UPPSATSER:
Kulturgeografiska institutionen
Förtätning i Uppsala
Vilka för- och nackdelar för det med sig?
ABSTRACT
Tengblad, F. 2017. Förtätning i Uppsala – vilka för- och nackdelar för det med sig? Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala Universitet.
Synen på hur städer ska planeras och byggas har förändrats ur ett historiskt perspektiv. Modernismen förde med sig glest bebyggda städer som sades skapa ett bilberoende. En vanlig åtgärd för att motverka detta är att förtäta, vilket innebär att man bygger igen luckor och länkar samman stadsdelar. Syftet med denna uppsats är att studera tre förtätningsområden i Uppsala och utifrån detta se vilka konsekvenser som förtätningen medför. Uppsatsen ämnar svara på huruvida grönområden, parker, öppna ytor, handel, service, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik påverkas av förtätningen och om en tät stad innebär att människor lättare kan träffas och interagera.
Resultatet visar att det ofta är öppna ytor som drabbas när ett område förtätas, då de inte prioriteras lika högt som exempelvis parker. Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik gynnas av ett tätt omland. Angående handel och service innehar de som planerar en maktposition då de kan påverka hur ett område ska utformas. Det är således ofta kommunens ambitioner gällande detta som spelar roll. Huruvida människor lättare kan träffas i en tät bebyggd stad råder det delade meningar om, då det kan bero på i vilken struktur området är bebyggt eller vilka barriärer som finns på området.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 4
1.1 Syfte och frågeställningar ... 4
2. METOD ... 6 2.1 Urvalintervju ... 6 2.2 Intervjutyp ... 6 2.3 Dokumentanalys ... 7 2.4 Observation ... 7 2.5 Metoddiskussion ... 8 3. UPPSALA KOMMUN ... 9
4. FÖRTÄTNING – VAD INNNEBÄR BEGREPPET OCH VILKA FÖR- OCH NACKDELAR FÖR DET MED SIG? ... 10
4.1 Förtätning som planeringsideal ... 10
4.2 Urban sprawl ... 11
4.3 Förtätning i Sverige och Uppsala ... 12
4.4 Grönytor, parker och stadens mellanrum ... 13
4.5 Trafik ... 15
4.6 Makt ... 15
5. HUR PÅVERKAS DE TRE STUDERADE OMRÅDENA AV FÖRTÄTNINGEN? ... 17
5.1 Studentvägen ... 17
5.2 Östra Sala backe ... 21
5.3 Kungsängen ... 26
6. DISKUSSION ... 30
6.1 Handel och service ... 30
6.2 Parker, grönområden och öppna ytor ... 31
6.3 Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ... 32
6.4 Interaktion ... 33
7. SLUTSATS ... 35
4
1. INLEDNING
Redan under 1990-talet höjdes röster om att de svenska städerna var sjuka och trasiga. Kritiker ansåg därför att städerna behövde helas eller läkas genom planeringsmässiga åtgärder. På vilka grunder fördömde då dessa kritiker de svenska städerna? Främst handlade det om att städerna inte utvecklades i den riktning de ansåg var gynnsamt för det svenska samhället och dess invånare. Den modernistiska planeringen som skedde under efterkrigstiden hade skapat glest bebyggda städer som i sin tur medförde ett bilberoende, en utveckling som de nu ansåg behövde byta riktning (Tunström, 2009, s. 61-62). Svaret på detta blev i många svenska städer att förtäta och att bygga ”inåt” istället för ”utåt”.
Förtätning är således ett väldigt aktuellt ämne idag som medför konsekvenser, vilka kan visa sig vara både positiva och negativa för stadens invånare. Hur städer planeras och bebyggs påverkar såväl invånare som besökare och hur de upplever staden. Många planerare och forskare ser kritiskt på hur allt glesare städer skapar ett bilberoende som samtidigt missgynnar kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Andra menar i sin tur att den täta staden medför att parker och rekreationsytor försvinner och att staden blir allt mer trångbebodd (Wheeler, 2014; Berglund, 2011).
Utifrån detta går det att konstatera att förtätning är ett planeringsideal som delar planerarnas åsikter, och Uppsala är inget undantag i den kategorin. Uppsala är en kommun vars bostadsbrist medför att bostäder behöver byggas i ett högt tempo, vilket i sin tur kan medföra att platser bebyggs som kanske inte alls är lämpliga för bebyggelse. Uppsala kommun prioriterar att utveckla områden som redan är bebyggda, då man inte vill ta Uppsalaslätten och dess värdefulla mark i anspråk. Inom Uppsala kommun finns farhågor om att staden har problem att expandera utåt, då det i väster och söder finns många naturreservat, försvarsrestriktioner i norr och E4:an som barriär österut. Dessa expansionsproblem medför således att Uppsala växer inåt. Flera förtätningsprojekt är idag planerade eller pågående i staden. I den här uppsatsen kommer tre olika förtätningsprojekt som alla befinner sig i olika stadier att studeras. Det första området är Studentvägen där det planeras för sex stycken nya bostadshus i den redan befintliga miljön. Det andra området är Östra Sala backe där cirka 2 000 nya bostäder ska byggas på den gamla kraftledningsgatan. Det tredje området som studeras är Kungsängen, ett industriområde som ska göras om till en attraktiv boendemiljö med cirka 4 000 nya bostäder.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att studera tre områden i Uppsala som alla genomgår någon form av förtätning och därtill undersöka vilka konsekvenser som det medför för de studerade områdena. Uppsatsens frågeställningar är:
• På vilket sätt leder den nya bebyggelsen i området till bättre förutsättningar för handel och service?
• Hur påverkas öppna ytor samt grönområden och parker för sport, lek och rekreation av förtätningen?
5
6
2. METOD
Det kvalitativa och det kvantitativa metodsystemet har gemensamma syften och går ofta att kombinera. Båda är till exempel inriktade på att ge forskaren en bättre förståelse av det samhälle vi liver i. Förutom detta är det dock skillnaderna mellan de två som ändå framstår som tydligast. Den kvantitativa metoden innebär att information omvandlas till siffror, och lämpar sig väl till exempelvis statistiska analyser. I den kvalitativa metoden sätts forskarens tolkningar och uppfattningar i fokus. Informationen som forskaren har fått fram varken kan eller bör omvandlas till siffror (Magne Holme & Krohn Solvang 1991, s. 76). I denna uppsats har jag således valt att endast använda mig utav kvalitativa metoder, då de bäst lämpar sig för att besvara det syfte och de frågeställningar som jag har utgått ifrån. Jag kom tidigt fram till att jag inte var intresserad av att göra statistiska generaliseringar som är en kvantitativ fördel, utan jag var mer intresserad av att ge en helhetsbild som ger en ökad förståelse, vilket är en fördel med kvalitativa metoder. I uppsatsen har jag därför valt att använda mig utav tre olika typer av metoder. Dessa är intervju, observation och dokumentanalys.
2.1 Urval intervju
Till denna uppsats har jag intervjuat tre personer, som var och en arbetar kommunalt inom planering med något av de studerade områdena. De har godkänt att de blir citerade och att deras svar används i denna uppsats. Dessa personer är:
1. Teresia Erixon, handläggare för Detaljplan för Studentvägen.
2. Sofie Rossel Güler, stadsbyggnadsprogram och detaljplanefrågor i Östra Sala backe. 3. Anneli Sundin, har arbetat aktivt med Kungsängen fram till 2014.
Det finns en medvetenhet om att alla tre intervjupersoner är kommunalt anställda och därför har en skyldighet att ge ett visst typ av svar. I ett tidigt skede fanns tankar på att intervjua ytterligare personer, som inte var kommunalt anställda, men då de alternativen inte framstod som tillräckligt relevanta för att besvara mina frågeställningar så lades de tankarna på is. De intervjuade personerna har valts ut utifrån ett strategiskt urval, vilket innebär att de inte valts ut slumpmässigt. Målet med intervjuerna var att öka informationsinnehållet, vilket innebar att stor vikt lades på att intervjua rätt personer. De tre kommunanställda som intervjuades bedömdes ha rikligt med kunskap om de områden som skulle studeras och valdes således ut. Som tidigare nämnt fanns en medvetenhet om dessa personers position och att det möjligtvis kunde innebära vinklade svar. Så länge det finns en medvetenhet om denna fara så bör det dock inte vara något problem (Magne Holme och Krohn Solvang, 1991, s.101). Huruvida detta har påverkat uppsatsen kommer att behandlas senare i metoddiskussion.
