DISKUSSION

6. DISKUSSION

I detta kapitel kommer de tre olika förtätningsområdena att diskuteras utifrån uppsatsens frågeställningar. Dels kommer de tankar och åsikter som tidigare har presenterats i arbetet att behandlas och dels kommer mina egna tankar och reflektioner att lyftas fram. De frågeställningar som diskuteras är:

• På vilket sätt leder förtätningen av området till bättre förutsättningar för handel och service?

• Hur påverkas grönområden och öppna ytor för sport, lek och rekreation av förtätningen?

• Hur påverkas kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik i området?

• Innebär en tätare stad att människor lättare kan träffas och interagera?

6.1 Handel och service

De tre intervjuade personerna Erixon, Rossel Güler och Sundin var alla eniga om att förtätningen i respektive område kommer att ge bättre förutsättningar för handel och service. Jag tror dock inte att det behöver innebära att dessa förutsättningar utnyttjas, och huruvida de utnyttjas fullt ut återstår att se när de tre områdena är färdigutbyggda. Till att börja med vill jag konstatera att de tre områdena alla har olika förutsättningar när det kommer till handel och service, vilket också är en anledning till att jag valt att studera just dessa tre områden. Jag anser att förtätningen av Studentvägen skiljer sig i detta fall mot Östra Sala backe och Kungsängen. Dels på grund av att förtätningen är så pass mycket mindre på Studentvägen och dels för att det är en helt annan typ av förtätning på Studentvägen. Östra Sala backe och Kungsängen blir två helt nybyggda områden medan förtätningen på Studentvägen mer innebär att hitta luckor i den redan befintliga bybyggelsen.

Utifrån detta ser jag positivt på möjligheterna till ett ökat handel- och serviceutbud i de två nybyggda områdena Östra Sala backe och Kungsängen. Folkmängden i områdena kommer att öka markant och jag ser det som uppenbart, likt Jacobs (1961), att förutsättningarna för handel och service förbättras i och med en större befolkningsmängd. Min uppfattning är dessutom att dessa två områden, till skillnad mot Studentvägen, har bättre handelsförutsättningar för bilburna kunder. Respektive område har varsin stor gata som passerar området, Kungsgatan och Fyrislundsgatan. Dessa två gator är större gator där ambitionen är att bilburna kunder ska kunna stanna till längs gatan för att utföra sina handelsbehov. Utifrån detta perspektiv är jag således också skeptisk mot utvecklingen på Studentvägen då detta förtätningsområde saknar en stor genomfartsgata som erbjuder bilburna kunder handel- och servicealternativ. Min skepsis grundar sig också på att den handel som bedrivs på området idag är av ringa betydelse, och min uppfattning är att ytterligare 350 bostäder inte kommer att påverka det nämnvärt. En större förtätning på Studentvägen hade möjligtvis kunnat förbättra förutsättningarna, men detta är inte möjligt på grund av bristen på yta och därför blir det bara spekulationer.

Kommunens ambitioner för de tre områdena spelar såklart en stor roll för förutsättningarna för handel- och serviceverksamhet, på samma sätt som det geografiska läget också har en betydande roll att spela. Kungsängen är det område som ligger närmast

31

stadskärnan, vilket bara det förmodligen medför en ambition hos kommunen att satsa på områdets handel och service.Kombinationen av ett bra geografiskt läge, en hög ambition hos kommunen och en stor folkmängd tror jag kommer att medföra att Kungsängen i framtiden kommer att kunna erbjuda ett stort utbud av såväl handel och service som andra verksamheter. I Östra Sala backe kommer det i framtiden också att finnas goda förutsättningar för olika verksamheter. Det geografiska läget intill den framtida stadsgatan Fyrislundsgatan, samt den stora folkmängd den nya bebyggelsen kommer att generera tillsammans med den nuvarande befolkningen i Årsta och Sala backe, gör att framtidsutsikterna ser goda ut. En negativ aspekt skulle kunna vara att området ligger längre ifrån stadskärnan, men kommunen har ändå uttalat en hög ambition gällande att utveckla områdets handel- och serviceverksamheter, vilket gör att framtidsutsikterna ser ljusa ut. Studentvägen har ett gynnsamt geografiskt läge nära stadskärnan men trots detta verkar inte kommunen ha någon ambition med området, förutom att klämma in så många bostäder som möjligt. Hur handel och service påverkas när nya områden byggs, eller som i den här studien förtätas, beror således kanske främst på vilken ambition kommunen har med området. De intervjuade personerna berättar att de i vissa fall möjliggör för verksamheter, medan de i vissa fall ”tvingar” in dem. Det tycker jag visar på vilken maktposition politiker och de som planerar sitter på, då det i slutändan är de som bestämmer över hur byggnadernas lokaler ska utformas.

