssätt och det egna mötet med matematiken Att man uppfattar sig som dålig i matematik som barn kan få konsekvenser och leda till en negativ självbild senare i livet som vuxen (Stendrup, 2001). Pedagogers tidigare erfarenheter av matematik kan därför påverka deras synsätt på matematiken och dess betydelse. Det kan exempelvis vara så att man själv haft det jobbigt med matematiken i yngre år och därför inte vill synliggöra matematiken i förskolan. Matematiken är så mycket mer än enbart addition, division, bråk och multiplikation, något alla inte är medvetna om. Det innebär som Bishop (1991) även tar upp exempelvis att kunna lokalisera sig, argumentera, finna likheter och olikheter, rollspel etcetera. Pedagogen nämner att de lägger stor vikt på svenskan istället för matematik. Men vi anser här att språket och matematiken går hand i hand när der gäller barnens matematiska förståelse i förskolan. Enligt Johnsen Høines (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004) kan man dela in barns språk- och begreppsutveckling i två kategorier: språk av första ordningen och språk av andra ordningen. Språk av första ordningen kan exempelvis innefatta begrepp som barnen är förtrogna med som trekant. Medan språk av andra ordningen då innefattar tringel. Om språket/begreppet är av första eller andra ordningen beror på individens upplevelser och erfarenheter. Därav är det viktigt att som pedagog använda båda begreppen parallellt för att barnen ska etablera förståelse för båda begreppen och
41
ta det till sig. Det är även viktigt att barnen får välja språkuttryck som lämpar sig för dem för att de ska kunna utveckla sin matematiska kompetens (a.a). Vi kan enbart se positiva effekter med att arbeta med matematik i förskolan då man för samman det med situationer i vardagen. Att ta vara på barnens intresse för matematik är något vi tycker man bör göra, något man har intresse för tar man lättare till sig. Vi menar att man måste skapa en god matematisk grund för vidare arbete redan i förskolan. Där med är det inte sagt att förskolan ska vara någon skola, utan man kan skapa en god grund på lekens förutsättningar och därmed få ett lustfyllt lärande. Att det sedan kanske leder till en positiv syn på matematiken i skolan är en stor fördel. Att arbeta och skapa en positiv syn på matematiken redan i de tigare åldern är därför av stor vikt.
42