2.2 Intervjutyp
7
respondenterna svävade iväg i sina svar alltför mycket. En semistrukturerad intervju passade mig bra eftersom respondenten då har en större frihet och flexibilitet, vilket medför att frågorna kan besvaras på ett mer öppet sätt. Dessutom behöver inte frågorna besvaras i den ordningsföljd som intervjuguiden anger, utan snarare i den ordning som känns naturlig under intervjun (Bryman, 2011, s. 415).
Vidare menar Bryman (2011) att en stor fördel vid kvalitativa intervjuer är att spela in samtalet, då det är lätt att distraheras om det förs anteckningar (s. 428). I mitt fall spelades två av tre intervjuer in, då en av de intervjuade personerna inte kände sig bekväm med situationen. Under samtliga intervjuer fick respondenterna svara på uppsatsens frågeställningar, allmänna planeringsfrågor rörande Uppsala samt frågor som kan kopplas till uppsatsens frågeställningar. Exempel på detta är bland andra: vilka för- och nackdelar ser du
med det aktuella området och delar du uppfattningen att resor med bil minskar i en tätare stad? Materialet från intervjuerna transkriberades så fort som möjligt då det innebar en lättare
process då underlaget fortfarande var i färskt minne. Speciellt hade detta betydelse för den intervju som inte spelades in.
2.3 Dokumentanalys
Inför varje studerat dokument har jag ställt mig själv frågan: vad är det jag letar efter? Fokus har legat på allt som har med frågeställningarna att göra, och för att underlätta arbetet studerades varje dokument flera gånger utifrån varje frågeställning. De dokument som studerats är Östra Sala backe Planprogram (2010), Planbeskrivning detaljplan för Studentvägen (2016), Program för Kungsängen (2009), Förslag till ny översiktsplan Uppsala kommun (2016) och Översiktsplan Uppsala kommun. De tre första studerades för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar medan de två sistnämnda studerades för att ge övergripande information om Uppsala kommun samt hur kommunen arbetar generellt och vilka mål och visioner de har.
Patel och Davidson (2003) menar på att det är viktigt att forskaren förhåller sig kritisk till de dokument som ska studeras. Detta för att kunna göra en rättvis bedömning om faktan i dokumentet är sannolik eller inte (s. 64). Därför har det, när varje dokument studerats, funnits en medvetenhet om vilka som har författat dokumentet och vilka budskap författarna ämnar föra fram.
2.4 Observation
8
Anledningen till att jag valt att tillämpa observation som metod är att jag såg ett behov av att med egna ögon se hur de studerade områdena fungerar i verkligheten. Mitt fokus under observationerna var således att studera hur de olika visionerna som framkommit under de två övriga metoderna gestaltar sig i verkligheten. Uppsatsens frågeställningar prioriterades förstås också, och det som studerades var därför hur öppna ytor och parker används, vilka mötesplatser finns på området, hur kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik fungerar i området samt hur handel- och serviceutbudet ser ut. Att definiera vad mötesplatser innebär kan vara svårt, men under utförandet försökte jag se vilka möjligheter invånarna hade att träffas på området. Det kan exempelvis vara i lokaler på bottenvåningar, i parker eller på gårdar och torg.
Då jag tidigare har bott på Studentvägen under två år så finns en förkunskap om området, vilket är en fördel då denna kunskap gör att jag vet hur området fungerar och vilka platser som används. Trots detta genomfördes en observation på området utifrån samma premisser som Östra Sala backe och Kungsängen. Östra Sala backe och Kungsängen observerades under en vardagseftermiddag mellan klockan 13:30 och 15:30 medan Studentvägen observerades en söndag eftermiddag runt klockan 14:00. Huruvida tidpunkterna för observationerna spelar någon roll kommer att diskuteras under metoddiskussion.
2.5 Metoddiskussion
För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar så ansåg jag det vara nödvändigt att använda mig utav flera olika metoder. Detta på grund utav att mina frågeställningar är ganska breda och därför kräver olika metoder för att besvara dem. De kvalitativa metoder som jag slutligen valde att använda mig utav tycker jag har kompletterat varandra väl. I början av arbetet fanns en tanke på att använda mig utav enkätundersökningar som är en kvantitativ metod. Jag kom dock ganska snabbt fram till att jag endast ville göra en kvalitativ studie, även om exempelvis enkäter hade kunnat vara till hjälp i mitt arbete.
Alla intervjuade personer arbetar för kommunen, liksom att alla studerade planprogram är från Uppsala kommun. Huruvida detta påverkar arbetet på något sätt är svårt att spekulera i, även om det finns en medvetenhet om att visioner i dokumenten och svaren från respondenterna kan vara förskönande. Med detta i åtanke när jag sedermera granskat den information jag har samlat in så har det dock inte varit några problem. Trots det oproblematiska såg jag observation som ett nödvändigt och bra komplement till de två andra metoderna, då jag genom observation kan skapa mig en egen uppfattning och inte bara tolka information utifrån kommunens visioner.
9
3. UPPSALA KOMMUN
I dagsläget bor det drygt 210 000 invånare i kommunen, vilket innebär att Uppsala är Sveriges fjärde största kommun. I staden bor cirka 150 000 människor medan övriga invånare bor på landsbygden eller i de tätorter som omger staden. Uppsala kommun växer i en rasande takt vilket inte minst visar sig i de prognoser som kommunen tagit fram i sitt förslag till en ny översiktsplan år 2016. Prognosen visar på att befolkningen kan öka från dagens 210 000 invånare till 280 000 – 340 000 år 2050. Med så många nya invånare i kommunen ökar också behovet av arbetstillfällen, och kommunen räknar med att uppemot 70 000 nya arbetstillfällen behövs inom en 35-årsperiod. Trots att bostadsbyggandet idag ligger på en hög nivå så möts ändå inte efterfrågan. Upp till 70 000 nyproducerade bostäder beräknar kommunen att det behövs byggas fram till år 2050. I närtid innebär det 3 000 bostäder per år, samtidigt som 2 000 nya jobb bör skapas per år (Uppsala kommun, 2016 a, s. 21-24).
I den gällande översiktsplanen från 2010 anger kommunen att staden ska växa utifrån ett system av noder och stråk. Bebyggelsen ska koncentreras istället för att spridas ut, vilket innebär att andra områden i stadens periferi kan lämnas obebyggda. I praktiken betyder detta att merparten av nybyggnationer tillkommer i noder eller stråk. För själva stadens del innebär detta att områden inom stadsgränsen ska utvecklas och bli ett mer sammanhängande stadslandskap, samtidigt som man fortsatt vill värna om tillgången till närliggande grönområden. Denna linje väljer kommunen att följa även i förslaget till den nya översiktsplanen (Uppsala kommun, 2016 a, s 23).
En av de intervjuade, Sofie Rossel Güler, som jobbar på stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun, menar på att Uppsala är i behov av en otroligt stark tillväxt på bostäder. Kommunen jobbar utifrån den gällande översiktsplanen från 2010, vilket för Uppsala innebär många förtätningsprojekt samt att stärka upp de omkringliggande småorterna. Anledningen till att staden växer inåt är enligt Rossel Güler att kommunen har som målsättning att inte sprida ut bebyggelsen till områden som inte redan är bebyggda. Kommunen vill således inte ta Uppsalaslätten i anspråk då staden är omgärdat av åkermark som är högt värderad och därmed anses vara bevarandevärd.
10
4. FÖRTÄTNING – VAD INNNEBÄR BEGREPPET OCH VILKA FÖR-
OCH NACKDELAR FÖR DET MED SIG?
Detta kapitel kommer att redogöra för vad förtätning innebär, varför det har uppstått och vilka konsekvenser som det medför. Kapitlet kommer också att ge läsaren en djupare förståelse till varför vissa människor förespråkar idealet, medan andra tycker att förtätning är ett samhällsproblem.
4.1 Förtätning som planeringsideal
I artikeln Stadens tyranni mot det gröna, som publicerades i UNT 2008, skriver forskaren Marcus Hedblom så här om förtätning: ”Förtätning innebär att man bygger på områden mellan befintlig bebyggelse, till exempel industriområden, kolonilotter, kvarlämnade skogspartier eller gräsmarker” (Hedblom 2008).
