Det är av vikt att förstå att gängkriminalitet är ett begrepp som har flertalet underkategorier och benämningar. Detta kan till exempel vara organiserad brottslighet, kriminella nätverk, gängvåld etcetera. För att förstå resultatet och dra en valid slutsats är detta relevant att nämna.
Uppsatsen utgår enbart från begreppet gängkriminalitet vilket bidrar till att synonyma ord kan benämnas som bortfall. För denna uppsats innebär det att de andra benämningarna och underkategorierna till gängkriminalitet kan leda till andra resultat, således att andra gestaltningsramar dominerat än de som funnits dominanta i denna undersökning eller att andra aktörer fått mer eller mindre utrymme. Det är även värt att nämna att denna uppsats endast bygger på material från SVT:s nyhetswebb och att resterande av SVT:s nyhetsverksamheter ej är undersökta. Uppsatsen kan därför inte säkerställa att detta resultat gäller SVT som nyhetsverksamhet i stort. Men trots eventuella bortfall, fyller denna uppsats en funktion. Gängkriminalitet är ett aktuellt ämne idag och således behövs forskning om hur det gestaltas av Sveriges olika nyhetsmedier och i Sveriges olika län. Denna forskning kan även komplettera den tidigare forskning som gjorts, vilket gör att man lättare kan jämföra de olika nyhetsmediernas gestaltningar av ämnet.
Slutligen presenteras här en mindre diskussion om huruvida valet av metod varit givande samt svårigheter som identifierades under uppsatsens gång. I och med att det fanns relativt lite forskning inom detta område bidrog det till att valet av metod blev något svårare. En tidigare studie använde sig av en kritisk diskursanalys som metod. Detta är en givande metod i studier nyheters gestaltning, men valdes bort för denna studie då metoden mer fokuserar på användning av specifika ord och beskrivningar. Detta skiljer sig från gestaltningsanalysen som mer fokuserar på att identifiera gestaltningsramar i nyhetspubliceringar och som således kan ge en mer nyanserad och tydlig bild av själva gestaltningen.
Denna uppsats utfördes med en hermeneutisk metod. Metodproblem kopplat till detta är att studien utförts i par. Två personer tolkar sällan en text helt identiskt och i somliga fall uppstod det viss problematik i att identifiera den mest dominerande gestaltningsramen i respektive nyhetsartikel. Detta löstes dock med noggrann och repetitiv genomläsning och är inte ett problem av den grad att det påverkat uppsatsens slutresultat.
44
5.2 Sammanfattning
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Sveriges Television gestaltar nyheter om gängkriminalitet och redogöra för vilka aktörer som förekommer i nyhetsartiklarna. I och med att nyhetsjournalistik påverkar samhället och dess medborgare är det viktigt att ha en förståelse för hur samhällsproblem gestaltas. Denna uppsats fyller således en viktig journalistisk funktion då den ger svar på hur gängkriminalitet gestaltas i svensk media.
Under de senaste åren har nyhetsrapporteringen om gängkriminalitet ökat markant. Ökningen av antalet publicerade artiklar har varit en av anledningarna till att undersöka hur svensk media gestaltar gängkriminalitet idag. I denna uppsats har nyhetsartiklar publicerade under perioden 1 september - 30 september 2020 på SVT:s nyhetswebb analyserats och diskuterats.
Detta för att det var den månad under år 2020 där flest nyhetsartiklar om gängkriminalitet publicerades.
Resultatet visade att Sveriges Television i hög utsträckning gestaltar nyheter om gängkriminalitet som en politisk fråga. Detta demonstreras i de nyhetsartiklar där problemet är inramat som en konflikt mellan politiska partier som föreslår olika lösningar.
Gängkriminalitet är också ofta gestaltat som något som regeringen bör ta ansvar för och således inget som enskilda individer kan lösa. Gängkriminalitet gestaltas även utifrån ett mer emotionellt perspektiv där medborgare, poliser och kriminella själva citeras. Den ekonomiska och moraliska gestaltningen av problemet förekommer i låg utsträckning i rapporteringen.
En stor majoritet av nyhetsartiklarna är gestaltade utifrån ett tematiskt perspektiv, således att problemet är placerat i en stor samhällskontext och inte utifrån individer eller specifika händelser. Den episodiska gestaltningen är inte obefintlig, men förekommer i låg utsträckning bland publiceringarna. Således visar resultatet att gängkriminalitet är gestaltat som ett problem där huvudansvaret tillskrivs samhällets högre instanser.
