I detta kapitel diskuteras resultatet av analysen. Diskussionen är uppdelad i fyra
underkategorier utifrån studiens analysfrågor, följt av en diskussion om studiens koppling till skolan och en metoddiskussion.
9.1 Diskussion om hur genus framställs
Både manligt och kvinnligt genus får ta plats i Diamantjakten och då handlingen kretsar kring Asta, Bea och Cesar där Asta får det största utrymmet så visar resultatet av analysen av Diamantjakten att kvinnligt genus får ta mest plats i boken. Till skillnad från Crisp (2018, s. 38) där det manliga genuset var representerat dubbelt så många gånger som det kvinnliga. Asta framställs som omhändertagande då hon lägger mycket tid på att fundera över de problem som Bea och Cesar har, men hon framställs också som driven, påhittig och visar både ilska och tendenser till våld när hon slår Sigge med knytnäven efter han läst hennes dagbok. I likhet med Woloshyn och Tabers studie (2011, s. 894) där kvinnor framställs heteronormativt men också med en styrka och hopp om framtiden.
I Resan till skatten är det endast två av sju huvudpersoner som kategoriserats som kvinnliga, vilket stämmer överens med Crisps (2018, s. 38) resultat om att dubbelt så många män som kvinnor får synas. Däremot har tre av de fem manliga karaktärerna kategoriserats som något annat än människor, vilket gör att de kanske framställs på andra sätt än om de hade varit människor.
Gemensamt för alla karaktärer i Diamantjakten är att de övervägande framställs på ett nyanserat sätt, de flesta karaktärer tillskrivs både typiskt kvinnliga och typiskt manliga egenskaper. I likhet med det som Eilards (2008, s. 410) analys av läseböcker tar upp om ett mjukare manligt ideal så framställs Astas pappa som en mjuk och omhändertagande pappa. Cesar framställs också med känslor som inte alltid tillskrivs som manliga, då han framställs som både ledsen och sårbar vid ett flertal tillfällen (se Nikolajeva, 2004, s. 29). Samtidigt visar resultatet att både Cesar och Astas pappa ger uttryck för ilska och Cesar till och med våld, när han kastar ett hopknycklat papper på sin mamma när han blir arg. Astas pappa visas i bild utföra hushållssysslor och beskrivs i text vara den föräldern som stannar hemma med
Asta när hon är sjuk. Som Kim (2016, s. 323–324) menar kan böcker som visar normbrytande stereotyper hjälpa barn att tänka mer normkritiskt.
Genom Ambjörnssons (2011, s. 59–60) intervjuer framkom det att barn uppfattade färger som tjej- och killfärger. I böckerna syns det att kvinnor och flickor framställs på bild med både typiska tjejfärger och killfärger. De har både rött, rosa, lila men även blått, grått och grönt på sina kläder. När det handlar om män och pojkar är det mer stereotypa färger, de som har tilldelats manligt genus har nästan uteslutande blåa, gröna, gråa eller svarta färger på sina kläder. Undantaget är läraren Olle som vid ett tillfälle har på sig en rosa skjorta och Cesar som vid ett tillfälle har en röd tröja på sig. Färgerna gul och orange förekommer hos både kvinnligt och manligt genus. Jag är medveten om att genom att använda dikotomierna man och kvinna och tjej- och killkläder kan resultatet av analysen bidra till att befästa normativa värden om vad som är maskulint och feminint.
Resultatet av analysen visar att det inte har identifierats någon annan genusidentitet än kvinna och man i någon av böckerna. Som Pennell m.fl. (2018, s. 1) skriver är det svårt att hitta litteratur där de som inte är normen i samhället får ta plats och synas. Som icke-binär finns det ingen karaktär i böckerna som uttalat har samma könsidentitet. Som icke-vit finns det ett fåtal karaktärer i båda böckerna, men långt ifrån så många som det finns vita karaktärer. Ingen av huvudpersonerna är icke-vit kvinna. Att böckerna som elever möter i skolan ska vara
inkluderande menar Pennell m.fl. (2018, s. 2) kan leda till större förståelse för andra människor hos eleverna.