Urban Utveckling, ett företag som bistår kommuner och samhällsbyggare med underlag i samband med nybyggnadsprojekt, definierar begreppet förtätning så här: ”Många bostadsområden i Sverige är planerade som enskilda enklaver och i vissa fall ganska glest från varandra. Förtätning är ett sätt att binda samman bostadsenklaver och skapa tätare och mer sammanhängande bostadsområden” (Urban Utveckling, 2016). För att sammanfatta dessa två citat innebär förtätning att nyproduktioner av byggnader sker på områden där redan befintlig bebyggelse finns eller på intilliggande öppna ytor. Det kan vara att bygga på gamla industriområden eller på öppna ytor såsom grönområden. Förtätning fungerar som ett sätt att binda samman olika stadsdelar eller områden och skapar en tätare och mer sammanhängande stad.
Enligt Boverket är det dock inte tätheten i sig som är eftersträvansvärd, utan den kvalitet som den täta stadsmiljön ger i form av närhet till exempelvis arbete, parker, kulturutbud och andra verksamheter. Att byggnader står tätt innebär inte per automatik att olika saker eller verksamheter finns på ett nära avstånd. Boverket hänvisar till olika undersökningar som gör gällande att den viktigaste trivselfaktorn för människor som bor i städer är att det upplevs som att det är nära mellan boende och aktiviteter (Boverket, 2016, s. 6). Erik Pelling (2015), ordförande i plan- och byggnadsnämnden i Uppsala, beskriver planeringssituationen i staden så här:
Kommunledningen har ett ansvar för att de som vill bo i Uppsala har bostäder, det är också skälet till att vi behöver förtäta staden och bygga ut och omforma områden så att de blir attraktiva bostadsområden för nya och gamla Uppsalabor.
11
människorna i stadsdelen utan hjälp av en hög koncentration av boende i området (s. 229-230).
Dessutom menar Jacobs att en stadsdel måste fylla mer än en primär funktion; dessa funktioner ska i sin tur leda till att människor är i rörelse under olika tider på dygnet och av olika skäl. Hon menar att olika verksamheter i en stadsdel gynnar varandra och att det således behövs både arbetsplatser och bostäder. Till exempel medför ett stort antal boende i ett område att handel- och serviceutbudet ökar. De som bedriver dessa verksamheter är å sin sida beroende av en kundkrets på olika tider av dygnet, något en blandning av bostäder och arbetsplatser medför. Många olika verksamheter under olika tider på dygnet skapar således fler mötesplatser och möjligheter till att träffas än vad ett område med antingen bostäder eller arbetsplatser gör (Jacobs, 1961, s. 180).
Förtätning är ett planeringsideal som engagerar och delar åsikter. Neuman (2005) beskriver i sin artikel The compact city fallacy att de som förespråkar förtätning menar på att begreppet är motsatsen till urban sprawl (urban sprawl presenteras mer utförligt i ett senare avsnitt). Förtätning har blivit planerarnas sätt att försöka skapa en mer hållbar stadsutveckling samtidigt som stadsutglesningen förminskas. Vidare menar förespråkarna att en tät stad har en hög tillgänglighet och densitet samt en blandad markanvändning vilket leder till ökade ekonomiska och sociala interaktioner för invånarna. De gör också gällande att den täta staden är mer energieffektiv då invånarna har närmare till arbete och service vilket minskar behovet av bilen. Istället kan andra färdsätt såsom cykel eller kollektivtrafik komma till användning. Neuman själv är å sin sida mer tveksam till förtätning och menar, likt vad titeln på hans artikel antyder, att idealet av den kompakta staden är en vanföreställning. Han hänvisar bland annat till forskning som visar på att det inte alls är säkert att bilåkandet minskar i en tätare stad samt att social jämlikhet tenderar att bli mer ojämlik i en tätbebyggd stad (s. 12-14).
Stephen M. Wheeler (2014) är av en annan åsikt i jämförelse med Neuman och hävdar att en av huvudfrågorna inom stadsplanering är att bygga inom områden som redan är exploaterade istället för på gröna orörda ytor utanför staden. Wheeler ser även han, likt de förespråkare som Neuman talar om, förtätning som en motsats till urban sprawl. Han menar att förtätning kan hjälpa till att skapa kompakta städer med en blandning av markanvändning som främjar parker, restauranger, caféer, skolor och butiker som alla är eftertraktade i samhället. Dessutom delar Wheeler uppfattningen med förtätningens förespråkare att behovet av motordrivna fordon minskar i en tät stad samt att den sociala interaktionen ökar. Han ser dock också potentiella negativa konsekvenser av förtätning, bland annat risken att ett förtätat område drabbas av gentrifiering. I och med att ny bebyggelse tillkommer i ett område kan det innebära att de låginkomsttagare som bor på området idag efter en tid tvingas lämna området, ofta till områden i stadens periferi (s. 138-140).
4.2 Urban sprawl
12
På svenska betyder begreppet urban sprawl stadsutglesning och är således motsatsen till förtätning. I naturskyddsföreningens rapport Den glesa staden definierar miljörörelsen Sierra club begreppet så här: Utbyggnadsområden med låg täthet, som separerar människors
bostäder från de platser där de gör sina inköp, arbetar, har sin fritid och utbildning – och därför kräver bil för att kunna röra sig mellan zonerna (Kummel 2006, s. 19). I USA är urban
sprawl vanligt förekommande men har på flera håll börjat motverkas, främst då planerare oroar sig över de konsekvenser som urban sprawl för med sig. De oroar sig främst för att sådana områden skapar ett bilberoende, mer luftföroreningar samt att värdefull mark upptas av vägar och parkeringsplatser. För att motverka stadsutglesningen har flera olika stater i USA börjat arbeta utifrån begreppet smart growth som innebär att man på en lokal nivå arbetar för att skapa mer kompakta stadsmässiga områden istället för glesa befolkningsområden (Song, 2015, s. 418).
Naturskyddsföreningen menar på att utglesning existerar även i Sverige. Stadsytan ökade med 70 procent i Sverige mellan åren 1960 – 1995 samtidigt som boendetätheten minskade med en tredjedel. Hur en stad är planerad är avgörande för hur stor miljöpåverkan på staden blir. En funktionsuppdelad och glest bebyggd stad där arbetsplatser, bostäder och service är uppdelade på olika håll ger mer transporter och således också större utsläpp än vad en tät stadsplan gör (Friström, 2006). Tunström menar att förtätning är ett vanligt förekommande förslag för att motverka stadsutglesningen. Detta genom att gynna förtätningen och en tät stadsmiljö redan i planeringsprocessen (Tunström, 2009, s. 89).
4.3 Förtätning i Sverige och Uppsala
Tunström (2009) refererar i sin avhandling På spaning efter den goda staden till Green Paper
on the Urban Environment, som redan år 1990 nämner den gamla europeiska staden som
förlorad. Staden måste räddas från utglesning genom planeringsmässiga och statspolitiska åtgärder (s. 12). Hon presenterar också New Urbanismrörelsen, som har sina rötter i USA men som har spridit sig till andra länder, däribland Sverige. Hon poängterar dock att det inte finns en svensk nyurbanistisk rörelse, men att idealen är väldigt liknande. Rörelsen representerar uppfattningen att den gamla staden bör få en renässans och efterliknas i dagens planering av staden. De som förespråkar nyurbanism menar att dagens stadsutveckling har påverkats negativt av det stadsbyggande som skedde under efterkrigstiden med konsekvenser som utglesning och ett negativt bilberoende. I Sverige nämns modernismen, som skapade förorter och miljonprogramsområden, som exempel. Rörelsens planeringsideal fokuserar främst på att åtgärda dessa konsekvenser och att återskapa den täta traditionella staden. Kritik mot rörelsen är, bland annat, ett ifrågasättande om att alla stadens problem skulle lösas om staden planerades som före modernismen (Tunström, 2009, s. 74-75).
Vidare skriver Tunström (2009) om hur det finns kritiker som hävdar att den modernistiska planeringen har förstört staden vilket innebär att staden nu måste läkas ihop. Hon refererar till Boverket som menar på att den upplösta staden är återkommande något
sjukt och trasigt, som genom planering ska läkas, eller i något fall helas. Dessutom hävdar
Boverket att framtidens utmaningar innebär att genom förtätning få efterkrigstidens
13
modernismens planering är ett virus och att dagens planering ska läka den trasiga staden (s. 61-62).
