Följande avsnitt kommer att behandla en diskussion av innehållet i resultatet och resultatanalysen. Rubrikerna Pojkar tycker om idrotten mer än flickor, Vad elever vill ha
mer av i undervisningen, Vad elever vill ha mindre av i undervisningen och Styrke- och konditionsträning, gym och hälsa kommer att fokusera på våra frågeställningar om vad
elever önskar att idrottsundervisningen ska innehålla samt om deras fysiska aktivitet på fritiden har någon påverkan av intresset. Diskussionen kommer även att innehålla likheter och skillnader kopplat till vad tidigare forskare har undersökt och kommit fram till. Vidare kommer vi även att ta upp hur resultaten kan användas inom lärarprofessionen.
7.1 Pojkar tycker om idrotten mer än flickor
I undersökningen framkommer det att en större del av eleverna var positiva till ämnet idrott och hälsa. Detta kan liknas i Zaravigka och Pantazis (2012) studie där nästan alla elever hade en positiv inställning till ämnet. Larsson & Redelius (2008) skriver att detta även syns upp till mellanstadieåldrarna och därefter börjar det avta. Det som även syntes tydligt i undersökningen var att praktiska ämnen dominerade som favoritämnen hos eleverna. Idrott och hälsa var det ämne som flest elever hade bland sina favoritämnen. Ytterligare en likhet som vi kan urskilja är i det som Larsson et al. (2009) samt Skolverket (2010) nämner. De menar att pojkar tenderar att visa ett större intresse för idrottsundervisningen än vad flickor gör. Detta syns även i vår undersökning där majoriteten av de som var positiva till ämnet idrott och hälsa var pojkar. Även om det var många som hade idrott och hälsa som favoritämne, var det ännu fler som ansåg att ämnet var givande och roligt. Vi kunde även se ett samband bland de elever som varken tyckte idrott och hälsa var roligt eller givande. Dessa elever hade inte heller idrott och hälsa som sitt favoritämne. Många av de elever som inte hade någon positiv inställning till idrotten utövade inte heller någon fysisk aktivitet på fritiden. Detta kan liknas i Skolverket (2010) där de nämner att den negativa inställningen till ämnet, brukar komma från elever som inte utövar fysisk aktivitet på fritiden. Majoriteten av de som inte tyckte att idrottsämnet var roligt var flickor vilket kan igenkännas i Larsson et al. (2009).
7.2 Vad elever vill ha mer av i undervisningen
I undersökningen kan vi se att eleverna önskar mer av aktiviteter med boll och lekar. Bollspel dominerade bland önskemålen och fotboll var den aktivitet som stack ut. Detta
kan vi koppla samman med Skolinspektionens (2018) granskning där
idrottsundervisningen domineras av kunskapsområdet rörelse. Inom detta område bestod mer än hälften av undervisningen av bollspel, lekar och idrotter. Å ena sidan kan detta bero på att elever tyckte att dessa moment var roliga. Å andra sidan kan det vara så att eleverna ansåg att det var roligare för att större delen av undervisningstiden bestod av just bollspel. Ytterligare en anledning till att majoriteten av eleverna önskade bollspel i undervisningen kan bero på att större delen av de elever som deltog i undersökningen utövade någon form av idrott med boll på fritiden. Även här kunde vi se att fotboll var den idrott som stack ut och flest elever utövade. Precis som Larsson och Redelius (2008) förklarar är bollspel en stor önskan från både flickor och pojkar. Detta stämmer överens med det vi kan se i resultatet där eleverna önskade bollspel som aktivitet på lektionerna. Den specifika aktiviteten inom bollspel som även stack ut i svaren var fotboll. Här är det också tydligt att nästan alla av de som önskade mer fotboll i undervisningen hade fotboll som fysisk aktivitet på fritiden. Vi anser att deras fritidsaktivitet har en stor inverkan på deras önskemål och svar. I resultatet kunde vi även se att det fanns flickor och pojkar som önskade sig mer fritt och/eller fri lek på idrottslektionerna. Vi tolkar detta som att eleverna gärna vill utforma sitt eget lärande under vissa situationer och göra saker som de själva anser är roliga. Detta kanske är något som kan implementeras i undervisningen? Kanske kan lärare ge eleverna uppgift att utöva valfria aktiviteter inom vissa kunskapsområden för att ge eleverna en större frihet, att utöva fri lek?