De aktörer som uttalar sig i nyhetsartiklarna är politiker, anställda inom rättsväsendet, socialarbetare, vårdpersonal, experter, journalister, kriminella, medborgare, professorer och kommunarbetare. Av dessa är politiker de aktörer som uttalat sig mest och som därmed har störst möjlighet att sätta agendan i media.
45
5.3 Vidare forskning
Här presenteras förslag på vidare forskning som kan vara givande för att bidra till en ökad förståelse och kunskap om hur gängkriminalitet gestaltas i nyhetsrapportering.
För att besvara hur Sveriges Television gestaltar nyheter om gängkriminalitet skulle flera av deras verksamheter kunna undersökas för att komplettera denna undersökning som enbart utgått från SVT:s nyhetswebb. Synonyma ord skulle även kunna analyseras för att få en ännu större insikt i nyheternas gestaltning. En jämförande undersökning hade varit givande för att få större klarhet i hur gestaltningen är utformad. Denna studie hade kunnat jämföra nyhetsbyråer som tillhör Public Service med oberoende byråer för att sedan redogöra för likheter och skillnader. Här kan även genomföras studier som jämför hur gestaltningen av gängkriminalitet förändrats över tid.
I och med att samhället och medborgarna skapar sin bild av samhällsproblem till stor del utifrån journalistik hade vidare forskning även kunnat undersöka publikens mottagande av nyheter som berör detta ämne. Detta skulle kunna ge svar på om samhällsmedborgarna känner ett personligt ansvar för samhällsproblemet eller om även dem tillskriver regeringen som ansvariga. Det skulle även kunna besvara hur medias bild av gängkriminalitet stämmer överens med mottagarens bild. Här kan Semetko & Valkenburgs samt Iyengars getaltningsramar användas i syfte för att se hur nyhetens inramning påverkar mottagaren.
46
Källhänvisning
Litteratur:
Bengtsson, Stina (2017). Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur, mediesamhälle. 3., [bearb.] uppl. Göteborg: Daidalos Gripsrud, Jostein och Moe Hallvard (2010). The digital public sphere – challenges for media policy. Nordicom University of Gothenburg 2010. Göteborg: Litorapid Media AB
Hansen, A., & Machin, D. (2019). Media and communication research methods. Macmillan International Higher Education.
Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon. & Nilsson, Marco (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Andra uppl.: Malmö: GleerupJ
Johansson, Bengt & Karlsson, Michael i Ekström, Mats & Johansson, Bengt (red.) (2019).
Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur kap.7 s.171-191
Jørgensen, M. W., Phillips, L., & Torhell, S. E. (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur.
Jørndrup, Hanne. (2016) News Framing in a Time of Terror I Nordicom Review; Gothenburg Vol. 37, Iss. s1, (2016): s. 85-99. DOI:10.1515/nor-2016-0025.
Lindstedt, Inger (2019). Forskningens hantverk. Upplaga 2 Lund: Studentlitteratur.
McCombs, Maxwell E & Shaw, Donald L. (1972): ”The Agenda-Setting Function of Mass Media”, The Public Opinion Quarterly, Vol 36, No 2.
Morin, Aysel. (2016) Framing Terror: The Strategies Newspapers Use to Frame an Act as Terror or Crime in Journalism and Mass Communication Quarterly; Thousand Oaks Vol. 93, Iss. 4, (Dec 2016) s. 986-1005.
47
Seiter, E. (1990). Different Children, Different Dreams: Racial Representations in Advertising. Journal of Communication Inquiry, 14(1), 31–47.
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2019). Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. Fjärde upplagan Stockholm: Liber
Strömbäck, Jesper (2014). Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Jakob i Ekström, Mats & Johansson, Bengt (red.) (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur kap. 3 s. 51-69
Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2014). Massmedier: nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet. 11., helt omarb. uppl. Stockholm: Ekerlid
Østbye, Helge. (2004). Metodbok för medievetenskap. (1. uppl.) Malmö: Liber
Elektroniska källor
Brottsförebyggande Rådet (2016) Kriminella nätverk och grupperingar, polisers bild av maktstrukturer och marknader. Tillgänglig:
https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2016-08-23-kriminella-natverk-och-gru pperingar.html [Hämtad 2020-11-07]
By, Ulrika. (2019). BRÅ: Gängkriminella lever under ständigt hot. Dagens Nyheter. 12 februari. Tillgänglig:
https://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-bra-rappport-gangkriminella-lever-under-standig-hot/?