9.2 Diskussion om hur ras framställs
Resultatet av analysen i den här studien visar att det är mycket enklare att känna igen sig i någon av karaktärerna om du är vit än om du är icke-vit, vilket är lika som resultatet av Hughes-Hassel, Barkley och Koehlers (2010, s. 11) studie. I båda av de analyserade böckerna är en av huvudpersonerna icke-vit, i och med det är det en överrepresentation av vita
karaktärer. Även författarna till båda böckerna är vita män. Ingenstans i böckerna nämns hudfärg, varken hos de vita eller icke-vita karaktärerna. Det här gör att ras inte
problematiseras, men också att alla kroppar bara får finnas utan att kommenteras. Jämfört med Eilards (2009, s. 102) artikel där det blir ett tydligt vi och dem när utseendet
relateras till Peasons (2015, s. 9) artikel att en mångkulturell verklighet kan skildras på bild i barnböcker utan att skillnaden på människor behöver betonas i text.
Som Hübinette m.fl. (2012, s. 21) menar är den vita kroppen överordnad den icke-vita i vårt samhälle, vilket speglas i resultatet av analysen då den vita kroppen får synas mest både i text och bild. Av totalt tio stycken huvudkaraktärer i två böcker är endast tre stycken
kategoriserade som icke-vita. Både Ohlanders (2010) och Graeskes (2010) granskningar av läromedel visar att det är den vita mannen som får ta mest plats. I denna studie är det den vita kvinnan som får mest plats.
9.3 Diskussion om hur ålder framställs
De äldre som får synas i Diamantjakten är Cesars mormor och morfar och den gamla damen. I likhet med Crawfords (2000) artikel så framställs Cesars mormor och morfar som gamla, även om de också framställs som relativt aktiva. Det verkar inte som att de jobbar, vilket skulle betyda att de är pensionärer, men med tanke på Cesars ålder skulle de lika gärna kunna vara mellan femtio och sextio.
I Diamantjakten är familjeförhållandena relativt tydligt framskrivna, alla tre huvudpersoner bor med någon förälder. Asta och Bea bor med både mamma och pappa och Cesar med sin mamma, mormor och morfar. Det finns inte utrymme till egen tolkning, som Eilard (2008, s. 409–410) menar kan vara en positiv aspekt då det kan leda till en inkluderande tolkning. I Resan till skatten är det enda vi vet att Emmas mamma och Larrys pappa vinkar hejdå till dem när de åker, men mer än så vet vi inte om deras familjeförhållanden. Det öppnar upp för en friare tolkning.
9.4 Diskussion om det intersektionella perspektivet
Ålder och genus samspelar tydligast när det handlar om hur det kvinnliga genuset framställs. Asta och Bea har på sig byxor och tröja i blandade färger på alla bilder medan Beas mamma och Cesars mamma framställs med kjol och klänning på alla bilder. Barnens utseende kommenteras aldrig i böckerna, men det gör de vuxna kvinnornas utseende. Cesars mamma söker bekräftelse om sitt utseende hos Asta, Bea och Cesar och Asta kommenterar att hon är fin. Beas pappa antyder att Beas mamma har gått upp i vikt under semestern och att det är därför ringen inte passar på henne. Framställningen av Cesars och Beas mammor påvisar en
stereotypisk framställning av kvinnligt genus. Detta kan jämföras med Naharas (1998, s. 3) studie som visar att stereotypa könsroller påverkar barns självbild och identitetsskapande.
I Resan till skatten så framställs manligt genus mer stereotypt och det är tydligt att åldern spelar in. Kapten Svärd och Ben och Koko, som i den här studien har räknats som vuxna, framställs ofta som fysiskt starka, modiga och visar sällan känslor (se Nikolajeva, 2000, s. 129). Det är ofta de manliga karaktärerna som ska rädda resten av gruppen när det dyker upp farliga hinder. Det kan relateras till Taber och Woloshyns (2011, s. 894) studie där resultatet visade att papporna, det vill säga männen, var de som skulle skydda familjen. Larry däremot som är ett barn framställs mer nyanserat, han är drivande och påhittig men visar också känslor som rädsla och oro.
Resultatet av hur ras framställs i Diamantjakten och Resan till skatten har visat att det finns en icke-vit huvudperson i båda böckerna, men ingen av de icke-vita huvudpersonerna är kvinnor. Som Hübinette m.fl. (2012, s. 21) skriver så är den manliga kroppen överordnad den
kvinnliga och den vita kroppen överordnad den icke-vita. Om det hade varit en vit manlig huvudperson och en icke-vit kvinnlig hade den vita manliga personen varit i maktposition över den kvinnliga genom två aspekter. Nu är den icke-vita huvudpersonen man i båda böckerna. I Resan till skatten är de två personerna som i den här studien kategoriserats som icke-vita män. I Diamantjakten har två personer kategoriserats som kvinnor och icke-vita, Cesars mamma och Cesars mormor.