6.2 Parker, grönområden och öppna ytor

Den främsta kritiken som presenterats i denna uppsats har handlat om att öppna ytor, parker och grönområden tas i anspråk när en stad ska förtätas. Bland annat Berglund (2011) och Lundevall (2015) ser kritiskt på förtätade städer och menar att parker och öppna ytor försvinner. Ståhle (2005) ser det som ”mer park i tätare stad” och menar på att det är tillgängligheten som spelar roll, och inte storleken på grönytan. Ingen av de intervjuade personerna tycker att förtätningen i sig påverkar de öppna ytorna på ett negativt sätt. Däremot skiljer sig deras åsikter åt när det handlar om ”mer park i tätare stad”. Jag kan förstå båda argumenten, då en attraktiv och tillgänglig lite mindre park förmodligen har en större användning än en lite större, mer sliten park. Jag delar dock Sundins åsikt att stora öppna ytor behövs, framförallt för barnens skull. Jag tror att det finns en risk att barn som bor i väldigt tätt bebyggda städer inte har tillgång till lekytor på samma sätt som barn i mindre täta områden har. I många fall tror jag att barnens lekyta begränsas till gården, där föräldrarna har uppsikt över dem. Som Sundin nämnde så har de boende i Kungsängen stora öppna ytor på andra sidan bron, men hur många föräldrar släpper iväg sina små över bron själva? En möjlig konsekvens av detta kan vara att barnens enda chans till lek utanför gården blir på helgen när föräldrarna har tid att ta med dem på olika aktiviteter och utflykter. Stora öppna ytor finns i närheten av alla tre områden, men frågan är om de är tillräckligt nära för att de boende ska ta sig dit.

Precis som i tidigare diskuterade fall skiljer sig de tre områdena åt. Kungsängen är ett gammalt brownfieldområde där öppna ytor för rekreation inte fanns tidigare, men som däremot har tillkommit nu. På så sätt har den nya bebyggelsen fört med sig något gott ur den aspekten. Frågan är om de nytillkomna ytorna är tillräckliga för de cirka 4 000 invånare som ska rymmas på området. Jag är skeptisk till detta, då den täta bebyggelsen innebär mörka

32

gårdar som kanske inte används i den utsträckning som det var tänkt. Dessutom var mitt starkaste intryck när jag observerade Kungsängen att det saknas öppna ytor, vilket gör mig ännu mera skeptisk.

Studentvägen är ett slags förtätningsområde där kommunen vill ”fylla igen luckorna”. Som jag tidigare nämnt är området redan ganska tätt bebyggt, och öppna ytor och grönområden är de som kommer att bebyggas. Förtätningen innebär inte bara att ytor försvinner, utan det blir också mer folk som ska samsas om de ytor som blir kvar. Jag tror att den ökade användningen kommer att drabba de ytor som blir kvar negativt, då de kommer att användas i högre utsträckning vilket också innebär ett högre slitage. Erixon menar på att området ”tål en förtätning”, men jag är inte lika säker på det. En positiv aspekt är dock att de ytor som blir kvar är områdets största ytor, vilka också är de som används mest frekvent. Det visar på att kommunen har tänkt till gällande vilka ytor som är bevarandevärda, men framtiden får utvisa huruvida dessa ytor räcker till.

