Diskussion

5.3.1 Övergripande diskussion

Vårt syfte med studien var att visa på problematiken att välja stoff till religionsundervisningen utan att förminska eller välja bort mindre religioner och kulturer. Vid vår studies början hade vi båda tankar om att ursprungsfolkens religioner och kulturer var ett sådant ämne som inte särskilt ofta och inte i så stor utsträckning tas upp i undervisningen i skolan. Detta visade sig stämma ganska bra när vi intervjuade våra tre lärare. Trots att de har en del undervisning om ämnet sker det inte i den utsträckning som det kanske borde enlig vår mening. Även om vi bara intervjuat tre lärare i vår studie tror vi inte att resultatet sett annorlunda om vi intervjuat fler lärare. Vi anser emellertid att det är bra att man berör ämnet. Det kan dock vara farligt att endast beröra ursprungsfolkens religioner och kulturer kortfattat då det finns en risk att man skapar och /eller befäster fördomar. Vi tror att en djupare ingång i ämnet ger eleverna mer förståelse. Vi vet också att tidsbristen är ett problem i skolan idag och att det är den som till viss del bidrar till att ursprungsfolkens religioner och kulturer väljs bort. Vi har ingen lösning på hur man ska få med allting som man vill/skall beröra i sin undervisning. Dock är det viktigt att inte missa detta ämne då det också tillhör den svenska kulturen.

Våra två intervjuer med sakkunniga i ämnet anser vi var relevanta för att kunna sammanställa punkter som kan vara till hjälp för lärare som vill undvika att förstärka fördomar. Dessa

35

intervjuer har också på ett bra sätt kompletterat vår forskningslitteratur då det inte finns så mycket skrivet om detta ämne.

Vidare var vårt syfte att visa på att fördomar lätt kan förstärkas istället för att motverkas. För undvika denna fälla har vi nedan skrivit ner punkter som lärare kan utgå ifrån när de t.ex. ska undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer. Dock kan dessa punkter appliceras på olika ämnen i olika undervisningssammanhang. En av punkterna nedan bygger på Dahlins tankar krig att ta upp likheter istället för skillnader för att komma bort från ett vi- och dem- tänkande som skapar fördomar.

5.3.1 Hur kan man undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en nyanserad bild av dessa?

Vi anser att det finns några generella saker man bör tänka på i undervisningssammanhang. Våra punkter nedan är något inriktat på hur man kan lägga upp sin undervisning kring ursprungsfolkens religioner och kulturer då detta är vårt ämne i studien. Dock tror vi att dessa kan anpassas på de flesta av skolans ämne. Råden vi sammanställt bygger på den information vi samlat på oss under tiden vi skrivit vår studie. De bygger dels på litteraturen vi läst men också på våra intervjuer med både Hornborg och Liljefors Persson samt med de tre lärarna.

- Urvalet: Lärare ställs alltid inför val när ett nytt arbetsområde skall påbörjas och detta är inte alltid enkelt och självklart. Som hjälp kan man ställa sig tre didaktiska frågeställningar, vad?, hur? och varför? Vårt råd är att man som lärare måste bli medveten om vilka urval man gör och också vad man därigenom väljer bort. Genom att urskilja det som man valt bort kan man titta närmare på om eleverna kan nå utsatta mål utan det stoff som fallit bort. Vårt råd här är också att våga testa nya metoder och vägar till att nå målen. Spara inte gamla planeringar i så stor utsträckning utan gör nya inför varje arbetsområde och anpassa efter klassens intresse. Detta, menar vi, gör att man hela tiden förnyar sig och inte fastnar i gamla spår. Vidare bör man ställa sig frågan hur man ska gå tillväga för att nå utsatta mål. Vi kommer nedan att ge exempel på detta. Det är viktigt att inte heller glömma bort att fråga sig varför man ska ta upp ett visst stoff i sin undervisning. Detta för att kunna se meningen och målen.

- Nyanser: Som vi tidigare i studien tagit upp vill vi återigen peka på vikten av vilken benämnig man väljer att använda sig av i sin undervisning när det gäller

36

ursprungsfolken. Detta kan även genomsyra all undervisningen då ord lätt kan misstolkas och skapa fördomar.