[Hämtad 2020-12-07]
Demir, Shamiram. (2020) Angered satsar 1.5 miljoner kronor på ökad trygghet. SVT Nyheter. 8 september. Tillgänglig:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/angered-satsar-pa-trygghetsbil-och-avhopparverksamh et [Hämtad 2020-12-01]
Eriksson, L, Af Trolle, S. (2020) “Polisens larm: 50 gäng härjar i Stockholm”. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1387277/FULLTEXT02 [Hämtad 2020-11-01]
Entman, R. M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal of Communication, 43(4), 51-58. Tillgänglig:
48
https://is.muni.cz/el/1423/podzim2018/POL256/um/Entman_1993_FramingTowardclarificati onOfAFracturedParadigm.pdf [Hämtad 2020-11-01]
Iyengar, Shanto (1996) Framing Responsibility for Political Issues i The Annals of the American Academy of Political and Social Science Vol. 546, The Media and Politics (Jul., 1996), pp. 59-70 (12 pages). Tillgänglig:
https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0002716296546001006 [Hämtad 2020-11-11]
Jagarinac, Daniella. 2020. Konsten att gestalta kriminalitet- En diskursanalys av svensk medias gestaltning av organiserad brottslighet i Malmö. Kandidatuppsats. Lunds Universitet.
Tillgänglig: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/9026311 [Hämtad 2020-11-05]
Myndigheten för press, radio och TV. 2020. Tillgänglig:
https://www.mprt.se/sanda-och-publicera-media/public-Tillservice/ [Hämtad 2020-11-07]
Nya Moderaterna. 2020. Gängkriminalitet. Tillgänglig:
https://moderaterna.se/gangkriminalitet [Hämtad 2020-11-13]
Pollack, Ester. 2001. En studie i medier och brott. Tillgänglig:
https://www.researchgate.net/publication/35007483_En_studie_i_medier_och_brott [Hämtad 2020-11-07]
Regeringen. 2020. Ett tryggare Sverige. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ett-tryggare-sverige/ [Hämtad 2020-11-12]
Retriever, 2020. Mediaarkivet. Tillgänglig: https://www.retrievergroup.com/sv/ [Hämtad 2020-11-06]
Semetko HA, Valkenburg PM. 2006). Framing European Politics: a content analysis of press and television news. Tillgänglig:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1460-2466.2000.tb02843.x [Hämtad 2020-11-06]
Socialdemokraterna. 2020. Lag och ordning. Tillgänglig:
https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/lag-och-ordning [Hämtad 2020-11-12]
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2005). Hot på agendan. En analys av nyhetsförmedling av risker och kriser. KBM:s Temaserie 2005:7. Tillgänglig:
https://rib.msb.se/filer/pdf/21537.pdf [Hämtad 2020-11-10]
Sveriges Television. 2020. Om oss. Tillgänglig: https://omoss.svt.se/ [Hämtad 2020-11-20]
49
Bilagor
Figur 1
Figur 2
50
Figur 3
Figur 4
51
Figur 5
52
Figur 6: Kodningsschema
53
Material
Figur 7: Material
54 Artikelnummer Länk till artikel
1 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/oro-for-brottsligheten-tar-over-efter-coronak risen
2 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polischefen-vi-ar-absolut-inte-nojda -med-att-sa-fa-mord-klaras-upp
3 https://www.svt.se/nyheter/expert-problem-ur-ett-rattssakerhetsperspektiv
4 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/maste-fa-hjalp-med-klanbrotten-so m-vuxit-sig-stark
5 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ulf-kristersson-och-morgan-johansson-debatt erar-om-gangkriminalitet
6 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/det-kommer-att-hetta-till-om-gangkriminalite ten
7 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-skjutningar-avlidna-och-sprangningar
8 https://www.svt.se/nyheter/moderaterna-gor-det-lattare-att-omhanderta-gangkri minellas-barn
9 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/halvtid-i-politiken
10 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/10-00-moderaterna-haller-presstraff
11 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofven-gangkriminalitet-ett-gift-i-samhallet
55 12
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/politisk-oenighet-om-hur-gangkriminaliteten-ska-losas
13 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/polisens-verktyg-mot-gangen-riktar-in-sig -pa-de-sma-barnen
14 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/rinkebypolisen-vill-na-forskoleklass erna
15 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/noa-slaktbaserade-kriminella-natverk-hotar-demokratin
16 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/poliserna-omringades-av-gangkriminella-s lapp-batongen
17 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/flo-polisen-linda-ar-lanken-mellan-mordutredare-och-anhoriga
18 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/angered-satsar-pa-trygghetsbil-och-avhop parverksamhet
19 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/socialsekreterarnas-larm-vi-far-inte-bevilj a-insatser-som-behovs
