I detta avsnitt förs en avslutande diskussion kring studien som kopplas till syfte och frågeställningar. Studien avslutas med diskussion om resultatet kopplat till tidigare forskning samt med förslag på vidare forskning.
8.1 Syfte och frågeställning
Studiens syfte var att studera hur statstjänstemän upplever kraven de ställs inför i sitt dagliga arbete, för att öka förståelse för statstjänstemännen roll. Genom undersökning utförd på en statlig myndighet har syftet och frågeställningarna besvarats. Med utgångspunkt i de fyra teman som presenterats under rubriken resultat och analys har statstjänstemännens upplevelser av sin roll som länk mellan medborgare och offentlig förvaltning lyfts fram genom att visa på vilka krav som finns på statstjänstemän och hur de upplever dessa krav samt genom att belysa effekterna som marknadsinspirerad styrningen har på statliga myndigheter. Studiens frågeställningar har därmed besvarats.
Utredarna upplever att rollen som statstjänsteman är komplex. Detta då de är fast i rollen mellan medborgare och organisation. Undersökningen visar att utredarna har medborgarfokus och försöker göra sitt bästa för att möta förväntningarna från medborgarna, men att det inte alltid blir som tänkt då det finns organisatoriska krav som kan komma i vägen. Den statliga myndigheten präglas av hög arbetsbelastning och produktionskrav. Informanterna upplever stress och oro till följd av det och känner att det inte kan leva upp till sina förpliktelser. Studien visar att statstjänstemännen upplever att fokus ligger på antal avslutade ärenden och på produktion. Statstjänstemännen uppger att det leder till moraliska konflikter då de tycker att fokus bör ligga på medborgarservice och rättssäkerhet. Resultatet visar att den marknadsinspirerade styrningen har lett till att avståndet till medborgarna har ökat och att ekonomismen har lett till en så kallad pinnjakt.
8.2 Reflektion kring tillvägagångssättet
Jag har genomfört en kvalitativ studie på en avdelning vid en statlig myndighet. Jag har intervjuat både utredare och chefer samt samlat in skriftliga berättelser för att fånga en så bred beskrivning av statstjänstemannarollen som möjligt. Jag är medveten om att urvalet kan vara för lågt för att dra allmängiltiga slutsatser kring statstjänstemannarollen. Urvalet var dock
representativt för den mångfald som finns på myndigheten gällande aspekter som kön, ålder, arbetslivserfarenhet och etnisk bakgrund. Jag anser dock att studien kan användas för att visa hur statstjänstemän upplever sin roll och för att öka förståelsen kring vilka krav som sätts på statstjänstemännen. Jag upplever även att min förförståelse för statstjänstemannarollen och arbete inom offentlig sektor har bidragit till att jag kunnat tolka empirin på ett sätt som leder till att läsaren får en förståelse kring den komplexitet som finns. Jag har som nämnts tidigare haft ett vetenskapligt förhållningssätt och varit medveten om att jag behöver vara objektiv. Eftersom att jag har haft en förförståelse, upplever jag att jag har kunnat gå in djupare på problemområdet och ställa kritiska frågor till både chefer och utredare. Jag upplever att informanterna har varit väldigt ärliga och öppna med sina svar och att de har haft ett intresse av att visa hur deras arbetsvardag ser ut. Jag vill slutligen tillägga att denna studie inte ämnar till att kritisera en viss myndighet, utan syftet med studien är att undersöka statstjänstemannarollen med hjälp av genomförd undersökning på en statlig myndighet. Detta då både denna studie och tidigare forskning visar på att detta fenomen inte är unikt för denna myndighet, utan denna problematik finns i offentlig sektor både nationellt och internationellt.
8.3 Slutsatser
Statstjänstemännen har ett komplext arbete och behöver ta hänsyn till lagstiftning, riktlinjer, vara lojala mot överordnade och visa samhällsmedlemmar hänsyn på samma gång. Utöver det präglas statstjänstemännens vardag av hög arbetsbelastning och en förskjutning från rollen som demokratins väktare. Tidsbristen leder till att statstjänstemännen tvingas fatta snabba beslut och att de inte känner att de kan lägga ner den tid det behövs på ett ärende. Statstjänstemännen uppger att de har haft hög arbetsbelastning i flera år och att de känner sig stressade på grund av. Det verkar finnas en kommunikationsbrist mellan statstjänstemännen och cheferna, då de uppfattar produktionskrav på olika sätt. Studien visar tydligt vilka effekter införandet av marknadsinspirerad styrning har fått på den offentlig sektorn och hur det inte går ihop med demokrativärdena som offentlig sektor präglas av.
