SLUTSATS - Förtätning i Uppsala Vilka för- och nackdelar för det med sig? UPPSATSER:

7. SLUTSATS

Att ett område förtätas innebär inte per automatik att det tillkommer mer handel och service i området. Ett större antal boende på en plats ger ett större befolkningsunderlag, men det behöver inte betyda att det faktiskt blir någon förändring. Det som snarare spelar någon roll är vilka ambitioner de som planerar (kommunen) har för området. Dock kan en hög ambition självklart hänga ihop med vilket underlag som finns i området. Exempel på områden med en högre ambition är Östra Sala backe och Kungsängen där det tvingas in lokaler i bottenvåningarna att jämföra med Studentvägen där det endast möjliggörs.

I två av tre fall (Kungsängen och Östra Sala backe) så tillkommer det små attraktiva parker med hög tillgänglighet. I Studentvägens fall tillkommer det dock inga nya ytor alls. En slutsats jag väljer att dra efter att ha studerat dessa tre områden är att det kanske främst är områdens öppna ytor som påverkas negativt när det kommer till förtätning. Parker och grönområden tillkommer eller rustas ofta upp medan de öppna ytorna inte verkar ha ett lika stort värde. För att kompensera för att grönområdena minskar till ytan så jobbar kommunen hårt med att försöka öka attraktivitet och tillgänglighet på de ytor som blir kvar.

Vid Östra Sala backe och Kungsängen kommer både kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik att prioriteras högre i framtiden. På Studentvägen är dessa områden redan väldigt välfungerande och behöver således inte förändras. Förtätning i sig innebär inte att dessa områden förbättras, däremot är de intervjuade personerna överens om att en god kollektivtrafik behöver ett tätt omland, en förutsättning som förbättras vid förtätning. Angående gång- och cykeltrafik så prioriteras det redan väldigt högt i staden och kommer att göras så även i framtiden. Även i detta fall bidrar dock förtätning också till bättre förutsättningar, vilket Östra Sala backe och Kungsängen är bra exempel på.

Huruvida en tätt bebyggd stad innebär att människor lättare kan träffas och interagera är svårt att svara på ur ett generellt perspektiv, då det skiljer sig från område till område. De tre intervjuade personerna är oense gällande huruvida täthet och fler människor leder till fler möten. Det beror på hur olika personer definierar att mötas och vad en mötesplats är, i vilken struktur området är bebyggt och vilka barriärer som finns på området.

REFERENSLISTA

Berglund, K. (2011) Stadsbygd för framtiden. I Föreningen Vårda Uppsala. Att planera för

2000-talet – exemplet Uppsala. Uppsala: Wikströms Tryckeri AB.

Boverket. (2016) Bygg rätt tätt- en idéskrift om förtätning i städer och orter. Boverket. Boyko, C. & Cooper, R. (2011) Clarifying and re-conceptualising density. Volym 76.

Lancaster. E-bok.

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.

Friström, A. (2006) Glesa städer ger mer utsläpp. Svenska naturskyddsföreningen. 1 december.

Glass Geltman, E. (2010) Studies - The University of Michigan Kelsey Museum of

Archaeology; 5 : Recycling Land : Understanding the Legal Landscape of Brownfield Development. Ann Arbor: University of Michigan Press.

Hedblom, M. (2008) Stadens tyranni mot det gröna. UNT. 6 mars.

Hermelin, B. (2005) Samhällsplaneringen och dess praktik i förändring. I Gunnel Forsberg (red.). Planeringens utmaningar och tillämpningar. Kristiandstad: Kristiandstads Boktryckeri AB. 306-317.

Kummel, L. (2006) Den glesa staden. Rapport/ Svenska naturskyddsföreningen. Stockholm: Birger Gustafsson AB.

Lundevall, P. (2015) Staden mellan rummen. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Magne Holme, I. & Krohn Solvang, B. (1991) Forskningsmetodik – om kvalitativa och

kvantitativa metoder. 2. uppl. Malmö: Holmbergs i Malmö AB.