20 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/stormote-om-gangkriminaliteten
21 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/unga-i-kalmar-dras-in-i-gangkriminal itet
22 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sa-ska-lagstadiebarn-skyddas-fran-att-rek ryteras-av-gangkriminella
23 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/gangkannare-8-aringar-kan-dras-in-i-kri minalitet
24 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ungdomar-salde-knark-at-gang-omf attande-atal-vackt
Figur 8: Material med tillhörande rubrik
56 25 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/gangkriminella-vill-hoppa-av-f
ar-chansen-i-vasternorrland
26 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/sa-ser-gangkriminaliteten-ut-i-skane-ida g
27 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/ungdomar-som-kampar-mot-valdet-forba nnade-far-knappt-svar-fran-beslutsfattare
28 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/gangkriminell-vill-bryta-med-s itt-gamla-liv-har-kompisar-som-blivit-skjutna
Artikelnummer Rubrik på artikel
1 Oro för att brottsligheten tar över efter coronakrisen 2 Polischefen: “Våra insatser har skapat oreda i de kriminella
miljöerna”
3 Expert: kan blir problem ur ett rättssäkerhetsperspektiv
4 Köning Jerlmyr (M): “Hög tid att resurserna kommer till Stockholm”
5 Ulf Kristersson och Morgan Johansson debatterar om gängkriminalitet
6 “Det kommer att hetta till om gängkriminaliteten”
7 Gängbrottsligheten ökar trots regeringens insatser
8 Moderaterna: gör det lättare att omhänderta gängkriminellas barn 9 Het debatt om gängkriminalitet, coronapandemin och bostäder 10 M: Grovt gängkriminella ska kunna utvisas - innan de begår brott 11 Löfven: Gängkriminalitet “ett gift” i samhället
12 Politisk oenighet om hur gängkriminaliteten ska lösas
57 13 Polisens nya fokus på de små barnen stör gängkriminella
14 Rinkebypolisen vill nå förskoleklasserna
15 NOA-chef: släktbaserade kriminella nätverk hotar demokratin 16 Poliserna omringades av gängkriminella: “Vi bryr oss inte”
17 Hon är länken mellan mordutredare och anhöriga 18 Angered satsar 1,5 miljoner kronor på ökad trygghet
19 Socialsekreterarnas kritik - Nekas insatser mot gängkriminalitet:
“fruktansvärt”
20 Stormöte om gängkriminaliteten i Göteborg 21 Unga i Kalmar dras in i gängkriminalitet
22 Så ska lågstadiebarn skyddas från att rekryteras från gängkriminella 23 Gängexpert: anställda i Göteborg har “tystats ner” av chefer
24 Gäng rekryterade ungdomar - misstänks för människohandel 25 Gängkriminella vill hoppa av - får chansen i Västernorrland 26 Gängkriminaliteten i Skåne är “en parallell värld”
27 Ungdomarna frustrerade över gängvåldet: Göteborgs politiker döva inför våra förslag
28 Gängkriminella berättar: “Har kompisar som blivit skjutna”
Pressrelease
Det har beskrivits som ett gift i samhället, som ett hot mot demokratin och som ett av vår tids största samhällsproblem. Under de senaste åren har en stor del av svensk medias nyhetsrapportering berört ämnet gängkriminalitet. Men frågan är hur gängkriminalitet egentligen gestaltas i svensk media idag?
Medias nyhetsrapportering fokuserar till stor del på sådant i samhället som kan betecknas som problem, katastrofer och kriser och olika medier kan välja vilka av dessa problem som är värda att rapportera om eller ignorera. Att gängkriminalitet är ett samhällsproblem som varit värt att rapportera om står tydligt. Vad som också står tydligt är att nyhetsrapportering om gängkriminalitet de senaste åren ökat markant. Därför har studenter från institutionen informatik och media studerat hur Sveriges Television gestaltar nyheter om gängkriminalitet och även tagit reda på vilka aktörer som förekommer i nyhetsrapportering som berör ämnet.
I studien går att läsa om hur Sveriges Television ofta gestaltar gängkriminalitet som en politisk fråga. Denna fråga gestaltas som en konflikt mellan politiska partier som har olika lösningar på samhällsproblemet. Gängkriminalitet är ofta också gestaltat som något som regeringen bör ta ansvar för. Men det förekommer även att gängkriminalitet gestaltas utifrån ett mänskligt och mer emotionellt perspektiv, även om det sker i något lägre utsträckning. De aktörer som uttalar sig allra mest i nyhetsrapporteringen är politiker och anställda inom rättsväsendet vilket synliggör att gängkriminalitet blivit en stor fråga inom svensk politisk.
Studien visar på den stora vikten av att undersöka medias gestaltning när det kommer till samhällsproblem och synliggör den makt media besitter när det kommer till gestaltning, men även den makt som politiker besitter när det kommer till att påverka medias agendasättning.
58