I detta avslutande kapitel diskuterar jag studiens resultat i relation till tidigare forskning. Kapitlet inleds med resultatdiskussion och metoddiskussion. Sedan följer en diskussion i förhållande till min framtida yrkesroll som förskollärare samt förslag till vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Huvudsyftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver och förhåller sig till barns literacypraktiker i förskolan, med särskilt fokus på berättande. Frågeställ- ningarna som skulle besvaras berörde hur förskollärare beskriver barns erövrande av språk i en förskolemiljö samt hur säger förskollärare att de arbetar språkfrämjande med barns berättande.
Utifrån förskollärarnas beskrivningar visar det sig att förskolebarn, oavsett ålder praktiserar literacy i förskolan. I likhet med barn i Fasts (2007) forskning börjar barn att förstå skrivandets och läsandets funktioner och mening genom att de engagerar sig i olika literacypraktiker. De skapar mening och tecken i sociala, kulturella och historiska sammanhang genom att skapa, handla och erövra texter, symboler och tecken. Likadant med resultatet i Björklunds (2008) forskning deltar och medverkar barn i en mångfald av literacysituationer genom olika skriftspråkliga föremål.
I enlighet med förskollärarnas beskrivningar använder barn multimodalitet, både i sina handlingar och i sina uttryck. Barn skapar, bearbetar och uttrycker sin förståelse med hjälp av olika resurser, tecken och teknologi. Barn kommunicerar genom både verbalt och ickeverbalt språk. Dessa resultat visades även i resultatet av Hvit Lindstrands (2015) forskning om barns multimodala görande. Förutom dessa menar författaren att barns språkande är kopplad till deras interaktion med andra och teknologi. Detta stämmer överens med förskollärarnas berättelser om iscensättning av både miljön och aktiviteter som en förutsättning för barnens literacypraktiker. I Haggertys (2010) forskning och i denna studie har tillgängligheten av multimodala och teknologiska
44
resurser underlättat barnens tecken- och meningsskapande samt deras dialog med varandra.
Förskollärarnas exempel tyder på att barns berättande kommer spontant när deras läroprocesser iscensätts med både material och aktiviteter. Dessa iscensättningar kan förstås som grund i barns berättande. Barns inflytande i form av aktiviteter och utformning av miljön bidrar till barns identitetsutveckling och lust att berätta. Barn skapar och återberättar berättelser med utgångspunkt i olika föremål, antingen deras eget skapade eller med färdiga material som de är intresserade av. I likhet med Fasts (2014) forskning speglar barnens berättelser sina eller andras upplevelser, fantasier och observationer. Utifrån förskollärarnas berättelser uttrycker barnen sig på olika sätt för att få andras uppmärksamhet vid berättandet. Likadant med Fasts beskrivning använder barnen gester för att få andra att lyssna (Fast 2014).
Mitt fokus på att se på didaktisk design som utförs av både förskollärare och barn visar sig att både design för lärande och design i lärande används som ingångar i barnens meningsskapande. Jag upptäckte att barns lärande som en teckenskapande aktivitet iscensätts av förskollärare med både lärmiljö och aktiviteter som utformar möjligheter till interaktion. Barn tolkar dessa förutsättningarna utifrån sina tidigare erfarenheter och kunskap till information och representationer. Barn transformerar informationen med hjälp av resurser och skapar sedan nya representationer i form av lärande. Detta lärandeflöde från den multimodala och designorienterade teoribildning illustrerar en tydlig, men förenklad, bild av barns meningsskapande.
6.2 Metoddiskussion
Jag valde att intervjua sex förskollärare som arbetar på olika avdelningar på tre olika förskolor i samma kommun för att få svar på mina frågeställningar. Jag såg till att förskollärarna som jag har tillfrågat täcker hela förskolans åldersspann från 1–6 år. Studien har en kvalitativ ansats och genom min utformade semi-strukturerad intervjuguide kunde jag samla in det empiriska materialet. Denna form av intervjuguide ökar möjligheten till att få så omfattande svar som möjligt. Svaren som jag fick var reflekterande och de besvarade mina frågeställningar. En utmaning jag upplevde med
45
metodvalet var att respondenternas kunskaper inom ämnet varierade, vilket gjorde att en del svar är mer utförliga än andra.
Den kvalitativ metoden lämpar sig, enligt Larsen (2009) när studiens upplägg och syfte är öppet och intresserar sig för meningar eller innebörder. Det som anses som en nackdel med denna metod är att det insamlade materialet är svårare att behandla, att det inte finns några färdiga kategorier som har markerats för och att det inte går att generalisera statistiskt. Detta innebär att det är tidskrävande att förenkla datamängden och klassificera materialet i efterhand (Larsen 2009).
Vid intervjuerna kunde jag ta del av respondenternas ansiktsuttryck och andra känslomässiga förmedlingar. Detta stämmer överens med Alvehus (2013) då han skriver att i intervjuer möter författaren respondenter på ett personligt sätt. På grund av mina respondenters önskemål förde jag endast anteckningar. Detta gjorde att jag upplevde att mitt närvarande som intervjuare i samtalsflödet minskades då jag försökte att utförligt anteckna förskollärarnas beskrivningar. Utöver detta upplevde jag att stämningen under intervjuerna var avspänd, där det gick bättre för varje gång för då kunde jag ställa fler följdfrågor.
Eftersom mina sex valda respondenter arbetar i tre förskolor och i samma kommun visade det sig i intervjusvaren att förskollärarna har likande förutsättningar för barns lärande. De har möjligen haft likadana fortbildnings- och kompetensutvecklings- möjligheter i kommunen där de arbetar i. Om jag skulle ha haft mer tid, skulle jag hitta fler respondenter som arbetar i olika förskolor och även i olika kommuner.
6.3 Yrkesrelevans
Utifrån förskollärarnas beskrivningar om barns berättande framkom det i mitt uppsatsresultat att förskollärares iscensättning av miljön och aktiviteter stimulerar barnens berättande. Barnen tillåts använda mångfald av resurser för att skapa berättelser och de ges möjligheter att uttrycka sig på ett multimodalt sätt. Uppsatsens resultat kan underlätta för förskollärare att skapa design för lärande som ger barnen möjligheter att
46
transformera information till kunskap. Deras lärande beskrivs då som metakognitivt, där innehållet i verksamheten utgår från barnens egna tankar och uttryck.
6.4 Förslag på framtida forskning
Studiens fokus på barns literacy och berättande genomfördes genom att intervjua förskollärare i förskola, där förskollärares design för lärande har tagits hänsyn till. Denna studie kan undersökas vidare genom att fokusera på både design för lärande och design i lärande för att synliggöra hur dessa två ingångar till didaktiska design påverkar varandra. Framtida forskning kan göras genom till exempel deltagande observation för att se barns förhållningssätt, samspel mellan barn och pedagoger eller liknande.
47