I den här avslutande delen kommer vi under rubriken metoddiskussion att diskutera studiens resultat i förhållande till våra metoder. Under rubriken resultatdiskussion diskuterar vi våra slutsatser.
Metoddiskussion
Utifrån vårt resultat blir det intressant att diskutera hur våra metoder påverkat detta. Att genomföra studien visade sig vara svårare än vi trodde, kanske berodde det på att vi genomförde intervjuerna i ett för tidigt skede. Vår iver över att sätta igång arbetet medförde att vi inte riktigt hann tillägna oss all den kunskap som vi senare insåg att vi skulle haft glädje av, både vid förberedelserna och vid genomförandet av intervjuerna. På så sätt låg vår iver oss delvis i fatet, men det var också den som gjorde att vårt arbete fick den tidiga start som var nödvändig, med tanke på den begränsade tid som fanns till vårt förfogande.
Att vi gjort ett strategiskt urval angående vilka barn som skulle medverka i studien, har förmodligen påverkat vårt resultat. Då vi gjorde detta urval i samråd med
pedagogerna på de berörda förskolorna, kan vi å ena sidan ha ”missat” intressanta uppfattningar från några av de barn som inte gavs möjlighet att delta. Å andra sidan visste vi genom detta urval att vi hade tillgång till de barn som var mest pratglada i nya situationer och med delvis nya personer, vilket till viss del garanterade att barnen skulle komma att ge oss ett grundläggande empiriskt material.
Utifrån vårt resultat blir det också intressant att diskutera hur vi påverkat
intervjuerna. Å ena sidan underlättade det för oss att vi var kända för barnen då vi inte behövde bryta isen, å andra sidan gjorde detta att det blev aningen svårt att inta den verkligt genuina nyfikenheten för barnen. Detta i sin tur innebar att det krävdes mycket av oss, då vi som redan kända personer skulle spela nyfikna forskare. Vår kännedom om förskolorna och barnen gav oss dock fördelar då det tar tid att skapa ett förtroendefullt klimat mellan forskare och barn och utan det hade vi inte kunnat skapa dessa intressanta intervjuer tillsammans med barnen.
Vid fotoeliciteringens genomförande var alla åtta barn samlade i samma rum även om det inte var just deras tur att samtala med oss, vilket innebar att de barn som inte
37
blev intervjuade hade annat för sig. Detta kan ha påverkat vårt resultat då några av de barn som samtalade med oss uttryckte att de andra störde dem under tiden de berättade om sina fotografier. Å ena sidan var tanken att detta skulle utjämna den maktobalans som finns mellan vuxna och barn, vilket vi upplevde att det gjorde, men å andra sidan hade det varit intressant att genomföra fotoeliciteringen enskilt med barnen, för att se om det hade blivit andra eller kanske ännu djupare resonemang från barnen.
Vårt val av fenomenografisk ansats var inte helt självklar, då forskaren vanligtvis studerar elevers uppfattningar av sitt lärande av ett visst lärandeobjekt. Detta upplevdes aningen problematiskt av oss då vi inte avsåg att göra en studie med detta syfte. Mycket tid gick åt till att söka litteratur och förstå hur ansatsen kunde användas i vår studie. Kunde vi valt en annan ansats? Det är möjligt, men eftersom vi utförde studien ur barns perspektiv med syftet att söka efter barnens uppfattningar stämde den fenomenografiska ansatsen väl, då det är just människors uppfattningar som är centrala inom
fenomenografin (Patel & Davidson 2011, s. 32).