Utifrån detta går det krasst att konstatera att förtätning är ett ideal som många förespråkar och ser som framtiden i planeringen av städer i Sverige. Uppsala är inget undantag när det gäller den frågan. Sofie Rossel Güler, som jobbar på stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun, menar på att Uppsala är i behov av en otroligt stark tillväxt på bostäder. Kommunen jobbar utifrån den gällande översiktsplanen från 2010, vilket för Uppsala innebär många förtätningsprojekt. Anledningen till att staden växer inåt är, enligt Rossel Güler, att kommunen har som målsättning att inte sprida ut bebyggelsen till områden som inte redan är bebyggda. Kommunen vill inte ta Uppsalaslätten i anspråk då staden är omgärdat av åkermark som är högt värderad och därmed anses vara bevarandevärd.
4.4 Grönytor, parker och stadens mellanrum
Behovet av grönområden är stort och är ett allmänintresse som ska beaktas vid planläggning enligt PBL. Trots detta så har grönintressena ofta inte alls samma prioritet som exploateringsintressena. Genom förtätning växer staden inåt och ofta på bekostnad av parker eller stadsnära grönområden. Kristina Berglund menar i boken Att planera för 2000-talet –
exemplet Uppsala att planeringsideologin med en tät stad inte får ske på bekostnad av
grönstrukturen. Framförallt i en tät stad behövs genomtänkta grönstrukturer, inte minst lekplatser för barn och parker för äldre (Berglund, 2011, s. 42-43).
Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp, menar på att grönytor får nya funktioner när en stad förtätas. Exempelvis används kyrkogårdarnas gångar som motionsspår och bostadsområdenas grönytor används till odlingsytor. Medan gröna ytor är konstanta eller minskar i de svenska städerna så blir människorna och byggnaderna fler. Med förtätning medföljer olika konsekvenser, såsom att de gröna ytorna naggas i kanten vilket skapar en obalans mellan grönytornas olika funktioner. Wingren påpekar att det är viktigt att naturen finns nära i en tät stad, då själva poängen med en förtätad stad är att det mesta ska finnas på gång- och cykelavstånd (Wingren, 2016, s. 20).
I sin licentiatavhandling Mer park i tätare stad presenterar Alexander Ståhle några intressanta fakta, bland annat angående hur invånare i Stockholm upplever närheten till parker och naturområden. Utifrån en enkät med frågan ”känner du brist på parker och naturområden i närheten av Din bostad?” framkom exempelvis att innerstadsbor upplever en mindre brist på parker och naturområden än vad invånare i 50-talsförorter och småhusområden gör. Resultatet kan bero på de olika invånarnas förväntningar men huruvida det är så i detta fall är oklart. Ytterligare en enkät, i detta fall från USK, visar på Stockholmarnas park- och naturvanor. Enkäten redogör att människor bosatta på Östermalm besöker parker betydligt mer frekvent än vad människor gör i Vantör som ligger i Stockholms södra delar. Med hjälp av de GIS-analyser som Ståhle har presenterat konstateras att orsaken till detta förmodligen beror på att grönområden i stenstaden är bättre integrerade i stadsbygden vilket medför att de också upplevs som mer tillgängliga (Ståhle, 2005, s. 180).
14
(s.14). Ståhle menar på att tillgängligheten till friytor styrs av gatornas och friytornas struktur. En förtätad stad kan visserligen minska själva grönytan, men också göra tillgängligheten till grönytan betydligt större. Därför menar han att kunskap om tillgänglighet och stadsstruktur kan innebära att ”tätare stad blir mer park”, då han med mer park menar att parken blir mer tillgänglig. Det är alltså inte storleken på grönytan som är eftersträvansvärd, utan tillgängligheten till grönytan. Därför kan det upplevas som att exemplet Östermalm har betydligt större tillgång till park- och naturområden än vad förortsområdena Högdalen och Rågsved har (Ståhle, 2005, 188).
Även Tunström (2009) tar upp att förtätning inte behöver vara någonting negativt för det gröna i staden, då framförallt parker går att kombinera med förtätning. Hon hänvisar till ett citat från Boverket: ”Man bör planera för ett nätverk av gröna områden med hög kvalitet som bidrar till att rena stadens luft. Det bidrar även till människors hälsa och välbefinnande. Hög kvalitet behöver inte alltid innebära stor yta”. Utöver parker tar Tunström också upp mellanrummen som existerar i staden som ett uttryck för det gröna (s. 95).
Ytterligare en person som skriver om mellanrummen i staden är författaren Peter Lundevall, som i boken Staden mellan rummen skriver om mellanrummen som existerar i Stockholms stad. Lundevall beskriver att det sedan sekelskiftet pågår en process i ”mellanstaden” som går ut på en mer sammanlänkad och förtätad stad. Storslagna förvandlingar i Hammarby Sjöstad och Liljeholmen/Årstadal har skapat nya länkar i ytterstaden samtidigt som nya arbetsplatser tillkommit (Lundevall, 2015, s. 71). Enligt Lundevall (2015) rymmer mellanrummens utvecklingspotential både möjligheter och komplikationer. Fördelarna är bland annat att byggbar mark i halvcentrala lägen innebär ett effektivt markutnyttjande och att kostnaderna för infrastruktur förväntas bli låga. Förtätning och ny bebyggelse breddar också underlaget för kommersiell och offentlig service i de redan befintliga stadsdelarna. Nackdelar med förtätning kan enligt Lundevall vara att en sammanhängande struktur kan leda till en ökad genomfartstrafik vilket kan orsaka fler olyckor och högre bullernivåer. En annan nackdel är att grön- och rekreationsområden, som ofta är de som bebyggs vid förtätning, beskrivs vara ytterstadens mest uppskattade värden (s. 72-73).
15
4.5 Trafik
Alltmer glesbebyggda svenska städer har gjort bilen till det dominerande transportmedlet. Enligt Lena Smidfelt Rosqvist (2011) kommer cirka 40 % av stadens koldioxidutsläpp från bilen medan 70 % av luftföroreningarna kan ledas till trafiken. Detta påverkar städernas attraktivitet och försämrar invånarnas livskvalitet. Trafik bidrar även till att invånarna upplever staden som en mindre trygg plats då många olyckor sker i trafiken. Denna utveckling har lett till att många städer idag jobbar med förtätning som ett sätt att minska trafikens totala påverkan (s. 34). Utglesningen i de svenska städerna gör att många arbetsplatser hamnar i stadens utkanter, där det är svårare att förse området med en hållbar kollektivtrafik. Det gör att bilen blir ett mer attraktivt transportmedel. En sammanhållen bebyggelse med korta avstånd ökar däremot användandet av kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik (Smidfelt Rosqvist 2011, s. 38).
Smidfelt Rosqvist (2011) anser dessutom att det finns många olika grundprinciper för hur man genom infrastruktur och planering kan påverka konkurrensen mellan olika transportmedel och därigenom vilka färdsätt som invånarna väljer att använda. Rent generellt minskar resandet av hög täthet och blandad markanvändning, vilket gäller särskilt resor med bil. Det är dock inte befolkningstäthet eller arbetsplatstäthet i sig som är avgörande till vilka färdmedel som invånarna använder sig av, utan närheten och tillgängligheten till alternativa färdmedel. Hur staden är utformad är mer viktigt för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik än vad det är för bilen, då resandet med bil i större utsträckning styrs av socioekonomiska faktorer. Detta har att göra med att bilen länge har varit ett prioriterat transportmedel vilket gör att framkomligheten med bil oftast är mycket bra (s. 38).
4.6 Makt
Samhällsplanering handlar enligt Hermelin (2005) om att ”verkställa politiska program och beslut enligt den politiska styrningens uppdrag”. Hon anser att planeraren är underställda politiska beslut, vilket innebär att dokument, planer, program och visioner arbetas fram utifrån beslut som har tagits på en högre nivå. Planering utövas alltså av aktörer inom den offentliga sektorn, eller på uppdrag av denna. Det syftar till att styra samhällets utveckling i önskvärd riktning, vilket i demokratiska system sker antingen direkt eller indirekt av medborgarnas medverkan. Hermelin poängterar dock att det trots allt är den offentliga sektorn som är huvudaktör inom planering (s. 307-308).