Neuman, M. (2005) The compact city fallacy. Journal of Planning Education and Research, 25 (1), s.11-26.

Patel, Runa och Davidson, Bo. 2003. Forskningsmetodikens grunder. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Pelling, E. (2015) Byggtakten ökar i Uppsala. Plan- och byggnadsnämnden – Uppsala kommun. 28 december.

Smidfelt Rosqvist, L. (2011) Trafik för hållbar stadsutveckling. I Urbaniserad värld – Nya

steg mot hållbara städer, Engström, C. (red.), s. 34-40. Stockholm, Global Utmaning.

Song, Y. (2011) Suburban sprawl and ”Smart Growth”. I Weber och Crane. 2015. The

Oxford Handbook of Urban Planning. New York, Oxford University Press.

Ståhle, A. (2005) Mer park i tätare stad – teoretiska och empiriska undersökningar av

stadsplaneringens mått på friytetillgång. Lic.-avh., Arkitekturskolan KTH.

Tunström, M. (2009) På spaning efter den goda staden. Diss., Örebro universitet. Westin, S. (2010) Planerat, alltför planerat. Uppsala, Uppsala universitet.

Wheeler, S. (2014) Infill Developement. S. Wheeler (Ed.), Sustainable Urban Development

Reader (s. 138 -145). New York: Routledge.

Wingren, C. (2016) Låt grönskan vara med. I Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer

och orter. Boverket.

Intervjuer

Teresia Erixon, 161121, handläggare för Detaljplan för Studentvägen.

Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala.

Sofie Rossel Güler, 161123, stadsbyggnadsprogram och detaljplanefrågor i Östra Sala backe. Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala.

Anneli Sundin, 161202, arbetade aktivt med Kungsängen fram till 2014. Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala.

Elektroniska källor

Boverket. 2016. ”Det ska finnas plats för livet i en tät stad!”,

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/fortatning-av-stader/

(Hämtad 2016-11-11).

Urban Utveckling. 2016. ”Förtätning.”, http://www.urbanutveckling.se/ordlista/def/fortatning

(Hämtad 2016-11-10).

Häggrot, J. 2016. ”Bidrag till sanering av förorenade områden för att bygga bostäder. Naturvårdsverket.”, http://www.naturvardsverket.se/bidrag-bostader (Hämtad 2016-11-25)

Uppsala Kommun. 2014 a. ”Om projektet- Östra Sala backe.”,

http://ostrasalabacke.uppsala.se/sv/om--projektet/ (Hämtad 2016-11-17) Uppsala kommun. 2014 b. ”Källparken.”,

http://ostrasalabacke.uppsala.se/sv/etablering/Kallparken/ (Hämtad 2016-11-18) Uppsala kommun. 2010 a. Översiktsplan 2010.

Uppsala kommun. 2016 a. Förslag till ny översiktsplan. Uppsala kommun. 2016 b. Detaljplan för Studentvägen. Uppsala kommun. 2010 b. Östra Sala backe Planprogram. Uppsala kommun. 2009. Program för Kungsängen.

Bilaga

Intervjuguide

1. Hur ser planeringsutvecklingen ut generellt i Uppsala?

2. Hur ser du på förtätning som planeringsideal? Generellt? I Uppsala? 3. Vilka för- och nackdelar innebär förtätningen i det studerade området? 4. Hur påverkar förtätningen förutsättningarna för handel och service? 5. Hur påverkas öppna ytor och grönområden av förtätningen?

6. Hur påverkas kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik av förtätningen?

7. Anser du att en mer tätbebyggd stad bidrar till att människor lättare kan träffas och interagera?

8. Finns det en risk att det blir för många människor på en liten yta? 9. Hur påverkar förtätningen omkringliggande områden?

10. Delar du uppfattningen att resor med bil minskar i en tätare stad?

In document Förtätning i Uppsala Vilka för- och nackdelar för det med sig? UPPSATSER: (Page 35-39)