Utifrån vårt resultat som innebar att vi synliggjort barnens uppfattningar av visuellt berättande och högläsning, är vi medvetna om att det som barnen delat med sig av, endast är små utdrag ur vad Littleton och Westcott (se Johansson 2013, s. 59) kallar ”det berättade livet”. Med detta menar författarna är det som barnet väljer att dela med sig av i just denna situation. Detta anser vi haft betydelse för och påverkat vårt resultat i den mening att de svar barnen gav oss i intervjuerna och i samtalen är de svar som gett oss just dessa resultat. I den här studien kan resultatet skilja sig från andra liknande studier, detta på grund av ett begränsat antal barnintervjuer. Vårt resultat från de
halvstrukturerade intervjuerna och fotoeliciteringen hade förmodligen blivit ett annat om vi intervjuat fler barn, på fler eller andra förskolor och kanske på förskolor med en speciell pedagogisk inriktning. Kan man tro på vad barn säger? Detta är en fråga som ofta ställs kring forskning som är gjord tillsammans med barn då trovärdigheten gällande denna typ av forskning diskuteras (Johansson 2013, s. 73-74). Svaret på frågan, menar Johansson (2013, s. 74), ligger i vår människosyn. Med den barnsyn vi intagit i vår studie, sågs barnen varken som mer eller mindre trovärdiga än vuxna, då vi ser barn som rika på tankar och förmågor.
38
Resultatdiskussion
Vi har tolkat vårt resultat utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Barnen hade delade meningar om hur de upplevde stunderna då de lyssnade till berättelser antingen visuell eller högläst. I en studie gjord ur barnperspektiv beskrivs sagostunden vara såväl underhållande som förnöjsam för barn (Granberg 1996, s. 42-43). Vi upptäckte under analysen av vårt empiriska material att barnen inte uppfattade stunderna enbart som roliga och underhållande, utan några barn var även av uppfattningen att de var tråkiga. Men vad var det egentligen som fick barnen att
uttrycka stunden som tråkig? Enligt oss handlar det om brist på barns perspektiv. Edwards (2008, s. 54) hävdar att det vanligaste skälet till att barn slutar lyssna och upplever det som meningslöst och tråkigt, är att de inte har tillräckligt många erfarenheter och ”språkliga referenser” för att kunna förstå berättelsen. I litteraturen fann vi också att forskare upptäckt att när barn uttrycker att det är tråkigt, är det som pedagogerna erbjuder barnen ointressant. Med detta sagt anser vi att barnens perspektiv och uppfattningar av stunden inte är eftersökta i den utsträckning som är nödvändig för att alla barn ska kunna uppleva stunden som intressant och förnöjsam. Barnen berättade även om karaktärerna och handlingen ur berättelsen de ingick i, när de skulle berätta mer för oss om visuellt berättande och högläsning.
Barnen har uppfattat vad de kan lära sig på olika sätt, några barn uppfattade att de kunde lära sig något under tiden de lyssnade till en berättelse, andra att de kunde lära sig mer allmänna saker exempelvis lära sig läsa. I en studie av Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993, s. 70-76) har de studerat barns uppfattningar av att lära sig av sagan. Författarna sammanställde barnens uppfattningar i fem olika kategorier; att lära sig läsa, att lära sig sagor utantill, att lära sig sagors struktur, att lära sig enstaka detaljer från sagors innehåll samt att förstå budskapet. Vi tolkar vårt resultat av vad barnen
uppfattade att de kunde lära sig, som att vi funnit en annan slags uppfattning, nämligen att barnen ansåg att de kunde lära sig något under tiden de lyssnade, som går utöver författarnas kategorier. Det handlade inte om att lära sig enstaka detaljer ur sagans innehåll eller att förstå budskapet, utan i vårt fall handlade det om att lära sig något annat, exempelvis att hålla upp tre fingrar.
I vår studie uppfattar barnen att de får ett visst inflytande över vad som berättas och läses för dem, om de får rösta. Arnér (2009, s. 91) menar att det finns både möjligheter och hinder för barn, när de på ett påtagligt sätt ska ges inflytande. Vi anser dock inte att
39
enbart röstande är ett påtagligt sätt att ge barnen inflytande, inte för att rösta är en olämplig metod, utan vi menar att det finns fler sätt att ge barn inflytande på. Pedagoger kan exempelvis uppmuntra barnens egna initiativ och låta dem komma med egna
förslag, istället för att de får rösta på ett visst antal böcker.
Vem gynnas då av en studie ur barns perspektiv? Denna fråga ställde vi oss för att diskutera studiens praktiska nytta. Pedagoger kan genom vår studie tillägna sig ny kunskap och fördjupa sin förståelse för barns perspektiv och därmed utveckla det pedagogiska arbetet. I nästa led kan detta innebära att pedagogerna skapar bättre
lärandemiljöer för barnen. Med detta sagt anser vi att studiens praktiska nytta ligger i att det är barnen i förskolan som gynnas, då vi gett röst åt de medverkande barnens tankar och synliggjort deras uppfattningar.