16
Ett område kan upplevas och uppfattas på olika sätt beroende på vilken yrkesposition personen har och vem personen i fråga är. Sara Westin (2010) menar att hur ett område uppfattas är subjektivt, och därför upplevs det inte alltid som ”experten” (dvs. planeraren) har tänkt sig. Ett exempel som Westin (2010) tar upp är Hammarby Sjöstad, där planchefen för området talar om ”axlar (…) i gräs” när han talar om vad som enligt henne är en tyst och tråkig gångväg (s. 80-81). Det finns alltså ett glapp mellan vision och verklighet, och hon liknar Hammarby Sjöstad vid en fest som är ”välplanerad och trevlig – men in till döden tråkig”, då alla friytor på området redan är planerade. Med detta vill Westin (2010) poängtera att planerarnas visioner inte alltid överensstämmer med det slutgiltiga resultatet, då det finns en skillnad i vad ”experterna” anser och vad invånare och besökare upplever (s. 80). Visionen från planerarnas håll var att Hammarby Sjöstad skulle bli en förlängning av innerstaden, vilket dock inte är något som Westin upplever. Istället uppfattar hon området som en kuliss eller spökstad som är oattraktiv och präglas av tristess (s. 17).
17
5. HUR PÅVERKAS DE TRE STUDERADE OMRÅDENA AV
FÖRTÄTNINGEN?
I detta kapitel kommer de tre studerade områdena att presenteras utifrån de fyra aktuella frågeställningarna. De kommer att presenteras löpande utifrån de tre metoderna intervju, observation och dokumentanalys.
5.1 Studentvägen
Enligt Översiktsplan 2010 ligger området Studentvägen inom stadsväven. De förändringar som sker innanför stadsväven bör vara i en riktning mot en mer intensiv markanvändning (Uppsala kommun, 2016, s. 5) Studentvägen är ett attraktivt område för kommunen att exploatera då Teresia Erixon menar på att området ”tål” en förtätning. Normalt vid förtätning finns en rädsla att området ska bli för tätt bebyggt vilket kan medföra att invånarna inte trivs, men Erixon är inte orolig i Studentvägens fall. Syftet med förtätningen är att skapa fler studentbostäder i Uppsala och visionen är att området ska kompletteras med cirka 350 nya studentlägenheter i sex olika nybyggda hus. De nya husen ska smälta in i den nuvarande omgivningen, både genom utformning och volym (Uppsala kommun, 2016, s. 4). Erixon menar vidare på att områdets centrala läge med närheten till flera av stadens universitet gör att förtätning är ett bra alternativ för området. Dessutom innebär det att cirka 350 nya studenter får ett bra boendeläge, en grupp som annars har det svårt att hitta bra boendealternativ.
18
5.1.1 Leder förtätningen av Studentvägen till bättre förutsättningar för handel och service?
Erixon menar på, likt Jacobs (1961) teori om koncentration, att ju fler människor det bor i ett område, desto bättre blir förutsättningarna för olika verksamheter på området. Erixon berättar att detaljplanen möjliggör för verksamheter i bottenvåningarna på de nya byggnader som planeras på området, bland annat genom en högre takhöjd än vad som är normalt för bostadsändamål. Rent generellt är det eftersträvansvärt med handel, service och olika verksamheter då det skapar liv och rörelse i området. Erixon klargör dock att detaljplanen för Studentvägen endast möjliggör för verksamheter och att det sedan är upp till fastighetsägarna vad de vill göra med lokalerna. I byggnaden som angränsar mot Krongatan ska det dock vara lokaler för centrumändamål och ambitionen är att de tre fastighetsägarna på området ska hysa sin expedition i byggnadens lokaler.
I planbeskrivningen går det att läsa att planen möjliggör kompletterande serviceverksamheter för bland annat närbutik, restaurang och förskoleverksamhet (Uppsala kommun, 2016, s. 4). Erixon menar att det på området redan finns en butik med tillhörande pizzeria, som i dagsläget är en relativt bortglömd verksamhet. Likt Wheelers (2014) teori om att förtätning främjar restauranger etc. tror Erixon att den kombinerade butiken och pizzerian kan få sig ett uppsving i och med det ökande antalet människor som de nya planerna för med sig. Angående förskoleverksamheten på området så kommer fler invånare också innebära en högre belastning på den nuvarande förskolan. Erixon berättar att det finns möjligheter att bygga på en våning på den befintliga lokalen. Ett annat alternativ kan vara att ta över expeditionens lokaler som ligger vägg i vägg med förskolan, förutsatt att expeditionen flyttar sin verksamhet till en av de nybyggda lokalerna.
5.1.2 Hur påverkas öppna ytor samt grönområden och parker för sport, lek och rekreation av förtätningen?
I detaljplanen står att planområdet ligger i en befintlig bostadsmiljö med trädgårdar, gräsmattor, träd och buskage. De nya bostadshusen kommer att anpassas efter den befintliga strukturen, och justeringar och kompletteringar av den nuvarande utemiljön kommer att genomföras (Uppsala kommun, 2016, s. 15). Erixon menar på att förtätningen inte kommer att ha någon negativ inverkan på områdets utemiljöer, trots att det till stor del är grönområden som försvinner i samband med den nya bebyggelsen. Hon hänvisar till att det alltid görs en bedömning huruvida en förtätning är genomförbar, och planerna på en förtätning i området triangeln (som angränsar till Studentvägen) lades på is just på grund utav att de inkräktade för mycket på områdets gröna ytor.
19
görs om, däremot menar hon att fastighetsägarna är måna om sina invånare och att de trivs med sin utemiljö, annars kommer de inte vilja bo kvar på området.
Utifrån de observationer som har genomförts på Studentvägen kan det konstateras att området redan idag är väldigt tätbebyggt. Flera av de nyplanerade byggnaderna kommer att inkräkta på några av de grönområden eller öppna ytor som idag existerar på området. Precis i anslutning till området, på andra sidan gatan, finns dock ett par fotbollsplaner som erbjuder invånarna möjligheter till rekreation, sport och lek.
5.1.3 Hur påverkas kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik av förtätningen i området?
Enligt detaljplanen är området redan väl utvecklat med kollektivtrafik och cykelvägar, en åsikt som delas av Erixon. Flera olika busslinjer passerar i områdets utkanter och i anslutning till Studentvägen finns en snabbcykelled från Flogsta sedan hösten 2015. Gångvägar finns det också redan gott om i alla riktningar. Översiktsplan 2010 säger att kompletteringar bör stödja kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Trots detta anser Erixon att dessa områden inte behöver åtgärdas, då de redan är så pass utvecklade som området kräver. Utifrån egna observationer från området så kan jag konstatera att Erixon har belägg för det hon hävdar, då gång- och cykelvägarna är av bra kvalitet och väldigt väl använda. Även kollektivtrafiken erbjuder ett bra alternativ, dock verkar det inte vara ett färdsätt som prioriteras särskilt högt av de boende på området. Trots att inga trafikåtgärder behöver vidtas för Studentvägen så har kommunen enligt Erixon en ambition att området ska inrätta både en bilpool och en cykelpool för elcyklar. Huruvida det kommer att ske eller inte är emellertid upp till fastighetsägarna och inte kommunen.
På området är inte bilen något prioriterat transportmedel, vilket exempelvis visar sig genom de nya planerna. Enligt dessa nya planer föreslås att behovet av parkeringsplatser kan och bör sänkas till 0,1 parkeringsplatser per lägenhet. Det skulle för området innebära att cirka 30-45 nya parkeringsplaster behöver tillkomma i samband med den nya bebyggelsen (Uppsala kommun, 2016 b, s. 17). De parkeringsplatser som finns på området i nuläget verkar vara väldigt väl använda samtidigt som detsamma gäller för den parkering som erbjuds längs gatan. Intrycket blir då snarare att behovet kanske kräver fler parkeringsplatser. Förutom den ändrade parkeringskvoten planeras också två av de nya byggnaderna att uppföras på det som idag är mark för parkering, vilket även det förstärker intrycktet av att området snarare kräver fler parkeringsplatser. De som planerar för området verkar dock samtycka med Wheeler (2014) och Smidfelt Rosqvists (2012) teorier om att förtätning minskar behovet av bilen och att gång- och cykel istället prioriteras.
