I följande kapitlet diskuteras det sammanfattade resultatet av regressionerna i förhållande till den teoretiska referensramen.
Att jämföra undersökningens resultat med tidigare forskning inom området är problematiskt eftersom det finns en tydlig brist på forskning av implementeringens effekt för medarbetarna och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det var dock något som identifierades tidigt och som användes för att motivera undersökningen. Teorisammanfattningen i avsnitt 2.5 beskriver vilka aspekter forskare inom managementområdet rekommenderar att studera för att komplettera kunskapen om aktivitetsbaserade arbetsplatskoncept. Aspekterna som benämns är inverkan på sociala, kulturella och organisatoriska aspekter på implementeringen. Hur individer och grupper anammar förändringar, påverkan på sociala interaktioner och arbetsprocesser och sambandet mellan rumslig gestaltning, teknologi och arbetsprocesser i relation till organisation och managementstrategier (Skogland, 2017; Ekstrand & Damman, 2017; Ekstrand & Hansen, 2016; Wohlers & Hertel, 2017; De Been & Beijer, 2014). Utifrån rekommendationerna för framtida forskning och det identifierade kunskapsgapet bedöms den undersökning som utförts haft god relevans till problemområdet och bidragit med någonting nytt i det avseendet.
Skillnaderna med den aktuella studien jämförelse med tidigare forskning på området beror sannolikt på att en majoritet av tidigare undersökningar är fallstudier där fenomenet undersökts på andra sätt än med frågeformulär och statistiska analysmetoder. Således blir resultaten mer djupgående och specifika för vad varje enskild individ har för uppfattning om både arbetsplatskonceptet som helhet och implementeringen av det. Följdeffekten av ett sådant tillvägagångssätt är att bearbetningen av undersökningsmaterialet blir kostsam i form av tid och resurser, vilket resulterar i att det tar tid att ta fram trovärdiga slutsatser för en population (Bryman & Bell, 2017). Tidigare forskning med en kvantitativ ansats inom området har finns inte i någon
större utsträckning och ingen tidigare forskning hittades med inriktning på
implementeringsprocessen. I det hänseendet har studien applicerat ett nytt tillvägagångssätt att undersöka det aktivitetsbaserade arbetsplatskonceptet vilket kan bidra med något nytt inom forskningsområdet.
Den största bristen i undersökningen är att provstorleken och därmed populationen som slutsatserna sedermera dragits ifrån varit relativt liten. Svar från 40 respondenter kunde samlas in innan undersökningen var tvungen att gå vidare till nästa steg i processen. Kommande undersökningar inom forskningsområdet bör avsätta mer tid för insamling av empiri till följd av bristen på företag som har sitt användande av kontorskoncept publicerat på sina officiella hemsidor eller har ställt upp i nyhetsreportage.
GST fungerade genom arbetets gång som ett verktyg för att identifiera och bedöma samspelet mellan variablerna. Genom att jämföra delsystem med varandra kunde samband tydliggöras genom att studera regressioner mellan den oberoende och de beroende variablerna (Johnson, Kast & Rosenzweig, 1964). GST system och hierarkier användes vid analyserna av regressionerna för att identifiera vilka delsystem som är av störst betydelse vid en implementering. Av undersökningen framkommer det att Organisation & Kommunikation är den variabel vars variation bäst kan förklaras utifrån implementeringen. Det belyser att det finns ett starkt samband och som i sin tur bör undersökas djupare på komponentnivå. Om identifikation av nyckelkomponenter uppnås kan det resultera i att modeller för lyckade implementeringar kan tas fram utifrån organisatoriska förutsättningar.
Resultatet som framkom av undersökningen var att samtliga beroende variabler har ett signifikant samband med den oberoende variabeln Implementering. Variationen mellan förklaringsgrader och korrelationskoefficienter kan utifrån regressionerna bedömas vara i nära anknytning till varandra. Undantaget är att Avskildhet & Koncentration har en relativt mycket lägre förklaringsgrad än de övriga variablerna. Anledningen till det kan bero på att det kan vara en följdeffekt av Arkitektur & Layout vilket går att urskilja genom att undersöka korrelationen i Spearman’s korrelationsmatris där det framkom att korrelationen var 75,9 procent. Utifrån det höga värdet kan det anses lämpligt att göra en sammansatt variabel av de båda variablerna. Att göra en sammansatt variabel skulle kunna leda till en ännu högre förklaringsgrad vilket eventuellt skulle kunna bidra till en större kunskap om hur implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetsplatskoncept påverkar arbetsmiljön och hur problemet bör behandlas.