Östra Sala backe är problematiskt utifrån den aspekten att de boende i närområdet har hunnit vänja sig vid alla de öppna ytor de har tillgång till. Ända sedan kraftledningen togs bort har dock planerna varit att bygga bostäder där. Rossel Güler menar på att dessa öppna ytor har en låg kvalitet, och även om jag förstår hennes resonemang så har jag tidigare belyst vikten av öppna ytor. Nu tror jag att invånarna i Östra Sala backe kommer att klara sig bra ändå, detta tack vare närheten till Källparken och Årstaparken. Frågan är huruvida kommunen hade resonerat om inte närheten till dessa parker funnits?

6.3 Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik

Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik är högt prioriterat när Uppsala kommun förtätar eller bygger nya områden och enligt de intervjuade personerna finns direktiv från kommunens politiker om att satsa på dessa områden. Enligt mig är det givetvis rätt att satsa på att utveckla dessa områden, och ibland måste det ske på bekostnad av andra färdmedel, såsom bilen. Jag tror dock att det finns en risk att bilen ibland blir för bortprioriterad, då exempelvis parkeringsplatser ofta kan vara de som bebyggs i samband med förtätning. Jag anar en form av naivitet hos planerare idag då de verkar tro att invånarna inte använder bil då det finns bra tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik.

Ta Studentvägen som exempel. Då jag själv bott på området så vet jag att möjligheten till kollektivtrafik är god samtidigt som det finns bra gång- och cykelvägar i alla riktningar. Det jag däremot också vet är att parkeringsplatserna på området ofta är överfulla. Jag har svårt att se hur alla bilar på området ska få plats med 350 nya bostäder samtidigt som två av de nya byggnaderna innebär att en parkering försvinner. Förtätning sägs vara motsatsen till utglesning, och en av de brister som städernas utglesning fört med sig var ett ökat bilberoende. Ur den aspekten är det förståeligt att förtätade områden prioriterar andra färdmedel. Jag anser dock att planerare bör vara medvetna om att bilfria städer kanske endast är en utopi, och därför bör verkligheten vara det som styr planeringen. Därmed inte sagt att de visioner och mål som Uppsala kommun och dess planerare arbetar utifrån är dåliga. Tvärtom. Som Rossel Güler och Smidfelt Rosqvist (2011) nämnt är det inte den täta staden i sig som gör att invånarna väljer bort bilen, utan tillgängligheten till andra färdmedel. Därför håller jag med om att det är otroligt viktigt att erbjuda invånarna den möjligheten. Finns lika bra eller

33

bättre förutsättningar till alternativa färdmedel så tror jag också att bilen inte behöver användas lika ofta.

Huruvida förtätning i sig innebär att förutsättningarna för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik förbättras är svårt att svara på. Faktum är dock, som exempelvis Sundin nämnt, att en god kollektivtrafik kräver ett tätt omland. Förtätning innebär att det blir mer tätbebyggt vilket således alltså bidrar till att möjligheten finns att utveckla kollektivtrafik. Jag tycker också att det säger sig självt att gång- och cykeltrafik gynnas av täthet, då det ofta (men inte nödvändigtvis) innebär att olika aktiviteter finns inom ett nära avstånd. I samband med förtätningen av Kungsängen och Östra Sala backe kommer respektive huvudgata att göras om, båda för att gynna kollektivtrafik. Om det har med själva förtätningen att göra är svårt att svara på, men enligt Rossel Güler är det ett faktum att förtätningen genererar pengar till kommunen vilket gör att de har råd att investera i ombyggnationen av dessa vägar. Frågan jag ställer mig då är om gatorna hade gjorts om, mer anpassade för kollektivtrafik, om området runt omkring inte hade förtätats? Möjligtvis hade de gjort det, men jag tror inte att det hade skett i samma utsträckning och kanske inte inom de närmsta åren.

Smidfelt Rosqvist (2011) har tidigare belyst hur planerare kan påverka invånarnas val av transportmedel genom planering. Det finns goda anledningar till att använda alternativa färdmedel till bilen, exempelvis miljömässiga, men det är också viktigt att tänka i ett större perspektiv. Rent generellt tror jag att det finns en risk att olika planerare eller kommuner genom sin planering tvingar invånarna till att ofrivilligt ändra sina livsstilar. Jag tror att det är väldigt viktigt i en stad, eller för den delen i ett mindre samhälle eller på landsbygden, att kunna erbjuda sina invånare flera olika transportalternativ. I en stad kan detta visa sig genom att bygga bort parkeringsplatser eller att minska bilens framkomlighet till förmån för andra färdmedel, vilket tvingar invånarna att åka kollektivt. Det kan också vara den motsatta effekten på landsbygden, där busslinjen tas bort då det inte finns tillräckligt underlag, vilket tvingar invånarna där att använda sig utav bilen. Hursomhelst upplever jag inte att detta är något problem med något utav de tre studerade områdena i Uppsala. Icke desto mindre är det en tanke som inte bör förbises när det handlar om planering.