5.1.4 Innebär förtätningen att människor lättare kan träffas och interagera?
20
21
5.2 Östra Sala backe
Östra Sala backe är ett projekt som ses som en viktig pusselbit för utvecklingen av Uppsalas östra stadsdelar. Visionen är att utvecklingen av det nya området ska leda till en attraktiv stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser och service. Östra Sala backe ska länka ihop de två områdena Årsta och Sala backe och leda till en intim, funktionsblandad stadsbygd med innerstadskaraktär. Den nya bebyggelsen ska fungera som en brygga och mötesplats mellan de två närliggande områdena och bidra till ett attraktivt stadsliv där boende och andra verksamheter blandas (Uppsala kommun, 2014 a). Östra Sala backe ska rymma cirka 2 000 bostäder väster om Fyrislundsgatan där kommunen äger marken. På den östra sidan om gatan är marken privatägd men uppskattningsvis kan ytterligare cirka 500 bostäder rymmas där. Fyrislundsgatan ses idag som en barriär mellan Sala backe och Årsta men ska överbyggas för att ges en funktion som stadsgata med olika verksamheter (Uppsala kommun, 2010 b, s. 7).
Den kraftledning som fanns på området tidigare är idag borttagen efter ett beslut taget i samförstånd mellan Uppsala kommun, Vattenfall och Svenska kraftnät år 2006. I och med att kraftledningen nu är borta så har Uppsala kommun en unik möjlighet att utveckla det relativt centralt belägna området som ligger endast tio minuters cykelfärd från stationen (Uppsala kommun, 2014 a ).
22
Förslag på ny bebyggelse i Östra Sala backe. Källa: Uppsala kommun, 2014 a.
5.2.1 Leder förtätningen av Östra Sala backe till bättre förutsättningar för handel och service?
Enligt planprogrammet (2010) för Östra Sala backe ska Årsta centrum utgöra områdets naturliga mötesplats. Visionen är att Årsta centrum ska utvecklas med bland annat handel, kontor, bostäder, idrott och olika servicefunktioner (s. 7). Det befintliga torget som ligger vid Årsta centrum ska i samband med bebyggelsen placeras närmare Fyrislundsgatan för att fungera som en brygga mellan stadsdelarna Sala backe och Årsta. Torget föreslås även som den bästa platsen för fler etableringar av verksamheter då det redan är ett etablerat centrum (Uppsala kommun, 2010 b, s. 22). Observationen som gjorts på området bekräftar bilden av Årsta centrum som en mötesplats redan idag. En hel del människor rörde sig på området, trots att observationen genomfördes under en tid på dygnet då det inte förväntas vara så mycket folk i rörelse. Idag består Årsta centrum av en ICA-butik, ett café, en restaurang, en djurklinik och en tatuerare. Den övergripande handelsutredningen som tagits fram för området visar på att det kan finnas en marknad för handel på uppemot 2 500 kvm i hela området. Som tidigare nämnt är kommunens ambition att handeln ska spridas ut på området, till exempel längs Fyrislundsgatan eller vid Årsta centrum (Uppsala kommun, 2010 b, s. 22).
23
företagande, då exempelvis kontor (s. 16). Observationen av Östra Sala backe gav en bild av en byggarbetsplats, då etapp ett för närvarande är under bebyggelse. En del hus var i stort sett klara och i något hus hade till och med de första personerna hunnit flytta in. De nästan färdigbyggda byggnaderna längs Fyrislundsgatan vittnade om lokaler i bottenvåningarnas hörn, men ännu hade inga hyresgäster tagit lokalerna i anspråk.
5.2.2 Hur påverkas öppna ytor samt grönområden och parker för rekreation, sport och lek av förtätningen?
Kommunen menar på att de grönytor som tas i anspråk i och med den nya bebyggelsen ska kompenseras genom att de befintliga stadsdelsparkerna, Källparken och Årstaparken, rustas upp och görs med tillgängliga. Dessutom ska nya rekreationsområden skapas genom tillkommande parker och stråk. Kommunens ambition är också att stor vikt läggs på grönska längs vägarna samt inne på bostadsgårdarna (Uppsala kommun, 2010 b, s. 36). Rossel Güler berättar att viss kritik tillkommit för att det bebyggs i park eller på grönområden i området. Hon vill dock poängtera att området är en gammal kraftledningsgata och att ambitionen har varit att bebygga området ända sedan beslutet togs att den skulle tas bort. När det var ett kraftledningsstråk såg kanske en del området som en öppen plats, men Rossel Güler definierar det som ett område med en låg kvalitet där inte många personer vistas. Denna åsikt bekräftas när området observeras, då endast två personer som rastar sina hundar rör sig på hela området under tiden för observationen.
Vidare utvecklar Rossel Güler att olika kvartersparker kommer att tillkomma i området, parker med högre kvalitet utifrån ett användarperspektiv. Hon är medveten om att vissa personer uppskattar stora, öppna grönområden och för dem har bebyggelsen givetvis en negativ inverkan. Rossel Güler delar således uppfattningen med sin kollega Erixon att Ståhles (2005) argument om att mer tillgängliga parker med högre kvalitet är mer eftersträvansvärda i sig än själva storleken på grönytorna.
24
Stora delar av den öppna yta som ska bebyggas på området. Källa: privat.
5.2.3 Hur påverkas kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik av förtätningen i området?
Fyrislundsgatan är och ska vara en viktig huvudgata i Uppsala. Gatan ska i samband med att det nya området växer fram göras om till en stadsgata. Det planeras för fyra körfält på gatan, varav ett körfält i vardera riktning kommer att vara prioriterat för kollektivtrafik (Uppsala kommun, 2010 b, s. 18). Rossel Güler menar på att förtätningen och de pengar som kommunen får in på nya bostäderna bidrar till att Fyrislundsgatan kan göras om. Visionen är att gatan ska bli en stadsgata där trafiken är anpassad efter fotgängare på ett helt annat sätt än vad det är idag. Utifrån de medborgardialoger som kommunen har bedrivit sedan projektet startades har det framkommit att medborgarna från Årsta och Sala Backe ser Fyrislundsgatan som en barriär som är svårpasserad. Rossel Güler berättar att kommunen därför försöker ”riva” denna barriär, bland annat genom att skapa flera övergångar för fotgängare och cyklister. En annan åtgärd är att Årsta torg kommer att ledas ut ända fram till Fyrislundsgatan för att binda samman de två områdena.
25
är en del av ett system som gynnar biltrafik, detta eftersom tunnlar innebär att bilar inte behöver sakta in eller stanna för fotgängare eller cyklister. Detta skapar en trygghet för bilisterna att köra på i en hög hastighet, men genom att lyfta upp gång- och cykeltrafik till samma nivå så får bilisterna anpassa hastigheten efter andra trafikanter.
Vidare berättar Rossel Güler att bilåkandet minskar generellt i Uppsala. Många har tillgång till bil men det betyder inte att man måste använda den på en daglig basis. Både Wheeler (2014) och de förespråkare som Neuman (2005) talar om anser att behovet av bilen minskar i en tät stad, något Rossel Güler delvis kan hålla med om. Hon poängterar dock att den främsta anledningen till att bilåkandet minskar inte är själva tätheten i sig, utan tillgängligheten till alternativa kommunikationssätt. Detta är ett synsätt som delas av Smidfelt Rosqvist (2011) och är en anledning till att kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik är så högt prioriterad av politikerna i staden.
5.2.4 Innebär en mer tätbebyggd stad att människor lättare kan träffas och interagera?
Det är inte nödvändigtvis så att en tätare stad innebär att människor lättare kan träffas enligt Rossel Güler. Hon menar på att det helt beror på vilken struktur som bebyggs. Som tidigare nämnt har kommunen som ambition att länka samman Sala backe och Årsta genom att försöka skapa fler övergångar över Fyrislundsgatan. Skulle gatan behållas i det befintliga skick den har idag spelar det ingen roll hur tät stad det byggs längs Fyrislundsgatan, barriären kommer ändå att bestå menar Rossel Güler. Fyrislundsgatan är således nyckeln till att läka ihop de två stadsdelarna och kan då också skapa flera möten.
26
5.3 Kungsängen
Visionen för Kungsängen är att området ska bli en del av Uppsala stadskärna med såväl bostäder som handel och service. Området ligger inom gångavstånd från stadens centrala delar, strax söder om stadskärnan. Inom Kungsängen kommer uppemot 4 000 nya bostäder att rymmas samtidigt som en utbyggnad av hela områdets arbetsplatser ska kunna generera upp till cirka 10 000 sysselsatta på området (Uppsala kommun, 2009, s. 41). Enligt Översiktsplanen från 2002 är målet att stadsdelen ska genomgå en långsam förvandling från gammalt brownfieldområde (industrimark) till ett område med bostäder och olika typer av verksamheter. I tidigare gällande detaljplaner för området var marken avsatt för endast industriändamål, men numera är den norra delen av området planlagt för bostäder (Uppsala kommun 2009, s. 10-11). Kungsängen har under senare delen av 1900-talet växt ut till ett stort sammanhängande industriområde. De industriverksamheter som finns idag eller som tillkommer i framtiden ska dock koncentreras till Kungsängens södra delar (Uppsala kommun 2009, s. 31).