Alsarve et al. (2017), Constantinou et al. (2009), Gerdin (2017), Sánchez-Hernández et al., (2018) samt Larsson et al. (2009; 2011) menar att det finns förutfattade meningar kring vilket intresse som flickor respektive pojkar ska ha. Intresset bygger på den genusordning som finns i samhället där pojkar ska intressera sig mer för bollspel. Vi ser en likhet i vår undersökning med denna genusordning där pojkar tenderar att vilja ha mer bollspel i undervisningen samt att detta speglas i deras val av aktiviteter på fritiden. Flickor är en minoritet när det kommer till att utöva bollspel på fritiden jämfört med pojkar. Däremot kan det vara dessa föreställningar som leder till att elever känner ett krav
på vilket intresse de måste ha. Kan samhällets könsnormer leda till att majoriteten är pojkar som svarar bollspel i undersökningen? Vi tror att det kan vara en stor faktor eftersom elever inte vill riskera att sticka ut från genusordningen. Att hålla sig inom ramarna för vad som är flickigt respektive pojkigt är viktigt för elever skriver Gerdin (2017) och Metcalfe (2018) då de annars riskerar att sjunka i den socialt konstruerade hierarkin.
Det fanns även flickor som inte utövade någon form av bollspel på fritiden som uttryckte att de ville ha mer aktiviteter med boll. De önskade däremot att dessa aktiviteter inriktar sig mer på förståelsen om spelet och hur man samarbetar inom dessa. Förståelsen och samarbetet liknas i Skolinspektionens (2018) granskning eftersom undervisning med bollspel oftast tar utgångspunkt i föreningsidrotten. Detta är något som de också vill lära ut. Flickorna vill också att miljön ska vara mer avslappnad och leda till en större gemenskap. Larsson et al. (2011) nämner att elever anser att pojkar är bättre på bollspel samtidigt som Alsarve et al. (2017) förklarar att pojkar tenderar att ta stor plats i undervisningen. Detta kan vara en anledning till att flickorna vill att momentet ska fokusera på samarbete och förståelsen snarare än tävling. Vi anser att pojkar har benägenhet för att ta över spelet vilket kan medföra att somliga elever kan känna sig exkluderade.
7.3 Vad elever vill ha mindre av i undervisningen
Den minst omtyckta aktiviteten i undervisningen visade sig vara dans. Vi kunde i undersökningen se att en överlägsen majoritet av de som ville ha mindre dans i undervisningen bestod av pojkar. Nästan hälften av dessa pojkar utövade någon form av bollsport på fritiden. Vi kan också i tidigare forskning se att dans och rytm, förväntas att ligga i en flickas intresse (Alsarve et al., 2017; Constantinou et al., 2009; Gerdin, 2017; Sánchez-Hernández, Martos-García, Soler och Flintoff, 2018; Larsson, Fagrell & Redelius, 2009; 2011). Vi kan även här se hur samhällets könsnormer speglas i skolan. De enda som svarade att de utövade någon form av dans på fritiden, var flickor. Det var också enbart flickor som skrev att de ville ha mer dans och dessa utövade dans på fritiden. Precis som tidigare nämnt är det viktigt för pojkar att reproducera maskulinitet för att bibehålla sin manliga status. Öqvist (2009), Larsson et al., (2011) och Gerdin (2017) förklarar att femininitet kan anses som något negativt. Detta anser vi kan ha varit en av anledningarna till att ingen pojke har skrivit att de vill ha dans på idrotten. Kan det
verkligen stämma att ingen pojke vill ha mer dans på idrotten? Det har vi svårt att tro. Vi tror att könsnormerna är så pass starkt inpräglade att pojkar väljer att följa dem oberoende om de vill eller inte. En anledning kan också vara att det finns elever som inte vågar gå mot normerna då det kan leda till konsekvenser. Gerdin (2017) och Metcalfe (2018) menar att pojkar som inte lever upp till den manliga standarden, riskerar att bli retade. På så sätt kan ett alternativ för pojkarna vara att de inte väljer att nämna dans.
