Result utifrån öppna frågor

6.2.1 Fotbollsspelares önskemål

I resultatet kan vi se att fotboll är den vanligaste aktiviteten hos elever på fritiden. Det framkommer även att det är flest pojkar som utövar fotboll på fritiden men det är ändå en av de vanligaste fritidsaktiviteterna hos flickor. Vi kan se att bollsporter, överlag, är de vanligaste aktiviteterna som dominerar hos både pojkar och flickor. Precis som med fotbollen är det flest pojkar som utövar bollsporter men detta betyder inte att det inte finns flickor som utövar det. Bollsporter där det är en mer jämn fördelning bland könen är basket och handboll. Inom basketen är fördelningen helt jämn och inom handbollen skiljer det sig endast med två elever (sex pojkar och fyra flickor). Däremot skiljer det sig lite mer mellan de övriga bollsporterna där det av elva utövare, endast var tre flickor (se figur 2). Av alla de elever som spelar fotboll på sin fritid var det endast två elever som inte tyckte att idrotten var rolig, en pojke och en flicka. Alla andra tyckte att det var kul och endast tre elever tyckte inte att idrotten var givande.

I enkäten kunde vi se en tydlig likhet i många av svaren från eleverna som utövade fotboll. Generellt skrev många av eleverna ut bollsporter och/eller bollekar som en önskad aktivitet i form av ”Jag vill ha mer bollsporter” (Pojke). Däremot var den mest önskade sporten, som eleverna nämnde, fotboll där ett exempel var ”Jag skulle vilja ha mer fotboll och lite mer bollsporter” (Pojke) samt ”Mer sport, fotboll” (Flicka). Det var både flickor och pojkar som hade detta som önskemål. Inom denna önskan om att få ha mer fotboll på idrottslektionerna var det även en som stack ut genom att skriva ”FOTBOLLLL” (Pojke). Vi anser att pojken ville poängtera och förtydliga att det var specifikt bollsporten fotboll som han önskade sig mer av.

I följande fråga där de får besvara om de vill ha mindre av något i undervisningen svarade 32 elever att de ville ha mindre av någonting på idrottsundervisningen. Aktiviteten som sticker ut och som elever önskar mindre av är momentet dans (se figur 6). Det är i stort sett endast pojkar som nämner detta i enkäten. Däremot är det två flickor som även visar på att de önskar sig mindre dans i undervisningen. En pojke skriver:

Jag gillar inte så mycket dans och jag vet att vi inte kommer och kunna ha mindre utav det men ifall jag skulle vilja ha mindre av något så är det dans (Pojke).

Eleven visar förståelse för att dans är ett kommande moment i idrott och hälsa men vi uppfattar det som att eleven inte tycker om dans eftersom det är det moment som han vill ha mindre av. Som tidigare nämnt är det många pojkar som vill ha mindre dans men de förklarar inte sitt val utan skriver endast ”dans”. I undersökningen kan vi se att det inte finns någon av fotbollsspelarna som uttrycker att de vill ha mindre av bollsporter.

6.2.2 Icke idrottsutövare

77 elever svarade i enkäten att de inte praktiserar någon fysisk aktivitet på fritiden (se figur 1). 58,4% av dessa var flickor (45 elever). Av de elever som inte utövade någon form av fysisk aktivitet på fritiden kunde vi se en större variation i svaren. Knappt hälften av dessa elever hade idrott och hälsa som favoritämne. Här kunde vi även se många som inte tyckte att idrottsundervisningen var givande. Trots att många inte tyckte att undervisningen var givande ansåg ändå en del av dom att den oftast var rolig. Men det fanns också de elever som varken tyckte att idrottsundervisningen var givande eller rolig. Vi anser att en anledning till detta kan vara att eleverna inte hade någon relation till fysisk aktivitet på fritiden. Därför finns kanske inte den positiva inställningen till ämnet idrott och hälsa som vi tidigare kunde se att fotbollsspelarna hade. Det visar sig även att mer än hälften av dessa elever svarade att de inte heller önskade att de ville ha mindre av någonting på idrotten. Vi tror att detta också kan påverkas av att de inte hade aktiviteter på fritiden som de skulle vilja ha mer av. Av de elever som svarade på frågan var det varierade svar. Allt från orientering till dans. Däremot var det två moment som stack ut i svaren. Dessa var aktiviteter med boll som till exempel bollsporter men det var också några som svarade stafett.