Det huvudsakliga fokuset gällande Kungsängen kommer att vara att studera det norra planområdet som är avsatt för bostäder, ett område som avgränsas av Strandbodgatan, Kungsgatan, Fyrisån och Kungsängsesplanaden. Den södra delen av Kungsängen är ämnad för endast industriändamål och inga bostäder, detta på grund utav närheten till reningsverket. Därför exkluderas områdets södra del när Kungsängen studeras.
5.3.1 Leder förtätningen av Kungsängen till bättre förutsättningar för handel och service?
Visionen för området är enligt planprogrammet (2009) att skapa en blandad miljö med bostäder, arbetsplatser, handel och annan service. I de kvarter där bostäder är den dominerande faktorn bör lokaler för kontor eller butiker finnas i bottenvåningarna (s. 3-5). Kommunens ambition är således att minst 50 % av bottenvåningarna ska innehålla lokaler anpassade för olika typer av verksamheter, däribland kontor och butiker men även andra verksamheter såsom serveringar och förskoleverksamhet (Uppsala kommun, 2009, s. 31).
27
Kungsängen, men ser det inte som något problem då husen har en levnadslängd på åtminstone 100 år.
Antalet människor som rör sig på området kommer att öka markant i och med att Kungsängen byggs ut. En utbyggnad med cirka 4 000 bostäder och arbetsplatser för uppemot 10 000 människor ställer höga krav på att olika serviceverksamheter finns på området. Kommunens ambition är att byggnationen medför ett väsentligt tillskott för service och kulturaktiviteter inte bara för Kungsängens invånare, utan för hela stadskärnans invånare. Idag är Uppsalas stadskärna trång vilket innebär att många attraktiva kommersiella verksamheter är svåra att nå med bil. Kommunen ser en farhåga med detta och tror att utvecklingen kan leda till att fler butiker etableras i stora köpcentrum i stadens periferi. Kommunens förhoppning är därför att Kungsgatan ska göras mer tillgänglig och kunna erbjuda bilburna kunder handel i stadskärnan istället för i stadens utkanter (Uppsala kommun, 2009, s. 41). Idag är Kungsgatan ingen gata som främjar någon handelsverksamhet i den nya bebyggelsen. Sundin berättar dock att ombyggnaden av Kungsgatan kommer att medföra kantstensparkering längs gatan, vilket innebär att bilburna kunder lättare kan nå de olika verksamheterna.
28
5.3.2 Hur påverkas grönområden och öppna ytor för rekreation, sport och lek av förtätningen?
Kungsängen är ett gammalt industriområde som idag (läs 2009) innehåller en liten park samt två grönstråk, ett längs ån och ett längs med Kungsängsesplanaden. Visionen för området är dock att de gröna gaturummen ska bli Kungsängens speciella särdrag. Denna vision ska uppnås genom att samtliga gator inom området ska innehålla alléplanteringar och en bred förgårdmark med möjligheter till annan form av plantering (Uppsala kommun, 2009, s. 35). Sundin berättar att det utöver de tidigare nämnda parkerna dessutom har tillkommit en ny park i området, Anna Petrus park. Den nya parken ger en betydligt större yta och ligger strategiskt bättre än den gamla parkremsan.
Utöver detta är planprogrammets (2009) vision att alla stora kvarter på området ska ha kontakt med en allmän grönyta samtidigt som innergårdarna präglas av grönska och trädgårdsmiljö. Dessutom ska de två grönområdena längs ån och Kungsängsesplanaden utvecklas till mer attraktiva parkmiljöer (s. 7 ). Observationen på området bekräftar bilden av att gårdarna präglas av grönska, men de varierar en del i storlek. Vissa av gårdarna erbjuder öppna ytor där aktiviteter såsom kubb eller boule skulle kunna vara något alternativ, medan andra endast erbjuder några bänkar och små lekytor för yngre barn. Något som dock går att konstatera är att ingen utav de fyra observerade gårdarna användes överhuvudtaget någon gång under observationens gång.
Ioch med tillskottet av den nya parken så menar Sundin att det inte finns något behov av flera parker. Det hon däremot ser ett behov av är öppna ytor, något som invånarna idag endast har tillgång till på andra sidan Fyrisån via bron Hamspången. Den relativt nya bron (uppfördes 2012) ger de boende i Kungsängen möjligheten att utnyttja de stora öppna ytor som exempelvis Stadsträdgården och Studenternas har att erbjuda. Sundin delar inte uppfattningen med Ståhle (2005) och sina kollegor om att storleken på en yta inte har någon betydelse. En park kan göras mer attraktiv och tillgänglig men det innebär inte att man kan spela fotboll eller springa fritt där. Sundin ser således ett problem med att det inte finns några större öppna ytor inom Kungsängen och det är att barnen riskerar att drabbas. Hon menar på att det inte alls är säkert att barn i en tidig ålder själva får korsa bron över Fyrisån för att leka, vilket i så fall begränsar barnens lekytor. En lösning som Sundin hoppas på är att en skola ska tillkomma i området. En skolgård erbjuder öppna ytor som ska kunna utnyttjas även när skola och fritids har stängt. Problemet är att kommunen knappt äger någon mark på området. Busstomten är den enda möjliga lokaliseringen för en skola i Kungsängen men är enligt Sundin inte den mest attraktiva tomten för det ändamålet. Faktum är att kommunen ser tomten som en potentiell kassakista, då bostäder på tomten skulle innebära ett generöst tillskott av pengar till kommunen. Beslut om hur kommunen ska utveckla tomten har ännu inte tagits, utan kommer förmodligen att tas under kalenderåret 2017.
5.3.3 Hur påverkas kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik av förtätningen i området?
29
att det är UL (Uppsala Länstrafik) som styr över vart bussarna ska gå, och inte kommunen. Vidare berättar Sundin att Uppsala kommun arbetar utifrån en tes om att en tät stad gynnar kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Hon menar på att en bärkraftig kollektivtrafik behöver ett tätt omland, en teori som delas av bland annat Smidfelt Rosqvist (2011). Sundin beskriver att UL i nuläget rensar i sina linjer, vilket betyder att den linje som går inne i själva området kommer att försvinna från och med hösten 2017. Detta beror på att de bussar som finns kvar ska kunna gå fortare och mer tätt. Tack vare färre linjer kommer bussarna att kunna gå mer ofta, vilket betyder att invånarna inte ska behöva oroa sig över när bussen går. UL anser enligt Sundin att flera linjer som går tätt, likt tunnelbanor, är att föredra. Det medför dock glesare busshållplatser, men det är något invånarna får infinna sig i.
Det är alltså UL som bestämmer vart en busslinje ska gå och inte kommunen. Däremot är det upp till kommunen att möjliggöra för busstrafik, genom att exempelvis bredda gator. Kungsgatan är idag en väldigt viktig gata för kollektivtrafik och kommer att vara så även i framtiden. Gatan ska byggas om och göras större, från dagens två körfält till fyra. Detta innebär enligt Sundin i princip att ett körfält i vardera riktning är anpassat efter kollektivtrafik. I samband med omvandlingen av gatan ska kommunen också tänka för spårvagn även om det blir buss. Det innebär att det i framtiden ska vara möjligt för spårvagnstrafik, även om det inte är aktuellt idag.
5.3.4 Innebär en tätare stad att människor lättare kan träffas och interagera?
I planprogrammet (2009) formulerar kommunen en slags vision om att Gator, torg och parker
skall inbjuda till liv, rörelse och möten, vara vackra och upplevelserika och inge trygghet alla tider på dygnet. Karaktäristiskt för staden är att gatan och det offentliga rummet är mötesplats (s. 36). Frågan är då hur denna vision gestaltar sig i verkligheten? Kungsängen är
idag till stora delar en byggarbetsplats, och därför går det inte att dra så många slutsatser i nuläget. Genom observation klargörs det att det finns några få mötesplatser på området, till exempel ett litet torg i mitten eller en liten park med bänkar. Några möten observerades dock inte överhuvudtaget under tiden för observationen, som pågick i närmare 45 minuter.