Vi anser precis som Liljefors Persson och Hornborg att det är viktigt att utgå från ett inifrånperspektiv i undervisningssammanhang. Vårt råd här är att man som lärare är medveten om och uppmärksam på vem som berättar historien man ska förmedla till sina elever. Det är viktigt att nyansera sin undervisning genom att använda olika källor och flera olika sorters material. Clementinskolan är ett bra exempel på hur man kan variera och göra sin undervisning mer levande. Genom att låta eleverna möta olika kulturer och verkligheter främjar man förståelse för andra människor vilket Ragnar Furenhed menar är ett av religionskunskapens viktigaste uppdrag. Som vi tidigare nämnt i analysen vill vi poängtera att förarbetet och efterarbetet är ytterst viktigt om man väljer att göra ett studiebesök. Annars är faran att man exotiserar och romantiserar ämnet vilket är något man bör sträva att komma bort ifrån. Annat material man kan använda för att nyansera sin undervisning är film, musik, dans, teater, litteratur, konst, mat, TV och tidningar. Dock är det viktigt att under tiden diskutera och analysera materialet för att inte fastna i fördomar. Internet kan också vara ett väldigt bra redskap att använda sig av. SVT har t.ex. SVT play där man gratis kan se olika program och nyheter. Detta kan vara till stor hjälp och det gör undervisningen mer varierad.

Som lärare bör man också tänka på att koppla sin undervisning till nutid för att eleverna ska kunna identifiera sig med stoffet. Det är lätt att när man undervisar om ursprungsfolkens religioner och kulturer pratar om det som om det var något gammalt och förlegat. Så är inte fallet och detta bör också förmedlas.

- Kunskap: Liljefors Persson och Hornborg menar båda på att det är viktigt att lärare läser på inför ett område som t.ex. ska handla om ursprungsfolkens religioner och kulturer. Vårt råd till lärare är alltså att om man känner sig osäker på ämnet så inhämta kunskap från litteratur och artiklar. Låt inte osäkerheten hindra från att ta upp ett specifikt ämne.

37

Som vi i vår litteraturgenomgång beskrivit menar religionspedagogen Michael Grimmith att det finns två slags kunskaper inom religionsundervisningen. Dessa kunskaper innebär att man lär sig om religioner och/eller av religioner. Dessa två kunskaper samspelar och man kan inte utesluta det ena eller det andra. För att kunna lära sig av en religion måste man först ha lärt sig vissa baskunskaper och det gör man när man lär sig om en religion. Vårt råd är att man som lärare låter dessa två kunskaper samspela för att få en bra balans och en bra förståelse hos eleverna för ämnet.

- Jämförandeperspektivet: Vårt sista råd som man kan tänka på i undervisningssammanhang är att utgå från ett jämförandeperspektiv. Man kan som lärare vinna mycket på att utgå från ett sådant perspektiv. När man jämför är det viktigt att till största del fokusera på likheterna som finns. Genom att fokusera på likheterna istället för skillnaderna motverkar man fördomar. Man kan på så sätt istället skapa förståelse för andra religioner och kulturer hos eleverna. Om man utgår från ett jämförandeperspektiv när man undervisar om ursprungsfolkens religioner och kulturer kommer man dessutom ifrån en exotisering och en romantisering av ämnet.

5.4 Avslutande kommentarer

Avslutningsvis anser vi att det är bättre om man som lärare berör ämnet ursprungsfolkens religioner och kulturer om så även tunt än om man inte gör det överhuvudtaget. Dock bör man som lärare vara medveten om att när man kortfattat berör ämnet ökar risken att förstärka fördomar. Våra intervjuer med lärarna visade på en städig tidsbrist som påverkade valet av stoff. Som vi tidigare nämnt fick ursprungsfolkens religioner och kulturer stå i bakgrunden till förmån för världsreligionerna samt etik och moral. Vi har vidare förhoppningar om att inte bara de lärare vi intervjuat utan även andra ska bli inspirerade av vår studie och försöka arbeta med att gå på djupet med ursprungsfolkens religioner och kulturer. Vi hoppas att ämnet i framtiden får ta större plats i både undervisningen och i läroböcker. Vidare har vi också förhoppningar om att det kommer att skrivas mer om ämnet och att materialet då innehåller mer handfasta lektionstips. Vi önskar att lärare hädanefter inte låter tiden och dess brist styra valet av stoff i allt för stor utsträckning utan istället lägger fokus på individen och dennes lärande så att fördomar bekämpas.