Av de elever som svarade att de aldrig tyckte att idrottsundervisningen var rolig var drygt 69% flickor. Av dessa var det nästan 77% som inte utövade någon fysisk aktivitet på fritiden. Större delen av eleverna tyckte inte heller att ämnet idrott och hälsa var givande. Vi kan även se ett samband med de elever som svarade sällan i frågan om undervisningen var rolig. Hela 72% av de som svarade sällan var också flickor. Eftersom vi valt att kategorisera elevernas svar som rolig och mindre rolig ser vi att mer än av de 71% som ansåg att idrottsundervisningen var mindre rolig, var flickor.

6.2.3 Dans – Inte för pojkar

Som tidigare nämnt var det 10 elever som utövande dans på fritiden. Av dessa 10 var alla flickor vilket betyder att ingen pojke i undersökningen utövade dans (se figur 2). I frågan om vad eleverna ville ha mer av i idrottsundervisningen så svarade endast två av dessa tio elever att de önskade mer dans. Här kan vi inte se en koppling mellan elevernas fritidsaktiviteter och vad de önskar mer av i undervisningen. De aktiviteter som de ville ha mindre av var bland annat orientering, aktiviteter med boll samt konditions- och styrketräning. Däremot hade hälften av dansarna ytterligare någon aktivitet på fritiden utöver dansen vilket kan vara en påverkan i deras svar. Något som däremot stack ut bland de elever som dansade på fritiden var att alla förutom en elev ansåg att idrottsundervisningen var rolig.

I enkäten kunde vi även urskilja att dans var den minst önskade aktiviteten i idrottsundervisningen. 37% av de elever som angav att de ville ha mindre av något svarade dans i frågan. Av dessa var 84,3% pojkar (se figur 6). Drygt 44% av dessa pojkar utövade någon form av bollsport på sin fritid. Såhär skriver en elev som ville ha mindre dans i undervisningen:

Det skulle i såna fall vara dans. Det känns inte särskilt kul att veta att dansen som nästan ingen kille går på har en stor effekt på ditt slutbetyg. Det känns tradigt att slita jättemycket för att sedan få ett dåligt betyg p.g.a. dans. (Pojke).

Här kan vi koppla samman det stora antalet pojkar som inte ville ha dans i undervisningen med ett citat. Detta citat kan förklara varför vissa pojkar anser att dans är en oönskad aktivitet i idrottsundervisningen. Pojken nämner att nästan ingen kille går på dansen vilket

stärks i procenten ovan. Däremot var det endast 8 flickor som önskade mindre dans och

tre av dessa utövade, som tidigare nämnt, någon form av bollsport på fritiden.

6.2.4 Bollspel, lek och fritt

De mest önskade aktiviteterna hos både flickor och pojkar var lekar och aktiviteter med boll (se figur 5). Alla elever som önskade detta moment utövade inte alltid någon form av idrott på fritiden men de flesta som gick på någon idrott på fritiden var en idrott som innefattade boll. Däremot kunde vi även se några exempel där elever som utövade andra

idrotter än bollsporter på fritiden, önskade sig mer bollspel och bollekar i undervisningen. En elev skriver:

Lekar, bollekar och kanske att det inte ska vara så seriös hela tiden utan att man ska hitta gemenskapen med klassen och mer spel i lag för att jag tycker att man lär känna varandra bättre då (Flicka).

En annan svarade liknande och den svarade:

Volleyboll och redskapsgymnastik. Fotboll där man lär sig mer hur man spelar som ett lag (Flicka).

Båda flickorna har en positiv inställning till idrottsämnet och utövar fysiska aktiviteter på sin fritid. Den ena flickan går på gym, löper, simmar och paddlar kanot och den andra rider. Båda har idrott och hälsa som favoritämnen och tycker även att undervisningen är rolig och givande. Vi uppfattar att de båda flickorna har en positiv inställning till bollspel i undervisningen trots att de inte utövar någon aktivitet med boll. Båda nämner spel i lag och aktiviteter med bollar som till exempel volleyboll, fotboll och bollekar som önskemål i undervisningen. Vi kan även se att de vill ha mer av lagspel, samarbete och djupare förståelse i aktiviteter med boll. Vi tror att detta kan bero på att lagspel i idrottsundervisningen inte alltid är så bra då bland annat en del pojkar tenderar att ta större plats.