Momentet orientering var också en aktivitet som elever tyckte mindre om och önskade sig mindre av på lektionerna. Det var framförallt flickor som uttryckte sitt missnöje vilket kan liknas i Larsson och Redelius (2008) där de nämner att flickor inte föredrar orienteringsmomentet. Skolinspektionen (2018) skriver att orientering vanligen förekommer som en idrott och kan leda till att eleverna känner en press på sin fysiska prestationsförmåga. Elever känner att deras fysiska förmåga blir en avgörande faktor för resultatet i orienteringen. Detta kan vara en av anledningarna till att elever inte vill ha mer utav det i idrottsundervisningen. Men det kan samtidigt vara att momentet liknar orienteringsidrotten som resulterar i att den fysiska förmågan sätts i fokus vilket kan leda till att elever inte känner att orienteringen är lustfylld. Den fysiska förmågan speglar sig även i tävlingsmoment. Stafetter var en återkommande aktivitet där elever kände att deras prestation inte var tillräckligt god inför klasskamrater.
Trots att aktiviteter med boll var den mest önskade aktiviteten, fanns det ändå en del som uttryckte missnöje kring det. Av dessa var mer än hälften flickor. Skolinspektionen (2018) skriver att lekar med boll ofta syftar till att träffa motståndare med bollen. Vi tror att detta kan vara en anledning till att elever inte vill utföra aktiviteter med boll då de riskerar att bli träffade.
7.4 Styrke- och konditionsträning, gym och hälsa
Den jämnaste fördelningen vi kan se i vad elever vill ha mer eller mindre av är momenten styrke- och konditionsövning samt hälsa. Det var ungefär lika många som önskade mer av detta i undervisningen, som mindre. Fördelningen mellan könen var också jämn då det
inte stack ut någon större majoritet hos vare sig flickor eller pojkar (se figur 5 & 6). En
anledning till att elever vill ha mer av detta moment kan vara för att det inte, enligt Skolinspektionen (2018), förekommer så mycket i undervisningen. Forskarna förklarar även att när dessa träningsformer utövas i undervisningen, brukar det inte finnas en stor
variation på val av aktiviteter. Styrketräning förknippas oftast med cirkelträning och tabata medan konditionsträning oftast består av löpintervaller (Skolinspektionen, 2018). Vi anser att denna icke-varierande undervisningsform kan vara en anledning till att det finns elever som inte vill utöva detta. Vi ser en likhet inom detta område i elevernas fritidsaktiviteter. I resultatet kunde vi se att fördelningen, av kön, på elever som gick till gymmet och utövade fysisk aktivitet i hemmet knappt skiljde sig.
Granskningen från Skolinspektionen (2018) visade även att kunskapsområdet hälsa och livsstil sällan förekommer som enskilt undervisningsmoment. Detta kan vi se i resultatet där elever skriver att de vill ha mer hälsa i undervisningen. Vidare nämner elever att de gärna hade sett en större integration av hälsoaspekter i det praktiska. De skriver även att de vill lära sig hur hälsa kan påverka deras livsstil på ett positivt och negativt sätt. I Skolinspektionen (2018) ser vi att hälsa framkommer i undervisning kopplat till träningslära där eleverna får lära sig hur hälsa påverkas av träning och vice versa. Trots att denna koppling görs i undervisningen, läggs det ändå störst fokus på det fysiska utförandet. Kunskapsområdet hälsa och livsstil förekommer sällan som ett enskilt innehåll i en idrottslektion (Skolinspektionen, 2018). Vi tror att det kan vara detta som vissa elever saknar och vill ha mer av.