Vidare forskning
Ett sätt att ompröva denna studie hade kunnat göras genom att utföra fler intervjuer, med fler barn, på fler förskolor, för att nå fler barns uppfattningar. Genom ett rikare empiriskt material, med fler barns uppfattningar, kunde studien givits en högre grad av tillförlitlighet. Något annat vi tänkte på under tiden vi gjorde studien är att det skulle vara intressant att lägga till pedagogernas perspektiv för att sätta barnens perspektiv i relation till deras. Det hade också varit intressant att göra en studie, liknande vår, fast med yngre barn (ett till tre år) för att på så sätt kunna ge en röst åt alla barn i förskolan och därmed utveckla lärandemiljöerna ytterligare.
40
Källförteckning
Alexandersson, Mikael. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, Bengt. & Svensson, Per-Gunnar. (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Arnér, Elisabeth. (2009). Barns inflytande i förskolan: En fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB.
Arnér, Elisabeth. & Tellgren, Britt. (2006). Barns syn på vuxna: - Att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Axelsson, Thom. & Qvarsebo, Jonas. (2010). Barndomens historiska framväxt. I Riddersporre, Bim. & Persson, Sven. (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur AB.
Björklund, Elisabeth. (2008). Att erövra litteracitet: Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg: Geson- Hyltetryck.
Bryman, Alan. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., uppl. Malmö: Liber AB. Chambers, Aidan. (1993) Böcker inom oss: - om boksamtal. Stockholm: Raben & Sjögren Bokförlag AB.
Dominković, Kerstin. Eriksson, Yvonne. & Fellenius, Kerstin. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Doverborg, Elisabet. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2000). Att förstå barns tankar: Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB.
Edwards, Agneta. (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur och Kultur AB.
Emilson, Anette. (2008). Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg: Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Fast, Carina. (2008). Literacy: I familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB.
41
Fast, Carina. (2009). Inbillningskraftens betydelse för barns läs- och skrivutveckling. I Jönsson, Karin. (red.). Bygga broar och öppna dörrar: Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
Granberg, Ann. (1996). Små barns sagostund. Stockholm: Liber AB.
Halldén, Gunilla. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 8, nr 1-2, ss. 12-23.
Halldén, Gunilla. (red.). (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. 2.uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
James, Allison. & Prout, Alan. (1997). Constructing and Reconstructing Childhood: Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London: Falmer Press. Johansson, Barbro. (2013). Forskning om barn - intervju. I Johansson, Barbro. & Karlsson, Marianne. (red.) Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, Eva. (2003). Att närma sig barns perspektiv: Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 8, nr 1-2, ss. 42-57.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Larsen, Ann Kristin. (2009). Metod helt enkelt: En introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups AB.
Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi. (www). Hämtat från http://www.academia.edu/898904/Kvalitativ_analys_-_exemplet_fenomenografi 140506.
Lindhagen, Marie. (1993). En säck full med sagor. Solna: Ekelunds Förlag AB. Markström, Ann-Marie. (2007). Att förstå förskolan: Vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur AB.
42
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur AB. Patel, Runa & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4:1. uppl., Lund: Studentlitteratur AB. Pramling, Ingrid. Asplund Carlsson, Maj. & Klerfelt, Anna. (1993). Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Pramling Samuelsson, Ingrid. Sommer, Dion. Hundeide, Karsten. (2011).
Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber AB. Qvarsell, Birgitta. (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter:
Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 8, nr 1-2, ss. 101-113.
Rasmussen, Kim. (2004). Fotografi och barndomssociologi. I Aspers, Patrik. Fuehrer, Paul. & Sverrisson, Árni. (red.). Bild och samhälle: Visuell analys som vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Starrin, Bengt. & Svensson. Per-Gunnar. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2:2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Söderbergh, Ragnhild. (1988). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Gleerups AB. Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer: inom humanistisk -
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Westlund, Kristina. (2010). Demokrati i förskolan. I Riddersporre, Bim. & Persson, Sven. (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur AB. Westlund, Kristina. (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: En demokratididaktisk studie. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Åberg, Ann. & Lenz Taguchi, Hillevi. (2005). Lyssnandets pedagogik: Etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB.