6.4 Interaktion

En generell trend när det kommer till nybyggda eller ombyggda (förtätade) områden är att de som planerar området försöker skapa mötesplatser där människor kan interagera. Mina tankar inför uppsatsen var att ju fler människor som rör sig på området desto större och bättre är förutsättningarna att de träffas. Dessa tankar grundade jag bland annat på egna teorier samt Jacobs (1961) teorier om att mer människor på samma plats innebär förbättrade möjligheter för bland annat handel och service. I samtliga tre områden så ökar åtminstone möjligheterna, även om de tre intervjuade personerna har olika åsikter huruvida det faktiskt sker i verkligheten. Erixon menar att de nya byggnaderna på Studentvägen kommer att innebära mer folk i rörelse, och därmed förbättras möjligheterna till möten. Rossel Güler menar på att en tät stad kan innebära fler möten men att det då beror på vilken struktur som byggs och vilka barriärer som finns. Sundin å sin sida anser att en tät stad inte alls innebär att människor lättare kan träffas, snarare tvärtom.

34

Det går således att konstatera att en person delar de tankar jag gick in med i denna uppsats, en person delar dem delvis medan en tredje är av en annan åsikt. Rossel Gülers tankar om struktur och barriärer tycker jag är intressant och något som måste tas i åtanke. Förtätning och mer människor i sig innebär inte nödvändigtvis fler möten, speciellt då det finns barriärer som förhindrar detta. Att riva barriären längs Fyrislundsgatan hade även utan förtätningen i Östra Sala backe förbättrat möjligheterna till integration för de människor som bor i Årsta och Sala backe. Däremot så tror jag att Östra Sala backe kommer att fungera som en länk mellan dessa två områden, vilket kanske skapar en större samhörighet mellan de två områdena. Angående Sundins åsikt om att ett Waynes Coffee i bottenvåningen inte leder till möten så vill jag poängtera följande: Det behöver absolut inte innebära att människor träffas och umgås bara för att det är en verksamhet i bottenvåningen, däremot anser jag att möjligheterna förbättras avsevärt i jämförelse med om bottenvåningen innehållit endast bostäder istället. Enligt mig är en levande bottenvåning en mötesplats, förutsatt att den används. Om så inte är fallet är det möjligt att lokalen kanske snarare blir en belastning istället.

Under arbetets gång har det visat sig att det kanske inte är täthet i sig och många människor som skapar möten, utan tillgängligheten till olika mötesplatser. Inget observerat område kunde i dagsläget visa upp något socialt umgänge eller spontana möten, vilket förmodligen berodde på att det är vinter och inte lika mycket människor utomhus som under sommarhalvåret. Områdena är dessutom i nuläget under planering eller under byggnation vilket även det medför att det inte går att göra en rimlig bedömning i dagsläget. Däremot finns visioner och möjligheter i alla tre områden som i framtiden mycket väl kan innebära att människor träffas på de olika mötesplatserna. Under arbetets slutskede kom jag till insikten att det hade varit intressant att studera ett område som förtätats för cirka tio år sedan, då detta område förmodligen hade hunnit ”sätta sig” och fått en säregen karaktär, vilket hade kunnat bidra till större skillnader och därmed andra slutsatser. Westin (2010) tar dock upp Hammarby Sjöstad som ett exempel där resultatet inte speglar de visioner som planerarna hade med området, vilket visar på att invånarnas och besökarnas upplevelser inte alltid överensstämmer med ”experternas”. Därmed inte sagt att ett område har hunnit sätta sig efter 10 år, däremot finns förutsättningarna för att göra en jämförelse med de visioner som fanns för området när det byggdes.

35