Resultatet i studien visar likheter med den tidigare forskning som presenterats inledningsvis. Den problematik som lyfts fram i början av studien med hjälp av tidigare forskning har även påfunnits vid den undersökta myndigheten. Offentliga organisationer präglas ofta av hög arbetsbelastning på grund av knappa resurser. Detta fenomen är inte unikt för endast en viss typ av yrkeskategori. Både Lipskys forskning (2010) och den tidigare forskning som presenterats visar att detta pågår inom offentlig sektor i linje med denna studies resultat. Denna studie kan
bekräfta att statstjänstemän upplever att arbetsbelastningen har ökad till följd av resursbrist och ökade krav på kostnadseffektivitet. Studien visar, i linje med Astvik och Melins (2013) forskning att, statstjänstemännen upplever en obalans mellan resurser och arbetskrav. Då studien inte djupgående har behandlat hur statstjänstemännen hanterar kraven går det inte att dra slutsatser kring vilka strategier som används till det. Dock har det framkommit i studien att statstjänstemännen använder egenskapade mallar för ett snabbare beslutsfattande. Mot bakgrund av studiens resultat och tidigare forskning går det att dra slutsatsen att det finns en koppling mellan hög arbetsbelastning och stress samt att konsekvenserna av det blir att kvaliteten på de offentliga tjänsterna kan riskera att försämras. Resultatet visar även i likhet med Thunmans (2016) forskning att statstjänstemännen upplever moraliska konflikter och moralisk stress när de behöver fatta beslut som strider emot sina egna värderingar. Detta kan leda till att fler statstjänstemän väljer att frångå organisatorisk satta riktlinjer och fatta beslut som inte strider emot de egna värderingar och som inte påverkar medborgarna negativt. Andra alternativ som finns för att hantera den moraliska konflikten är att statstjänstemännen väljer att säga upp sig då de inte står bakom riktlinjerna och risken att statstjänstemännen blir utbrända. Vilket utifrån organisatoriskt perspektiv är negativt då det kan bidra till ännu mindre personal som ska hantera den höga ärendemängden och vilket dessutom leda till högre kostnader på grund av behov för rekrytering.
8.4 Avslutande reflektioner
Jag anser att det är en självklarhet att skattemedlen ska användas på ett kostnadseffektivt sätt, dock ska inte kostnadseffektiviteten vara på bekostnad av annat, som rättssäkerhet. Kraven som ställs på statstjänstemännen idag är höga och i vissa fall motstridiga. Statstjänstemännen förväntas leverera och följa lagstiftning och riktlinjer samtidigt som de ska ge medborgarna bra service. Det leder till att det är statstjänstemännen som hamnar i mitten och som förväntas göra alla parter nöjda. I slutändan kan det slå tillbaka på så sätt att kraven blir alldeles för höga och att statstjänstemännen inte kan göra någon part nöjd. Som länken mellan medborgare och offentlig förvaltning måste det råda en balans. Jag anser att det är viktigt att statstjänstemännen har förtroende för statsapparaten och att de måste informera sina överordnade chefer om de upplever motstridiga krav och otydligheter kring riktlinjer. När målkonflikter uppstår är det inte enkelt att veta vad som ska prioriteras. Statstjänstemännen uppvisade en anda att göra allt i sin makt inom ramar för regelverken för att ge medborgarna god service och rättssäkra beslut. Jag anser att det är av stor vikt att ledningen i statliga myndigheter lyssnar på statstjänstemännen,
som i många fall är de enda som har kontakt med medborgarna och som vet hur beslutsfattandet sker i praktiken. Den marknadsinspirerade styrningen har lett till att medborgare ses som kunder, dock kan medborgarna inte välja att vända sig till någon annan organisation/företag för att få de tjänster som levereras av offentlig förvaltning. Medborgarna är i många fall beroende av välfärdssystemet och ska i mitt tycke inte behöva vänta alldeles för länge för att få den hjälp de är i behov av.
8.5 Förslag på vidare forskning
Denna uppsats har bidragit till att belysa statstjänstemännen upplevelse av sin roll som länk mellan offentlig förvaltning och medborgarna samt till att belysa de krav som ställs på statstjänstemännen. Ett förslag på vidare forskning är en studie av större omfattning med undersökning på flera myndigheter och en jämförelse mellan upplevelserna av statstjänstemannarollen. Detta är relevant med tanke på att alla statstjänstemän i grunden har samma uppgift, att implementera beslut. Frågan är om kraven som ställs på statstjänstemännen är olika beroende på vilken myndighet de arbetar vid. Sambandet mellan hög arbetsbelastning och stress samt krav på produktion och upprätthållande av rättssäkerhet är även ett lämpligt område för vidare forskning.