9.5 Diskussion om hur studien kan kopplas till skolan
Som beskrivits i bakgrunden till denna studie så har läseboken en stor roll i undervisningen för lågstadiet och granskningen av läromedel och därmed läseböcker är upp till läraren. Den här studien har genomförts med det i beaktan, för att se hur genus, ras och ålder framställs i två utvalda läseböcker som används i lågstadiet. Resultatet har visat att de personer som får synas i de granskade böckerna framställs med stereotypa egenskaper eller attribut i vissa fall, men i andra fall framställs som normbrytande.
Skolinspektionens (Skolverket, 2012) granskning av skolors arbete med demokrati och värdegrund visade att många skolor brister i sitt arbete med normkritik. Det här innebär att elever inte har fått möjlighet att utmana sina normer och värderingar i den utsträckning som
behövs. För att de ska få möjlighet till detta krävs kompetens hos lärare om vilka normer som finns i samhället och hur de samspelar med varandra. Resultatet av den här studien visar att de undersökta läseböckerna till viss del utmanar de normer som finns men även förstärker de normer som kan uppfattas som diskriminerande (Hedlin, 2010, 28).
9.6 Metoddiskussion
Studien genomfördes med metoden textanalys samt analys av bilder och illustrationer i valda böcker. Jag läste varje bok ett flertal gånger för att kunna identifiera situationer där genus, ras och ålder framkom på olika sätt och analyserade hur de kategorierna framställdes hos
karaktärerna i böckerna. Textanalysen baserades på fyra analysfrågor som i sin tur baserades på studiens syfte och frågeställningar. All analys genomfördes med grund i teorin som beskrivits i teorikapitlet. Om studien hade genomförts av en till student samtidigt hade tolkningarna kunnat bli mer objektiva, då det endast har varit mina tolkningar som kommit fram i studien som den är nu. Om studien hade genomförts av två studenter hade även reliabiliteten kunnat öka.
Då jag inte har genomfört en textanalys i denna omfattning tidigare valde jag att begränsa studien till tre kategorier för att få den mer analytiskt hanterbar. Trots detta har det varit svårt att genomföra analysen med lika mycket fokus på alla tre kategorier och sedan på det
intersektionella perspektivet. Dispositionen av analysen visar att kategorin genus har fått mest plats då det varit enklast att urskilja situationer där genus framställs på olika sätt, kombinerat med att min tidigare kunskap om genus var större än den tidigare kunskapen om ras och ålder. En annan orsak till att genus fått mest plats i studien kan vara att jag har använt ett tydligare analysverktyg till analysen av genus än till de andra kategorierna. Om studien skulle
genomföras på nytt hade jag valt att endast analysera hur genus framställs och inte de andra kategorierna.
9.7 Sammanfattande slutsatser
Min tanke när jag började denna studie var inte att komma fram till vilka böcker som man ska eller inte ska använda i skolan, oavsett vad resultatet visade. Det jag ville få fram var om framställningen av karaktärerna i böckerna var normbrytande eller förstärkte normerna. Om man som lärare är medveten om hur karaktärerna i den boken man arbetar med är framställda
kan man kritiskt förhålla sig till det och diskutera det med sina elever. Resultatet av studien har visat att det i vissa fall förekommer normbrytande karaktärer i böckerna, vilket är positivt med tanke på att de granskade läromedlen är tio och tretton år gamla. Däremot visade
resultatet även att många stereotyper finns kvar i läromedlen. Jag har en förhoppning om att nyare läromedel som skapas har ett mer normkritiskt tänk. Det är viktigt att redan i tidig ålder diskutera och samtala om normer med eleverna
9.8 Förslag på vidare forskning
Som tidigare nämnts har det här varit en tidsbegränsad studie och därför valdes endast tre kategorier ut till analysen för att studien skulle bli analytiskt hanterbar. Om mer tid hade funnits hade det varit intressant att analysera fler kategorier i den intersektionella analysen, till exempel klass. Nu har studien genomförts med två läseböcker som är cirka tio år gamla båda två. Det hade varit intressant att analysera en ännu äldre bok och den nyaste läseboken som kommit ut på marknaden för att se hur stor skillnad det är mellan de två.