Det visade sig att det fanns en del elever som ville ha mer fritt i undervisningen. Det fanns några elever som skrev det i sina enkäter. En elev svarade att den ville ha mer ”Fritt eller köra lekar med klassen” (Flicka) på lektionerna och en annan elev skrev att den önskade sig mer ”Fotboll, basket eller fritt” (Pojke). Med detta kan vi tyda att elever inte endast önskar sig de mer populära aktiviteterna som lekar och aktiviteter med boll utan vill även hitta på sina egna aktiviteter. Alla elever som ville ha fritt visade däremot inte samma intresse gentemot bollaktiviteter. En elev skriver följande:

Egna aktiviteter tex ingen spökboll, harry potter. Jag skulle vilja ha mer något med två och två eller tre och tre (Flicka).

Gemensamt för de ovanstående citaten är att eleverna önskade fria lekar eller aktiviteter. Vi tror, utifrån våra erfarenheter, att denna önskan finns då utrymmet för helt fria aktiviteter inte är vanligt i idrottsundervisningen. Vi anser även att deras önskemål om

fritt i undervisningen kan bero på att de gärna vill minska lärarledda undervisningar. Det kan också bero på att några elever kan tycka att det är jobbigt med att utföra aktiviteter med andra då det kan leda till att de behöver prestera i ett tävlingsklimat. En elev skriver:

Mindre stafetter då jag inte känner mig bekväm när jag tävlar inför andra för då tycker jag att jag framstår dålig (Flicka).

Här kan vi se att aktiviteter framför andra kan ses som ett hinder för vissa elever. Framförallt aktiviteter som innehåller tävling. Med fria aktiviteter kan eleverna istället göra saker som de själva anser är roligt och givande vilket också kan leda till en större trygghet och ett ökat självförtroende.

6.2.5 Styrka, kondition och hälsa

Något som återkommer som svar hos eleverna är hälsoaspekter. Det var framförallt inom konditionsträningen som många elever uttryckte sig. I det centrala innehållet, för ämnet idrott och hälsa, står det att elever ska förstå hur bland annat styrke- och konditionsträning kan påverka hälsan. Det står även att eleverna själva ska kunna planera sina mål för fysiska aktiviteter för att till exempel kunna förbättra sin kondition (Skolverket, 2019). Av de elever som uttryckte sitt missnöje kring kondition- och styrketräningen, var det väldigt jämnt fördelat mellan könen (se figur 6). Det fanns även de som skrev att de skulle vilja ha mer styrka och kondition. Även här var det jämnt fördelat mellan könen då det nästan var lika många flickor och pojkar som var positiva till det (se figur 5). Detta kan liknas i antal elever som skrev att de gick till gymmet eller utövade fysiska aktiviteter i hemmet på fritiden. Där kunde vi också se en jämn fördelning mellan könen. En elev skriver:

Jag skulle jättegärna vilja lära mig mer om hur man tar hand sig själv/kroppen på det bästa sättet. Vad som är bra och dåligt att göra, det kan handla om t.ex kost, hälsa och sömn (Pojke).

Detta kan liknas i det annan elev påpekar som skriver:

Vid denna unga ålder som vi elever befinner oss i behöver vi mycket stöd och vägledning. Vad jag försöker säga är att jag tycker att lärarna borde planera upp lektionerna och lära oss att planera hur vi ska hålla vår hälsa på topp (Pojke).

Eleverna förklarade varför de ville ha mer hälsa i undervisningen och vi tolkar det framförallt som att de vill förstå hur de kan utveckla sin egen hälsa och träning. En flicka skriver: ”Träningar räkna sin egna puls vi vill ha dom teoretiska lektionerna roliga” (Flicka) och en pojke skriver ”Att vi skulle kunna koppla träning till lekar mer ofta” (Pojke). Här ser vi att det både är flickor och pojkar som gärna hade sett en förändring inom momentet i undervisningen som berör hälsa. Vi tolkar det som att de kanske hade uppskattat hälsoaspekterna mer i idrottsundervisning om den hade varit mer lustfylld.