38

6 Litteraturförteckning

Almén E., Furenhed R., Hartman, S., Livstolkning och värdegrund- att undervisa om religion,

livsfrågor och etik, 2000, Linköping: Univ., Skapande vetande

Bryman A., Samhällsvetenskapliga metoder, 2001, Malmö: Liber ekonomi

Dahlin O., "Hur framställs etiska religioner i svenska läromedel", i Lindgren Ödén B., Thalén P., (red.), Nya mål? Religions didaktik i en tid av förändring, 2006, s. 48

Davidsson B., Patel R., Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och

rapportera en undersökning, 2003, Lund: Studentlitteratur

Eriksson C., Eriksson Baaz M., Thörn H., Globaliseringens kulturer – den postkoloniala

paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, 1999, Nora: Bokförlaget Nya Doxa

Liljefors Persson B., "Kolonialism, stereotyper, myter och bilder - om representationen av Amerikas indiankulturer i svenska läromedel" i Historieundervisning och identitet i det

mångkulturella klassrummet, 2008,

Lärarförbundet, Lärarens handbok, 2004, Stockholm: Lärarförbundet

Mudimbe V.Y., "Diskurs om makt och kunskap om de andra. Marginalitet och koloniseringens struktur" i Eriksson C., Eriksson Baaz M., Thörn H. (red.), Globaliseringens

kulturer – den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, 1999,

s. 129

Olsson T., "Nya världar", i Jensen T., Rothstein M., Sörensen Podemann J. (red.),

Religionshistoria – Ritualer, mytologi, ikonografi, 1996, s. 474 - 478

Palmberg M., Afrikabild för partnerskap? – Afrika i de svenska skolböckerna, 2000, Uppsala Nordiska Afrikainstitutet, Stockholm: Elander Gotab

Paolini A., "Globalisering", i Eriksson C., Eriksson Baaz M., Thörn H. (red.),

Globaliseringens kulturer – den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, 1999, s. 57

Selander, S-Å., Undervisa i religionskunskap, 1993, Lund: Studentlitteratur

Skolverket, Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000, 2008, Stockholm: Norstedts Juridik AB

6.1 Elektroniska källor

http://www.pedagogiskamagasinet.net/main.asp?ArticleID=210818&CategoryID=3661&Arti cleOutputTemplateID=94&ArticleStateID=2 Hämtad: 2008-12-29

39

Bilaga 1

Intervjuguide till Bodil Liljefors Persson och Ann-Christin Hornborg 1. Vad har du för utbildning?

2. Vad arbetar du med just nu?

3. Vilken erfarenhet har du från grundskolans senare år?

4. Vilken är din uppfattning kring hur ursprungsbefolkningars religioner och kulturer tas upp i skolan idag?

5. Vad tror du är de största misstagen som lärare gör kring en undervisning om ursprungsfolkens religioner och kulturer?

6. Vad anser du om hur läroböckerna framställer ursprungsfolkens religioner och kulturer?

7. Hur anser du att lärare på bästa sätt ska lägga upp sin undervisning om ursprungsfolkens religioner och kulturer?

8. Varför anser du att ursprungsfolkens religioner och kulturer är något man bör ta upp i grundskolans senare år?

40

Bilaga 2

Intervjuguide till SO-lärarna

1. Hur länge har du undervisat i religionskunskap för grundskolans senare år?

2. Arbetar du tematiskt eller ämnesvis? a) Varför det ena eller det andra?

3. Hur gör du när du ska välja stoff för religionsundervisningen?

4. Var lägger du ditt fokus i din religionsundervisning?

5. Finns det delar av din religionsundervisning där du känner dig otillräcklig? ( att du vill ta upp något men ej hinner med?)

6. Utgår du från läroböckerna när du lägger upp din planering?

a) Vilka böcker?

7. Har du som religionslärare tillgång till flera olika läroböcker på skolan?

8. Har du undervisning om ursprungsfolkens religioner och kulturer? beroende på svar:

a) Kanske under andra delar av undervisningen än i religionskundkapen?

b) Om ja, i vilken årskurs? 9. Om nej, varför inte?

41

10. Hur motiverar du utifrån kursplanen att man ska/inte ska ta upp detta i skolan?

11. Vilka är dina mål när du undervisar om detta?

12. Vilken benämning använder du dig av på dessa folk i undervisningssammanhang?