43
Intervjuerna
Förskola 1. 2014. Intervjuer med barn 4-6 år, 8 april.
44
Bilaga 1
Första förskolan
Intervjuguide - halvstrukturerad
(gruppintervju)
- i direkt anslutning till högläsningsstund och berättelsestund
BERÄTTA OM (frågor med inriktning på)
1. Hur tänker ni om denna stund när ni lyssnade till denna bok/berättelse? Hur var det?
2. Har du lärt dig någonting av en bok/berättelse? 3. Vem brukar välja bok/berättelse?
SONDERINGSFRÅGOR (följdfrågor)
Hur tänker du då..? Berätta mer..! Kan du visa mig..? Jag undrar..? Hur menar du då..?
45
Bilaga 2
Andra förskolan
Intervjuguide - fotoelicitering (enskild samtalsliknande intervju)
- samtal utifrån barnens egentagna fotografier
1. Vilken av dina bilder vill du börja berätta om? 2. Vem brukar läsa/berätta för er?
3. Hur upplever du stunder när . . . läser/berättar för er?
SONDERINGSFRÅGOR (följdfrågor)
Hur tänker du då..? Berätta mer..! Kan du visa mig..? Jag undrar..? Hur menar du då..?
46
Bilaga 3
Tillstånd
Hej vårdnadshavare!Vi är två studenter (Sandra & Ulrica) från Malmö Högskola som går termin sex på förskollärarprogrammet och nu har det blivit dags för examensarbete. Vi har därför som avsikt att göra en studie på ert/era barns förskola (förskolans namn). Syftet med studien är att få syn på barns uppfattningar, tankar och upplevelser om berättande och
högläsning i förskolan. Av den anledningen ser vi era barn som en viktig pusselbit för att studien ska kunna genomföras. För att närma oss barnens perspektiv kommer vi att använda metoder som barnintervjuer, observationer, film, ljudupptagning och barns egentagna fotografier.
Endast vi kommer att ha tillgång till och arbeta vidare med det material vi fått fram genom våra metoder och studien kommer så småningom att publiceras och finnas tillgänglig genom Malmö Högskolas hemsida. För att barnen ska kunna delta behöver vi vårdnadshavares tillstånd. Alla som deltar är anonyma och inga uppgifter om de
enskilda barnen kommer att spridas. Ni kan när som helst avbryta ert barns medverkan under studiens gång.
Fråga gärna om något upplevs oklart!
Tack på förhand! (Dela inte lappen, hela lämnas åter till förskolan snarast) Med vänliga hälsningar, Sandra & Ulrica
_____________________________________________________________________ Barnets för- och efternamn: _____________________________________
_____________________________________________________________ Härmed samtycker jag till mitt barns deltagande i studien enligt ovan:
Härmed avböjer jag mitt barns deltagande i studien:
___________________________ __________________________ Vårdnadshavares underskrift Namnförtydligande
Ta gärna en kopia innan ni lämnar lappen åter till förskolan om ni önskar ha ett ex själva!
47
Bilaga 4
Materialpresentation
Insamlingen av empirin skedde vid två tillfällen. Nedan följer en sammanställning av den insamlade empirin som utgjort underlaget för analyserna.
______________________________________________________________________ förskola 1 förskola 2 Summa ______________________________________________________________________ Fältdagar 1 1 2 st Barnintervjuer 8 8 16 st (audioinspelade,
48
Bilaga 5
Transkriberingssymboler
? frågetecken anger att tonläget höjs + frågande ton ! utropstecken anger när en person skriker ut något /.../ uttalandet är hämtat från olika delar av samma utsaga
( ) allt inom parantes anger våra kommentarer till något som händer XX ohörbart ord
(skratt) personen skrattar i sitt eget yttrande
Isa: exempel på fingerat namn, alla barnens namn är fingerade U: Ulrica Palm (intervjuare)
S: Sandra Berggren (intervjuare) Lena: anger fingerat namn på pedagog
" " yttranden inom citationstecken anger att personen förställt rösten [puas] anger paus