30
6. DISKUSSION
I detta kapitel kommer de tre olika förtätningsområdena att diskuteras utifrån uppsatsens frågeställningar. Dels kommer de tankar och åsikter som tidigare har presenterats i arbetet att behandlas och dels kommer mina egna tankar och reflektioner att lyftas fram. De frågeställningar som diskuteras är:
• På vilket sätt leder förtätningen av området till bättre förutsättningar för handel och service?
• Hur påverkas grönområden och öppna ytor för sport, lek och rekreation av förtätningen?
• Hur påverkas kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik i området?
• Innebär en tätare stad att människor lättare kan träffas och interagera?
6.1 Handel och service
De tre intervjuade personerna Erixon, Rossel Güler och Sundin var alla eniga om att förtätningen i respektive område kommer att ge bättre förutsättningar för handel och service. Jag tror dock inte att det behöver innebära att dessa förutsättningar utnyttjas, och huruvida de utnyttjas fullt ut återstår att se när de tre områdena är färdigutbyggda. Till att börja med vill jag konstatera att de tre områdena alla har olika förutsättningar när det kommer till handel och service, vilket också är en anledning till att jag valt att studera just dessa tre områden. Jag anser att förtätningen av Studentvägen skiljer sig i detta fall mot Östra Sala backe och Kungsängen. Dels på grund av att förtätningen är så pass mycket mindre på Studentvägen och dels för att det är en helt annan typ av förtätning på Studentvägen. Östra Sala backe och Kungsängen blir två helt nybyggda områden medan förtätningen på Studentvägen mer innebär att hitta luckor i den redan befintliga bybyggelsen.
Utifrån detta ser jag positivt på möjligheterna till ett ökat handel- och serviceutbud i de två nybyggda områdena Östra Sala backe och Kungsängen. Folkmängden i områdena kommer att öka markant och jag ser det som uppenbart, likt Jacobs (1961), att förutsättningarna för handel och service förbättras i och med en större befolkningsmängd. Min uppfattning är dessutom att dessa två områden, till skillnad mot Studentvägen, har bättre handelsförutsättningar för bilburna kunder. Respektive område har varsin stor gata som passerar området, Kungsgatan och Fyrislundsgatan. Dessa två gator är större gator där ambitionen är att bilburna kunder ska kunna stanna till längs gatan för att utföra sina handelsbehov. Utifrån detta perspektiv är jag således också skeptisk mot utvecklingen på Studentvägen då detta förtätningsområde saknar en stor genomfartsgata som erbjuder bilburna kunder handel- och servicealternativ. Min skepsis grundar sig också på att den handel som bedrivs på området idag är av ringa betydelse, och min uppfattning är att ytterligare 350 bostäder inte kommer att påverka det nämnvärt. En större förtätning på Studentvägen hade möjligtvis kunnat förbättra förutsättningarna, men detta är inte möjligt på grund av bristen på yta och därför blir det bara spekulationer.
31
stadskärnan, vilket bara det förmodligen medför en ambition hos kommunen att satsa på områdets handel och service.Kombinationen av ett bra geografiskt läge, en hög ambition hos kommunen och en stor folkmängd tror jag kommer att medföra att Kungsängen i framtiden kommer att kunna erbjuda ett stort utbud av såväl handel och service som andra verksamheter. I Östra Sala backe kommer det i framtiden också att finnas goda förutsättningar för olika verksamheter. Det geografiska läget intill den framtida stadsgatan Fyrislundsgatan, samt den stora folkmängd den nya bebyggelsen kommer att generera tillsammans med den nuvarande befolkningen i Årsta och Sala backe, gör att framtidsutsikterna ser goda ut. En negativ aspekt skulle kunna vara att området ligger längre ifrån stadskärnan, men kommunen har ändå uttalat en hög ambition gällande att utveckla områdets handel- och serviceverksamheter, vilket gör att framtidsutsikterna ser ljusa ut. Studentvägen har ett gynnsamt geografiskt läge nära stadskärnan men trots detta verkar inte kommunen ha någon ambition med området, förutom att klämma in så många bostäder som möjligt. Hur handel och service påverkas när nya områden byggs, eller som i den här studien förtätas, beror således kanske främst på vilken ambition kommunen har med området. De intervjuade personerna berättar att de i vissa fall möjliggör för verksamheter, medan de i vissa fall ”tvingar” in dem. Det tycker jag visar på vilken maktposition politiker och de som planerar sitter på, då det i slutändan är de som bestämmer över hur byggnadernas lokaler ska utformas.
6.2 Parker, grönområden och öppna ytor
Den främsta kritiken som presenterats i denna uppsats har handlat om att öppna ytor, parker och grönområden tas i anspråk när en stad ska förtätas. Bland annat Berglund (2011) och Lundevall (2015) ser kritiskt på förtätade städer och menar att parker och öppna ytor försvinner. Ståhle (2005) ser det som ”mer park i tätare stad” och menar på att det är tillgängligheten som spelar roll, och inte storleken på grönytan. Ingen av de intervjuade personerna tycker att förtätningen i sig påverkar de öppna ytorna på ett negativt sätt. Däremot skiljer sig deras åsikter åt när det handlar om ”mer park i tätare stad”. Jag kan förstå båda argumenten, då en attraktiv och tillgänglig lite mindre park förmodligen har en större användning än en lite större, mer sliten park. Jag delar dock Sundins åsikt att stora öppna ytor behövs, framförallt för barnens skull. Jag tror att det finns en risk att barn som bor i väldigt tätt bebyggda städer inte har tillgång till lekytor på samma sätt som barn i mindre täta områden har. I många fall tror jag att barnens lekyta begränsas till gården, där föräldrarna har uppsikt över dem. Som Sundin nämnde så har de boende i Kungsängen stora öppna ytor på andra sidan bron, men hur många föräldrar släpper iväg sina små över bron själva? En möjlig konsekvens av detta kan vara att barnens enda chans till lek utanför gården blir på helgen när föräldrarna har tid att ta med dem på olika aktiviteter och utflykter. Stora öppna ytor finns i närheten av alla tre områden, men frågan är om de är tillräckligt nära för att de boende ska ta sig dit.
32
gårdar som kanske inte används i den utsträckning som det var tänkt. Dessutom var mitt starkaste intryck när jag observerade Kungsängen att det saknas öppna ytor, vilket gör mig ännu mera skeptisk.
Studentvägen är ett slags förtätningsområde där kommunen vill ”fylla igen luckorna”. Som jag tidigare nämnt är området redan ganska tätt bebyggt, och öppna ytor och grönområden är de som kommer att bebyggas. Förtätningen innebär inte bara att ytor försvinner, utan det blir också mer folk som ska samsas om de ytor som blir kvar. Jag tror att den ökade användningen kommer att drabba de ytor som blir kvar negativt, då de kommer att användas i högre utsträckning vilket också innebär ett högre slitage. Erixon menar på att området ”tål en förtätning”, men jag är inte lika säker på det. En positiv aspekt är dock att de ytor som blir kvar är områdets största ytor, vilka också är de som används mest frekvent. Det visar på att kommunen har tänkt till gällande vilka ytor som är bevarandevärda, men framtiden får utvisa huruvida dessa ytor räcker till.
Östra Sala backe är problematiskt utifrån den aspekten att de boende i närområdet har hunnit vänja sig vid alla de öppna ytor de har tillgång till. Ända sedan kraftledningen togs bort har dock planerna varit att bygga bostäder där. Rossel Güler menar på att dessa öppna ytor har en låg kvalitet, och även om jag förstår hennes resonemang så har jag tidigare belyst vikten av öppna ytor. Nu tror jag att invånarna i Östra Sala backe kommer att klara sig bra ändå, detta tack vare närheten till Källparken och Årstaparken. Frågan är huruvida kommunen hade resonerat om inte närheten till dessa parker funnits?
6.3 Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik
Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik är högt prioriterat när Uppsala kommun förtätar eller bygger nya områden och enligt de intervjuade personerna finns direktiv från kommunens politiker om att satsa på dessa områden. Enligt mig är det givetvis rätt att satsa på att utveckla dessa områden, och ibland måste det ske på bekostnad av andra färdmedel, såsom bilen. Jag tror dock att det finns en risk att bilen ibland blir för bortprioriterad, då exempelvis parkeringsplatser ofta kan vara de som bebyggs i samband med förtätning. Jag anar en form av naivitet hos planerare idag då de verkar tro att invånarna inte använder bil då det finns bra tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik.