Korrelationskoefficienten beskriver sambandet om en ökning av Implementering utförs med ett steg. Den högsta korrelationskoefficienten som går att urskilja i tabellen nedan är för Arkitektur & Layout. En ökning med ett steg i Implementering resulterar utifrån regression 3 i en ökning av Arkitektur & Layout med 0,696 steg. En ökning av tillfredställelse med Implementering kan således bedömas ha störst inverkan på Arkitektur & Layout i förhållande till storleken hos korrelationskoefficienten. Mosselman, Gosselink & Beijer (2011), Ekstrand & Hansen (2016), Ekstrand & Damman (2016) och Babapour, Karlsson & Osvalder (2018) beskriver två av bristerna hos det aktivitetsbaserade arbetsplatskonceptet vara möjligheten till att arbeta koncentrerat och hög ljudvolym. Två faktorer som lämpligen bör kunna påverkas av hur väl arbetsplatskonceptet är utformat i förhållande till medarbetarnas behov. För att säkerställa att arbetsplatskonceptet återspeglar medarbetarnas behov bör således skräddarsydda lösningar tas fram och uppdateras kontinuerligt (Ekstrand & Hansen, 2016). Ett tillvägagångssätt för att implementeringar eller förändringar ska ske så problemfritt som möjligt är att involvera medarbetare (Ozmen & Öner, 2018). Genom involvering av medarbetare kan behovsanalyser utföras i syfte att skapa ett aktivitetsbaserat arbetsplatskoncept som återspeglar det behov som finns gällande Arkitektur & Layout samtidigt som förändringen inte blir lika toppstyrd.
Tabell 7 Summering av regression
Beroende variabel Förklaringsgrad Korrelationskoefficient
Organisation & Kommunikation 63% 0,605*
Avskildhet & Koncentration 46,9% 0,657*
Arkitektur & Layout 57,4% 0,696*
Källa: Egen bearbetning Undersökningens positiva resultat talar för att teorin om OBMs idé av ett praktiskt ledarskap och involvering av medarbetare i förändringsprocesser resulterar i högre tillfredställelse av arbetsplatskonceptet (Ozmen & Öner, 2018). Skogland (2017) och Ekstrand & Hansen (2017) tes om att implementeringen är av största betydelse vid övergången till ett aktivitetsbaserat arbetsplatskoncept kan utifrån undersökningens resultat bedömas vara korrekt. Det tydliga sambandet talar för att det finns ett signifikant samband som är generaliserbart även för större populationer, trots att provstorleken i undersökningen var relativt liten.
Utifrån regressionerna kan ett mönster urskiljas utifrån den positiva korrelationen med kontrollvariabeln Ålder. Korrelationen tyder på att de äldre respondenterna upplever en större tillfredsställelse av implementeringen av det aktivitetsbaserade kontorskonceptet. Resultatet talar för att Myerson, Bichard & Erlich (2010) har rätt gällande att det aktivitetsbaserade arbetsplatskonceptet är mer anpassat för en äldre arbetsstyrka än den traditionella arbetsplatsen. Ålder kan således ses som en komponent som påverkas positivt av implementeringen. Om den demografiska utvecklingen fortgår och arbetsstyrkan inom kunskapsföretag blir mer senior (Myerson, Bichard & Erlich, 2010) kan en implementering av ett aktivitetsbaserat arbetsplatskoncept vara lämplig att utföra.
Att kontrollvariabeln Utbildningsnivå fick ett signifikant resultat för den första regressionen indikerar att medarbetare med lägre utbildningsnivå i större omfattning är mer tillfredsställda av Organisation & Kommunikation. Resultatet blir extra intressant då undersökningen visar att utbildningsnivå inte har någon vidare betydelse för medarbetarnas uppfattning av varken Avskildhet & Koncentration eller Arkitektur & Layout. Hur det kan komma sig väcker en nyfikenhet men är inte av den här studiens ändamål att vidare analysera. Det kan dock användas som utgångspunkt för en ny undersökning där fokus istället kan läggas på hur medarbetarnas olika utbildningsnivåer påverkar deras uppfattning av hur förändringar genomförs och kommuniceras inom organisationen.